en lag som ger FRA rätt att avläsa e‑post och annan elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gräns i kabel. – Även känd som signalspanings‑lagen. – FRA‑lagen antogs av riksdagen i juni 2008, och ändringar röstades igenom i oktober 2009. – Lagen förbereddes av den socialdemokratiska regeringen på 00‑talet, men lades fram för omröstning i juni 2007 av den dåvarande Alliansregeringen. Det ursprungliga lagförslaget var Proposition 2006/07:63, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (länk). – Lagförslaget mötte kraftigt motstånd, eftersom det innebar att brevhemligheten avskaffades, och det ledde till att företag flyttade ut, eller hotade att flytta ut, sina servrar från Sverige. – På begäran av Socialdemokraterna sköts omröstningen upp till juni 2008. Lagen röstades då igenom i riksdagen, men efter invändningar gjordes en del ändringar som röstades igenom i oktober 2009. Den slutliga lagtexten finns på denna länk. – I november 2012 bestämde riksdagen att även polisen och Säpo ska kunna få uppgifter från FRA:s signalspaning – se här. I november 2020 lade en utredning fram ett betänkande där det föreslogs att FRA skulle få signalspana i samarbete med andra länder – se regeringens webbsidor. – Regeringen la i september 2021 fram ett förslag till riksdagen (länk) om att främmande makt skulle kunna få tillgång till information som FRA har samlat in, och att FRA ska kunna få spana om sådant som inte gäller Sverige och svenska förhållanden. – Organisationen Centrum för rättvisa (centrumforrattvisa.se) anmälde FRA‑lagen till Europadomstolen sommaren 2008. Tio år senare kom ett utslag från Europadomstolens lägre instans. Där fastslogs att lagen hade brister, men på det hela taget var godtagbar; avgörandet hänsköts till Europadomstolens högre instans (”Grand chamber”) som tog upp ärendet den 10 juli 2019. (Se Centrum för rättvisas webbsidor och Europadomstolens webbsidor.) I juli 2019 prövades FRA‑lagen av Europadomstolens högsta instans. Den 25 maj 2021 kom Europadomstolens utslag (länk), som säger att FRA-lagen kränker den personliga integriteten och måste omarbetas. – Läs också om FRA:s trafikdatabas Titan. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, Echelon, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, SOPA och Indect. – IDG:s artiklar om FRA-lagen: länk.
[avlyssning] [lagar] [rättsfall] [underrättelseverksamhet] [ändrad 25 januari 2023]
svensk lag från 2003 om kommunikation över radio och telenät. – Lagen om elektronisk kommunikation reglerar alltså radio, tv, mobiltelefoni, fast telefoni och datakommunikation. Den ersatte de två tidigare lagarna Radiolagen och Telelagen. – Lagens namn förkortas LEK. Lagtexten finns här. – Lagen hör ihop med en förordning, Förordning om elektronisk kommunikation, som reglerar Post- och telestyrelsens (PTS) arbete. Lagen innehöll fram till 2012 bestämmelser som gav polisen rätt att begära avlyssning eller övervakning av elektroniska kommunikationer vid brottsutredning. Från 2012 ingår regler om hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation i stället i Rättegångsbalken. – Se hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. – Tillägg och ändringar av lagen som gäller från den 15 maj 2019 finns på denna länk.
[elektronisk kommunikation] [juridiska lagar] [ändrad 31 december 2019]
kartläggning av alla mobiltelefoner som har varit anslutna till en bestämd basstation under en angiven tid. – Basstationstömning används i brottsutredningar för att hitta personer som har befunnit sig i det område som basstationen har täckning i. Operatören eller operatörerna åläggs att lämna ut en förteckning över alla som har varit anslutna under den angivna tiden. Detta gäller också för annan utrustning som ansluts till mobilnätet, som surfplattor och bärbara datorer. – Mobiloperatörer kan åläggas att lämna ut sådana uppgifter till en brottsutredning, se hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och inhämtningslagen. De kan också åläggas att lämna ut uppgifter om var en viss mobiltelefon (eller annan mobil utrustning) har funnits. – Basstationstömning kallas ofta för masttömning. På engelska: cell tower dump. – Se också cell site location information (CSLI) och geofence warrant samt Pretty good phone privacy, PGPP.
[juridik] [kartläggning] [mobilt] [ändrad 16 september 2021]
(ACTA) – ett föreslaget internationellt avtal mot förfalskade märkesvaror och piratkopior, stoppat av Europaparlamentet. – ACTA‑förslaget blev hårt kritiserat för att det bland annat skulle ge tullen rätt att godtyckligt söka igenom resenärers datorer, musikspelare och mobiltelefoner efter eventuella otillåtna kopior av film eller musik. Det skulle också ha försvårat försäljning av billiga kopior av läkemedel i fattiga länder. Dessutom försiggick förhandlingarna om avtalet under stort hemlighetsmakeri. – I förhandlingarna om ACTA deltog EU, USA och ett antal andra länder. En preliminär version av avtalet blev offentlig först i april 2010, en nyare version kom i oktober 2010, se här (arkiverad). – I januari 2012 undertecknade nästan alla EU:s medlemsstater, även Sverige, avtalet, men genom att Europaparlamentet röstade ner avtalet den 4 juli 2012 kan inget EU‑land tillämpa ACTA. Därefter misstänks det att inslag från ACTA kommer att smusslas in i ett avtal mellan Kanada och EU, se CETA. – Under 2013 förhandlade EU och USA om ett annat avtal, se TTIP. – Se Wikipedia. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, Investigative powers act, IPRED, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, Polismetodutredningen, SOPA och Indect.
[inaktuellt] [juridiska lagar] [politik] [upphovsrätt] [ändrad 25 april 2020]
sätt att lura sökmotorer att hänvisa besökare till skumma webbsidor. – Det kan göras på flera sätt, men alla går ut på att utnyttja seriösa webbsidor som har hög rankning på sökmotorerna, men är dåligt skyddade. Ett sätt är att injicera kod på den angripna webbsidan på ett sådant sätt att webbsidans utgivare och besökare inte ser någon skillnad, men sökmotorerna får förfalskade uppgifter. Den som sedan gör sökningar som leder till den ”förgiftade” webbsidan kan i sökresultaten hänvisas till länkar som leder till helt andra webbsidor än de som besökaren hade tänkt sig. Angriparen har nämligen förberett länkar som ser ut att gå till den ”förgiftade” webbsidan, men som i själva verket går till andra sidor, som kan användas för marknadsföring av skumma produkter, för bedrägerier eller för spridning av skadeprogram. – På engelska: search engine poisoning.
[attacker] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [sökmotorer] [webbsidor] [ändrad 5 september 2018]
kriminaltekniker med inriktning på it; expert på it-forensik (se också forensik). Se artikel i tidskriften Svensk Polis (länk). – På engelska: it forensic.
[kriminalteknik] [yrken] [ändrad 18 april 2019]
kriminalteknisk undersökning av brottsspår i it‑system. Även: undersökning av it‑relaterad brottslighet. – Ordet används ibland också i bredare betydelse om brottsförebyggande åtgärder i it‑system. Det används också om undersökningar av orsakerna till allmänna fel i systemet. De som är specialister på it‑forensik kallas för it‑forensiker. – Se också forensik. – På engelska: it forensics.
[it-relaterad brottslighet] [it-säkerhet] [kriminalteknik] [ändrad 8 juni 2017]
Interdeposit digital number – ett system för skydd av upphovsrätten till digitala verk, både bild och musik. – Verk som är registrerade hos IDDN får ett unikt nummer och en digital följesedel med uppgifter om upphovspersonen och om de villkor som gäller för kopiering och annan tillåten användning. Den som vill kopiera verket eller använda det på annat sätt kan enkelt uppfylla villkoren för att få göra det. Upphovspersonen får också juridisk hjälp med att motarbeta piratkopior. – IDDN har inte fått särskilt stor spridning. – Läs också om copyleft, Creative Commons, Free art license, GNU free documentation license, GPL och Kopimi. – Se iddn.org.
[förkortningar på I] [upphovsrätt] [ändrad 22 oktober 2017]
(opt-out) – negativ avtalsbindning, avböjandekrav – principen att man måste svara nej för att inte bli bunden av ett avtal som någon annan föreslår. – Med andra ord att en person måste svara nej för att inte anses ha gått med på något. Det räcker inte att ignorera förslaget. – I debatten om lagstiftning mot spam innebär nej‑krav att det ska vara tillåtet att skicka obeställd reklam med e‑post till alla som inte har anmält att de vill slippa. – Jämför med ja‑krav (opt‑in).
[juridik] [spam] [ändrad 18 september 2021]
(opt-in) – även: samtyckeskrav, positiv avtalsbindning – principen att en person måste ha svarat ja för att anses ha gått med på något; att man måste lämna sitt uttryckliga samtycke för att bli bunden av ett avtal. – I debatten om lagstiftning mot spam innebär ja‑krav att det ska vara förbjudet att skicka obeställd reklam med e‑post till mottagare som inte har gett tillstånd. – Jämför med nej‑krav (opt‑out). – Se också informerat samtycke.
[juridik] [spam] [ändrad 6 februari 2023]