P2V

physical to virtual – om över­gången till att köra program, data­­baser och operativ­­system på be­­stämda hård­­diskar och/eller servrar till att virtu­ali­sera kör­ningen, det vill säga att köra dem mot ett pro­gram som ut­­nyttjar tillgänglig kapa­ci­tet, oavsett på vilken server den finns.

[förkortningar på P]  [n2n] [virtualisering] [ändrad 27 november 2019]

SIM

    1. – subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltele­foner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltele­foner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra använd­arens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bred­band över mobilnätet. – Varianter:
      • – ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kredit­­kort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
      • Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
      • Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fast­ställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var Apples iPad och version 4 av iPhone;
      • Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
      • – se också Apple SIM† och eSIM samt soft SIM.

    SIM ska inte förväxlas med SIMM;

  1. – kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
  2. – se security information management.

[förkortningar på S] [it-säkerhet] [kort] [sim] [virtuell verklighet] [ändrad 19 augusti 2021]

Nasdaq

den viktigaste börsen för handel med aktier i it‑företag i USA. – Nasdaq har funnits sedan 1971, och då stod förkortningen för National association of securities dealers automated quotations. Numera är Nasdaq en pseudoförkortning. Nasdaq har sedan starten varit en helt datoriserad börs. – 2007 köpte Nasdaq svenska OMX och bildade Nasdaq OMX, numera åter bara Nasdaq, som äger och driver ett antal börser i Europa och Nasdaq i USA. – Se nasdaq.com. – Den andra stora börsen i New York är New York stock exchange, NYSE. – Se också Dow Jones industrial index.

[aktiehandel] [ändrad 7 maj 2018]

DSL

  1. – digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa (splitter) som skickar telefonsamtal till tele­fonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räck­vidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
  2. – DSL, se Damn small Linux.

[dsl] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]

FRIACO

flat rate internet access call origination – (föråldrat) – internet­anslut­ning genom upp­ringd för­bind­else (modem) utan minut­avgifter, vare sig till inter­net­opera­tören eller till telefon­operatören. Abonnenten betalar bara en fast abon­ne­mangs­avgift. För­kort­ningen användes i Stor­britan­nien.

[förkortningar på F] [internet] [ändrad 2 november 2017]

pseudoförkortning

bokstavskombination som ser ut som en förkortning, men som inte står för något. – Ibland har det från början varit en förkort­ning, men förkortningens ägare har beslutat att kopplingen till den ursprung­liga betydelsen ska upphöra. Exempel: Windows NT†.  – Om nästan ingen minns vad förkortningen ursprungligen stod för, eller kanske inte ens vet att det är en förkortning, talar man ibland om anakronymer. – Läs också om bakronym, rekursiv förkortning och retronym.

[pseudoförkortningar] [ändrad 16 augusti 2021]

CTIA The wireless association

en branschorganisation för företag som arbetar med mobil och trådlös kommu­ni­ka­tion. I stort sett alla företag som tillverkar mobil­tele­foner eller annan utrust­ning för trådlös kommu­ni­ka­tion är med, liksom nästan alla företag som är opera­törer. – CTIA anordnar mässan CTIA Wireless. – Organisa­tionen grundades 1984, och hette då Cellular tele­communi­cations industry associ­ation, därav förkortningen CTIA, som sedan 2004 är en pseudo­förkort­ning. CTIA står alltså officiellt inte längre för något. – Se ctia.org.

[konferenser och mässor] [mobilt] [organisationer] [pseudoförkortningar] [trådlöst] [ändrad 8 augusti 2019]

SAS Institute

ett amerikanskt programföretag med inriktning på affärssystem, hemmahörande i North Carolina. Se sas.com. – SAS Institute har inget gemensamt med flygbolaget SAS, Scandinavian Airlines System, utom förkortningen. – Namnet: SAS är en pseudoförkortning, som ursprungligen lär ha stått för ”statistical analysis system”. Numera är inriktningen mer på beslutsstöd och verksamhetsanalys.

[företag] [pseudoförkortningar] [ändrad 3 juni 2013]