(user-generated content, UGC, även: indigenous content) – text, bilder, video och musik som icke‑professionella användare publicerar på internet. Tre kriterier brukar anges:
- – materialet ska vara publicerat, det vill säga allmänt tillgängligt (inte nödvändigtvis gratis). Om någon skickar foton med e‑post till en vän räknas det alltså inte;
- – det ska vara originalmaterial, något som användaren/skaparen har upphovsrätt till;
- – det ska vara icke-professionellt – materialet får inte vara framställt på en tidning, nyhetsbyrå, musikstudio, filmbolag eller liknande, eller gjort av någon som normalt får betalt för sådant material.
– Begreppet användarskapat innehåll kom i bruk runt 2005. Användarskapat innehåll kan vara bidrag på webbtidningar eller andra kommersiella webbplatser, men också finnas på privatpersoners egna webbsidor, främst bloggar. – Som användarskapat innehåll räknas både material med nyhetsvärde (till exempel nyhetsbilder tagna av privatpersoner) och kommentarer och debattinlägg. Kopiering av material som andra har skapat (som att spela in ett tv‑program och lägga det på Youtube) räknas däremot inte. – Se också consumer-generated media.
[socialt] [upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 28 december 2018]
- – se nätrötter;
- –
Netroots – tidigare namn på ett socialdemokratiskt nätverk av bloggar, numera Opinionsverket (länk).
[aktivism] [bloggar] [it-folkgrupper] [namnbyte] [ändrad 28 september 2020]
(Godwin’s law) – ”Ju längre en diskussion på nätet fortsätter, desto mer ökar sannolikheten för att någon drar in en jämförelse med Hitler eller nazisterna.” – Lagen är uppkallad efter juristen Mike Godwin (blogg), som retade sig på sådan argumentation. Det är tradition på Usenet att när någon gör en sådan jämförelse anses diskussionen avslutad, och den som gjorde jämförelsen har förlorat. (Godwin själv har senare påpekat att det kan vara lovligt att dra in Hitler i diskussionen, förutsatt att det är sakligt motiverat.)
[diskussioner] [lagar] [ändrad 13 november 2017]
(peep culture) – exhibitionistkulturen, synlighetskulturen, kikkulturen – beteckning på en framväxande livsstil där människor frivilligt lägger ut information som tidigare har ansetts privat. – Exempel är deltagande i dokusåpor samt information, bilder och video som läggs ut i sociala medier. – Blottarkulturen omfattar både de som lägger ut informationen om sig själva och de som tittar på. – Det engelska uttrycket peep culture har populariserats av den kanadensiska journalisten Hal Niedzviecki på bloggen The Peep Diaries, numera stängd, samt i en bok från 2001 (länk) och en tv‑dokumentär med samma namn. – Se också cyberdisinhibition, digital dirt, digital hangover, digital tatuering, Gyges effect, mobilblottare, open the drapes, overshare, reputation bankruptcy, rätten att bli bortglömd och web dead.
[exhibitionism] [personlig integritet] [socialt] [trender] [ändrad 22 december 2019]
- – i it-säkerhet ofta: hemlighet, hemlig uppgift – allmän beteckning på uppgifter som lösenord och krypteringsnycklar som måste hållas hemliga. – Ordet secret används ibland i synnerhet om sådana hemligheter i denna betydelse som används av icke‑mänskliga användare, alltså program och teknisk utrustning;
- ett nerlagt socialt nätverk som utlovade hög nivå av anonymitet för användarna. – Man registrerade sig som användare med sitt mobiltelefonnummer. Användare kunde se inlägg från sina vänner och vännernas vänner, men de kunde inte se vem av dem som hade gjort inläggen. – Secret utvecklades av två före detta anställda på Google, Chrys Bader och David Byttow, och lanserades successivt under 2014. I Sverige blev Secret tillgängligt i maj 2014. Under sommaren 2014 kritiserades Secret i tidningarna för att tjänsten användes för nätmobbning. David Byttow beslöt i april 2015 att avveckla tjänsten. – Webbplatsen
secret.ly är nerlagd. – I juni 2016 presenterade David Byttow en ny tjänst, Bold. – Jämför med After School†, Canary, Nearby, Postsecret, Whisper och Yik Yak† samt om Rethink och Fulfiltret, program som motverkar nätmobbning.
[appar] [dold identitet] [it-säkerhet] [nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 11 maj 2017]
ett socialt nätverk som utlovar hög nivå av anonymitet. (Men se nedan.) – Användarna skriver inlägg som består av en bild med pålagd text. Man kan söka igenom inläggen och svara på dem. Varje användare har en pseudonym. Gentemot Whispers servrar identifieras varje användare endast med id‑numret på den mobiltelefon eller dator som de använder. (Det är ett nummer som är fast kodat i apparaten och som inte kan ändras. Det är alltså inte telefonnumret.) För varje inlägg kan man se pseudonymen för den som har publicerat det, men det finns inget sätt att söka efter en viss användares inlägg. – Whisper startade 2012, då under namnet Whispertext. (Det ska inte förväxlas med Amazons Whispernet.) – I oktober 2014 uppgav The Guardian (länk) att Whisper samlar in och sparar användarnas geografiska belägenhet, även när användarna har stängt av den funktionen. Whisper överlämnar också, enligt The Guardian, information om användarna till USA:s krigsmakt. Whisper har förnekat detta, men i samband med The Guardians publicering ändrade Whispernet sina användarvillkor. – Om den stora dataläcka som upptäcktes 2020, se artikel i The Register. – Se whisper.sh. – Läs också om After School†, Canary, Jodel, Nearby, Postsecret, Secret† och Yik Yak†.
[appar] [avslöjanden] [dold identitet] [pseudonymer] [sociala nätverk] [ändrad 16 juni 2020]
en som följer någon annans inlägg (tweetar) på Twitter eller någon annan mikroblogg. Man blir följare genom att besöka någon annans sida på mikrobloggen och där klicka på knappen Följ. – Jämför med vän. – Följare var ett av 2009 års nyord enligt Språkrådet (länk). – På engelska: follower.
[mikrobloggar] [årets nyord] [ändrad 28 december 2019]
är att skicka så många meddelanden till ett diskussionsforum att det översvämmas – andra meddelanden trängs ut. – Se också syn flooding (metod för it-sabotage).
[diskussioner] [ändrad 9 mars 2018]
förkortas BYOSM – om det att anställda använder sina privata konton på sociala medier i arbetet. – Detta kan ses som en fördel för företaget, eftersom det kan hjälpa de anställda att utföra sina arbetsuppgifter. Det kan också bidra till att skapa en positiv bild av företaget. Problemet (för företaget) är att de anställda tar med sig sina sociala medier och kontakter när de slutar. – Förkortningen BYOSM ansluter till andra förkortningar på BYO som bring your own device (BYOD).
[sociala medier] [ändrad 22 juni 2022]
- – B – förkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkortning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med
litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
- – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
- – se /b/ (diskussionsforum);
- – se ctrl-b.
- – förkortning för bel, se decibel;
- – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
- – för blått, se RGB.
[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]