”självis” – självporträtt, taget med mobiltelefon. Brukar vara taget för att användas på Facebook eller annat socialt medium. Även: självporträtt som är avsiktligt komiskt eller bisarrt. – Selfie var enligt Oxford dictionaries årets ord 2013, se detta pressmeddelande. – Notera: Det är givetvis befängt att kalla andra bilder än självporträtt för selfies bara för att de är tagna med mobiltelefon. – En selfiepinne, på engelska selfie stick, på isländska sjálfustöng, är en stång som används när man tar selfies: man sätter fast mobiltelefonen i ena änden och håller i den andra. – Selfiepinne var ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen(länk). För selfiedöden, se killfie. – Läs också om selfieparadoxen.
– Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprungliga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ komprimerar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM. – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
– to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
– även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen (länk).
om information på nätet som inte går att hitta med Google eller annan sökmotor. – Ordet var med i Språkrådets nyordslista för 2012, men togs bort efter påtryckningar från Google.
(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med datorgenererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glasögon eller liknande utrustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet(mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
rollspel där deltagarna klär ut sig i dräkter. Om de klär sig i det motsatta könets kläder kallas det för crossplay. – Ordet är en sammandragning av costume play. – Cosplay var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen(länk).
det att sökmotorer och sociala medier anpassar den information som var och en av oss får från internet till vad de har räknat ut om våra intressen och värderingar. – Informationen filtreras för att passa vår smak och våra värderingar, och resultatet blir att vi lever i en ”bubbla” av information som inte utmanar oss. – Termen filterbubbla, på engelska filter bubble, skapades av amerikanen Eli Pariser(elipariser.org) i hans bokFilter bubble: what the internet is hiding from you(2011), senare utgiven som Filter bubble: How the new personalized web is changing what we read and how we think (länk). – Läs också om cyberbalkanisering. – Filterbubbla var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
(PuL) – den avskaffade svenska lag som tidigare reglerade användning av personuppgifter. – Personuppgiftslagen infördes 1998 och ersatte då Datalagen† från 1973. Den ersattes i sin tur 2018 av EU:s Dataskyddsförordning. Den viktigaste skillnaden är att Dataskyddsförordningen är strängare än PuL. Allt som står här om PuL gäller även under Dataskyddsförordningen. – Personuppgiftslagen gällde vare sig personuppgifterna behandlades med hjälp av datorer eller med papper och penna. Personuppgiftslagen förbjöd all spridning och bearbetning av personuppgifter utan tillstånd av de berörda personerna. – Ett viktigt undantag var och är massmedier som skyddas av Tryckfrihetsförordningen(TF) eller av Yttrandefrihetsgrundlagen(YGL) – alltså böcker, tidningar, radio, tv, film och webbsidor som har ansvarig utgivare. De behöver inte tillämpa personuppgiftslagen, utan de kan publicera personuppgifter så länge de följer Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. – Att rensa dokument från personuppgifter kallades ibland för att ”PuL‑tvätta” – ett av årets nyord 2014 enligt Språkrådet och Språktidningen(länk). – Lagtexten (som alltså är inaktuell) finns här. – Personuppgiftslagen kompletterades av Personuppgiftsförordningen†(PUF). – Se också databasregeln.
– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:
– av den journalist som för tillfället skrev den numera nerlagda spalten, senare bloggen, Notes from the field(länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen InfoWorld(länk), systertidning till Computer Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i InfoWorld i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;
Mark Stephens alias Robert X Cringely.
– av journalisten Mark Stephens som artistnamn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut bokenAccidental Empires (inte översatt till svenska) under författarnamnet Robert X Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och långfilm under namnet The triumph of the nerds, se IMDb(länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev uppsagd från InfoWorld, men han fortsatte att använda namnet. InfoWorld gick då till domstol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det misslyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webbplatsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radiokanalen PBS, därefter på den egna sajten cringely.com(länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga videointervjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.
– Från början var Robert X Cringely ett påhittat namn som stod i InfoWorlds redaktionsruta för att redaktionen skulle ha en syndabock när något blev fel: cringe = kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag. (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet,länk, och Språktidningen, länk.) När chefredaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive medarbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk – från 2015) och artikel i tidskriften Wired(länk). – Läs också om Startup L Jackson†.
doxning – trakassering av någon genom att man tar reda på så mycket som möjligt om personen, och sedan lägger ut det på internet. – För doxning utnyttjas ofta pinsamma fotografier eller videor eller annan komprometterande information. – Se också doxware. – Ordet doxing, även stavat doxxing, kommer av dox eller docs för documents. – Se också hämndporr, makromobb, näthatare och nätstalkning samt uttrycket no stalk. – Ordet doxing används ibland också om publicering av dokument från företag och andra organisationer: organizational doxing. – Doxningens historia berättas i en artikel i Washington Post:länk (kräver inloggning). – Doxa var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet(länk) och Språktidningen(länk).
