point-to-point protocol (PPP) over ethernet – ett protokoll som hanterar en dators anslutning till internet över en bredbandsförbindelse. – Föregångaren PPP var utvecklad för uppringda förbindelser, alltså med modem över telefontråd. Med andra ord en kretskopplad anslutning där man disponerar linjen hela tiden tills kommunikationen avslutas. När man kommunicerar över bredband används i stället paketförmedlande teknik där meddelandena delas upp i småbitar som överförs oberoende av varandra. Detta innebär andra förutsättningar, bland annat för säkerhet, vilket ställer nya krav på protokollet. PPPoE är utvecklat för att vara likvärdigt med PPP.
high-speed packet access – en teknik för snabbare 3g‑mobiltelefoni, så kallad 3,5g. Det introducerades i slutet av 00-talet. HSPA är en samling protokoll; ett av dem är HSDPA. – Se också HSPA+.
dumhuvud, i synnerhet en som skriver dumma inlägg i diskussionsforum på nätet. – Bozo list – lista över personer som man betraktar som dumskallar; används i ett bozo filter, ett filter som tar bort inlägg från personerna på listan (se också trollfilter). – Jämför med troll, griefer, lamer och n00b; för måttenheten bozon, se bogon.
(engelska) – klåpare – en som inte vet hur man gör, eller inte bryr sig. Ordet kommer av lame i betydelsen dålig, oduglig; ”tunn”. Stavas på svenska ibland lejmer.
– klåpare som försöker sig på dataintrång, datavandalism eller piratkopiering med misslyckas – en dålig hackare;
– deltagare i datorspel (fleranvändarspel på internet) eller i en virtuell värld som irriterar andra genom sin okunskap och ovilja att lära sig. I synnerhet person som avsiktligt provocerar andra genom att göra sig dummare än hon är. – Se också luser;
– allmän beteckning på illa omtyckta personer i datorspel och virtuella världar.
eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett telefonnummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:
– det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
– med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.
– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.
– Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efterliknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndigheten för tillgängliga media(länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
– to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
skämtsamt för smart mobil med extra stor bildskärm. Ordet är sammansatt av ph- som i phone och -ablet som i tablet(surfplatta). – Artikel om ordet phablet i Wall Street Journal, se denna länk (arkiverad).
ett ord som ingår i namnet på många bärbara datorer. – Det var Alan Kay med sin prototyp för en bärbar dator, Dynabook från 1972, som började använda book som beteckning på bärbara datorer. Han ville använda bärbara datorer som läromedel i skolan, därav namnet. Numera är det vanligt att bärbara datorer heter något på -book. Däremot används ordet book inte fristående som beteckning på bärbara datorer. – Läsplattor heter också ibland något på -book. (Namnet Facebook har en annan förklaring.) – Se också e‑bok.
engelska för platta, block, plattform – används främst i beteckningar på relativt små och enkla produkter. Enklare ordbehandlare eller editorer har ibland namn på pad (=litet anteckningsblock), till exempel Wordpad, Notepad. – Ordet pad (=platta) används också om handhållna datorer, i synnerhet lite större handdatorer. Lenovo har Thinkpad och Ideapad som varumärken (övertagna från IBM) för bärbara datorer. – Keypad betyder knappsats. – Pad, padding kan också betyda stoppning, kudde, dyna, binda (menstrual pad) eller lya (bachelor pad). Lily pad – näckrosblad. – Mindre, handhållna apparater kan i stället ha namn på pod.
– Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
– företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
– Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
