en standard för komprimering och dekomprimering av digital video. (En omkodare eller kodek.) H.264 är avsedd för digital video som ska spelas upp i realtid, till exempel från Blu-ray disc eller över nätet. H.264 har fastställts av Internationella teleunionen, ITU. Kallas också för Advanced video coding, AVC. – H.264 ingår i MPEG-4.
[komprimering] [standarder] [videoteknik] [ändrad 7 juni 2017]
en standard för överföring av ljud, bild och video i realtid över internet och liknande nät, fastställd 1996 av Internationella teleunionen, ITU. Målet är att man till exempel ska kunna anordna videokonferenser utan att deltagarna behöver ha utrustning från samma leverantör. Standarden omfattar specifikationer av komponenter, protokoll och procedurer. – Se ITU:s webbsidor (från 2008).
[standarder] [videoteknik] [ändrad 14 december 2022]
HEVC eller H.265 – en teknik för komprimering av digital video. Ska ersätta H.264 och fastställdes 2014. – HEVC är utvecklat för att ha högre komprimeringsgrad än föregångaren, och klarar bildformat upp till 7 680×4 320 bildpunkter. – Se ITU:s webbsidor.
[komprimering] [videoteknik] [ändrad 5 augusti 2019]
- – Adobe Flash, ursprungligen
Macromedia Flash – ett program för rörliga bilder och interaktiv grafik som ska visas i webbläsare. – I juli 2017 meddelade Adobe att Flash skulle avvecklas 2020 – se Adobes webbsidor. – Flash, som lanserades 1996, var länge det vanligaste formatet för animerad video på webben, och det har varit nästan nödvändigt att ha insticksprogrammet Adobe Flash Player installerat i webbläsare. Det var gratis. Animerad video i Flash‑format framställs med Adobe Flash Professional, som däremot inte är gratis. Filformatet för Flash hette .swf. – I mitten av 2010‑talet började allt fler it‑företag ta avstånd från Flash. Flash sades ge möjlighet till dataintrång, det var en företagsspecifik teknik som ägdes av Adobe, det drog mycket ström och HTML5 sägs ha gjort det överflödigt. Hösten 2015 bildades därför Alliance for open media med målet att skapa ett öppet, säkert och strömsnålt alternativ. Apple har förbjudit användning av Flash i program för iPhone och iPad, se detta brev (arkiverat) från 2010 från Steve Jobs†. Google beslöt 2012 att inte längre tillhandahålla Flash för Android. – I december 2015 meddelade Adobe att Flash Professional ska ersättas med Adobe Animate CC, se blogginlägg (länk) och i juli 2017 blev det, som sagt, känt att Adobe tänkte sluta att tillhandahålla Flash för nerladdning och sluta att uppdatera det vid slutet av 2020. – Läs mer om Flash på Adobes webbsidor (länk). – Se också Gnash och Swish. – Aktionsgruppen Occupy HTML5, som finns på Facebook, bildades 2016 för att slå vakt om Flash. – Historia: Flash utvecklades 1996 av företaget FutureWave Software, som kallade det för FutureSplash Animator. Macromedia köpte FutureWave Software samma år och döpte då om programmet till Macromedia Flash. Adobe köpte i sin tur Macromedia 2005 och döpte då om programmet till Adobe Flash;
- – se flashminne.
[datoranimering] [lagringsmedier] [webben] [ändrad 4 oktober 2022]
- – ett kanadensiskt konsultföretag med huvudkontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG 2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag,
CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
- – se common gateway interface;
- – se computer-generated images.
[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]
(video-on-demand) – sändning av film och andra program till individuella tittare på tider som varje tittare själv väljer. Alltså som en video‑butik på nätet. Kan göras genom kabel‑tv‑nätet, genom bredbandsnätet eller via mobiltelefonnätet. – Jämför med betald visning. – Se också near video‑on‑demand, over‑the‑top och push video‑on‑demand samt om Netflix och Play. – Läs också vad Datatermgruppen skriver – länk.
[kultur och underhållning på webben] [videoteknik] [webbtjänster] [ändrad 25 november 2019]
ett program som dekrypterar DVD för film, som ofta är krypterade med CSS. DeCSS utvecklades 1999 av den norska 16‑åringen Jon Lech Johansen i samarbete med två anonyma vänner. Det gjorde de för att kunna spela DVD‑filmer på Linux‑datorer. Men DeCSS utmålades av filmbranschen som ett hjälpmedel för olovlig kopiering. Johansen stämdes i Norge för piratkopiering, men han friades 2003. – I USA stämdes webbtidskriften 2600, som först hade publicerat källkoden till DeCSS, därefter en länk till källkoden. (Läs mer på 2600:s webbsidor: länk.) Domstolen tvingade först att ta bort källkoden, sedan att ta bort länken.
[kryptering] [ljud och bild] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 27 oktober 2020]
(tidigare XBMC) – en mediespelare skriven i fri och öppen källkod för Linux, Mac och Windows. – Kodi kan visa upp video och bilder samt spela upp musik, och har goda möjligheter för den som vill utveckla tilläggsfunktioner. – Kodi hette först Xbox Media Center, sedan XBMC, och har, trots det ursprungliga namnet, alltid utvecklats fristående från Microsoft. Kodi utvecklas av stiftelsen XBMC Foundation (som i mars 2020 inte har bytt namn). – Se kodi.tv.
[musik] [videoteknik] [ändrad 31 mars 2020]
ett fritt uppspelningsprogram för video i Flash-format. Gnash är ett alternativ till Adobes Flashspelare, utvecklat som fri mjukvara inom GNU‑projektet. – Se gnu.org/software/gnash.
[videoteknik] [ändrad 9 oktober 2018]