(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev bokenCybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948(Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I bokenThe Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyperdokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner registerkort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs†Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i bokenCataloging the world(länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén(länk).
de mål och normer som gäller bland hackare (i betydelsen skickliga och engagerade programmerare). På engelska: hacker ethics. Några av dessa normer är:
– Fri tillgång till datorer för alla;
– Fri tillgång till information för alla;
– Information får inte undanhållas, förstöras eller förvrängas, inte heller användas för att ställa till skada;
– Öppenhet: man ska dela med sig av det man vet och kan;
– Förbättra världen.
– Fri betyder här inte nödvändigtvis gratis, utan fri som i yttrandefrihet. – Hackaretiken beskrevs första gången 1984 av Steven Levy(stevenlevy.com) i bokenHackers: The heroes of the computer revolution. – Läs mer i Wikipedia.
en webbsajt som publicerar känd och viktig litteratur på internet för fritt bruk. – Projekt Gutenberg, som grundades 1971, har publicerat en stor del av världslitteraturen på många språk. Det är enbart litteratur som inte längre skyddas av upphovsrätt. – Project Gutenberg belönades 2002 med Stockholm Challenge Award i kulturklassen. – Läs mer på gutenberg.org. – I Sverige finns de besläktade Projekt Runeberg, Allmogens och Litteraturbanken, se också Wikisource.
skämtsamt om filmer som är gjorda för att visas i mobiltelefoner – cellphone plus Hollywood. – På 00‑talet gjordes satsningar på att anpassa filmer och tv‑serier så att man skulle kunna se dem i mobilen medan man väntade på bussen. Fotot måste anpassas till mobilens bildskärm och avsnitten skulle vara korta.
en svensk förening som verkar för fri mjukvara och mot begränsningar av tillgång till konstnärliga och litterära verk. Förkortas FFKP. – Se ffkp.se (från 2015).
(the long tail) – i ekonomi: försäljning på låg nivå under lång tid, vilket sammanlagt kan ge hög försäljning. – Förutsättningen är att kostnaderna för lager, distribution och marknadsföring är låga. – Uttrycket den långa svansen kom på modet 2004 när tidskriften Wireds dåvarande chefredaktör Chris Anderson skrev om det i en artikel (länk). (Men det var inte Anderson som hittade på uttrycket ”den långa svansen” – se Paretoprincipen.) Chris Anderson gav därefter ut en bok med samma namn (2006) och sedan också The longer long tail(2009). Se också longtail.typepad.com (vilande sedan 2009). – Chris Anderson hävdar att internet har gjort det lönsamt att sälja enligt den långa svansens princip. Exempel på det är postorderföretaget Amazon och auktionssajten eBay. Kostnaderna för marknadsföring och försäljning av varor har, ansåg Anderson, sjunkit så mycket att man kan tjäna pengar på hyllvärmare. – Läs också om drakkung, potenslag, svart svan och Zipfs lag.
”svenskning” – om filmer: att göra egna billiga versioner av kända filmer. Att ”svenska” filmer var en fluga i början av 2008. – Uttrycket kom från filmenBe kind rewind (se IMDb: länk): biträdena i en videobutik råkar radera alla rullarna (de har, av någon anledning, alla filmer på videoband i stället för på DVD), och spelar därför in egna nollbudgetversioner av filmer som deras kunder vill hyra. Detta tar förstås tid, men då skyller de på att filmerna ”kommer från Sverige”. – Se också shanzhai.
– ett programspråk från Apple. Det är avsett för programutveckling för macOS och iOS, och ska ersätta Objective‑C. – Swift presenterades i juni 2014. Det var först endast tillgängligt för utveckling för OS X (numera macOS) och iOS, men i juni 2015 blev det öppet för alla som vill använda det, alltså även för Windows och Android. I december 2015 släppte Apple Swift med öppen källkod. – Läs mer på Apples webbsidor;
– Society for worldwide interbank communication – en världsomfattande organisation för överföring av pengar mellan banker genom datornät. – Swift grundades 1973, och finns i nästan alla länder. Det är ett företag som ägs av banker, finansbolag och storföretag. Det har huvudkontor i Belgien. – Sommaren 2009 beslöt EU:s ministerråd att inleda samtal med USA om att ge USA tillgång till Swifts information om betalningar. USA hade begärt tillgång till informationen som led i kampen mot terrorism. Tidigare fanns Swifts servrar i USA, men efter att de flyttades till Europa skyddas informationen av EU:s lagar om skydd för personuppgifter. I februari 2010 röstade Europaparlamentet nej till förslaget om att ge USA tillgång till informationen. Men senare samma år godkände Europaparlamentet en något förändrad version av avtalet. – Swift är också en alternativ benämning på BIC (en kod för identifiering av banker);
– Jonathan Swift (1667—1745) – irländsk författare, politiker och präst, mest känd för boken Gullivers resor, först utgiven 1726. Även om Gullivers resor numera ofta ses som en barnbok, vilket förutsätter att man utesluter delarna tre och fyra, är det i själva verket en politisk satir. Swifts Ett anspråkslöst förslag(A modest proposal) från 1729 är en av de blodigaste satirer som har getts ut. – Inom it har Jonathan Swift bidragit med namnet på sökmotorn Yahoo och med termerna big‑endian och little‑endian.