en organisation som verkar för att göra internet tillgängligt för fattiga människor i utvecklingsländer. – Alliance for affordable internet bildades i september 2013 och har företag, ideella organisationer och forskningsinstitut som medlemmar. Initiativtagare är Tim Berners-Lee, och World Wide Web Foundation hyser organisationens sekretariat. Namnet förkortas A4AI. – Se a4ai.org.
text med inbyggda kopplingar (hyperlänkar) till annan information. Det står inte bara var den informationen finns, utan programmet som visar texten har också möjlighet att hämta och visa den information som hyperlänken går till. (Denna sida är till exempel hypertext.) – Information som text, bilder och ljudfiler som nämns i texten kan hämtas av datorn efter en enkel instruktion från användaren – normalt genom att man klickar på en länk. Tekniken förutsätter att texten visas på bildskärm i en dator. – Idén om hypertext har utvecklats från två utgångspunkter. Den ena är Vannevar Bushs† idé (se Memex) att vi borde kunna länka samman informationen i våra egna textsamlingar (böcker, tidningsklipp, anteckningar) efter behov. Den andra är idén att de källhänvisningar som akademiker och forskare har i sina artiklar borde vara snabbt åtkomliga för läsarna – inte genom att de ingår i artikeln, utan genom länkning. Detta var Tim Berners-Lees främsta mål när han konstruerade webben. – Ordet hypertext myntades 1965 av Ted Nelson.
NeXT Computer, senare NeXT Software – det datorföretag som Steve Jobs† grundade 1986 efter att han hade utmanövrerats från Apple. – NeXT lanserade en dator med samma namn, elegant formgiven och rik på finesser, men långsam. Datorns historiska insats är att Tim Berners-Lee och Robert Cailliau använde den när de utvecklade World Wide Web (se artikel i The Guardian:länk). – NeXT lade ner tillverkningen av datorer 1993. Operativsystemet NextStep† (senare OpenStep†) vann mer anseende på grund av sin lätthanterliga men kraftfulla objektorienterade utvecklingsmiljö. Apple köpte NeXT 1997, avvecklade verksamheten och gjorde NextStep till grund för Mac OS X (som numera heter macOS), samt fick tillbaka Steve Jobs på köpet.
(1890—1974) – en amerikansk forskare som skissade en föregångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var professor på MIT, och konstruerade i mellankrigstiden avancerade mekaniska räknemaskiner. Under andra världskriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. Förslaget om Memex publicerade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman information i böcker, anteckningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyperlänkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. Användaren skulle kunna koppla ihop ett dokument med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Sutherland, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på registerkort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier(1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Artikeln As we may think finns här. – Namnet:Vannevar uttalas med samma betoning som Sven-Ivar.
en av de första helt elektroniska datorerna, byggd 1949 vid Manchesteruniversitetet i England. – Manchester Mark I var en av de första datorerna som kunde lagra program i minnet. Inmatnings- och programmeringssystemet konstruerades av Alan Turing†. Maskinen var en vidareutveckling av SSEM†(”Baby”). – Bland de som arbetade med Manchester Mark I fanns Conway Berners‑Lee och Mary Lee Woods, föräldrar till Tim Berners‑Lee. – Manchester Mark I var förebild till Ferrantis† första dator. – I USA fanns en annan liknande dator med namnet Mark I†. – Se historik från Manchesteruniversitetet.
(web browser eller bara browser) – program som hämtar webbsidor från webbservrar och visar upp dem i grafisk form för användaren. – I en webbläsare ingår program som efterfrågar och tar emot webbsidor från de webbservrar där de publiceras, program som återger (renderar) webbsidan på bildskärmen samt hjälpmedel som bokmärken / favoriter, historiefil och kakhantering. – Se också webbläsarmotor. – Den första spridda webbläsaren med grafiskt användargränssnitt var Mosaic† från 1993. (Men se också Erwise†.) Före Mosaic fanns två webbläsare med enbart text, utvecklade av webbens skapare Tim Berners‑Lee och av Robert Cailliau. Tim Berners‑Lees webbläsare har återskapats för moderna datorer, se denna länk. – I mitten av 1990‑talet var Netscape Navigator† ledande, men den trängdes undan av MicrosoftsInternet Explorer†, som länge var den mest spridda, men som Microsoft 2015 ersatte med Edge. På 2000‑talet blev den ledande konkurrenten till Internet Explorer först Firefox, skriven i öppen källkod, på 2010‑talet Google Chrome. Apple har Safari, och en annan känd webbläsare är norska Opera. 2008 kom Googles Chrome. Eftersom Chrome är skriven i öppen källkod har det kommit flera andra webbläsare som är baserade på Chrome, till exempel Brave(brave.com) och Vivaldi (vivaldi.com). – En enkel, textbaserad webbläsare är Lynx. – Språkligt: Den engelska benämningen browser är, om man tolkar den strikt, missvisande, eftersom man inte använder webbläsare för att ögna igenom(browse) webben, utan för att hämta och visa valda webbsidor. Benämningen är övertagen från en äldre betydelse av browser inom it. – Se också rich internet application. – Den mer övergripande termen webbklient omfattar både vanliga webbläsare och speciella program för hantering av speciella typer av information som förmedlas med webbteknik. Många andra program kan visa webbsidor.
(1947) – belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit bokenHow the web was born(länk) från år 2000.
– curl – ett program för överföring av filer mellan datorer med användning av olika protokoll. – curl utvecklas sedan 1997 i fri och öppen källkod av Daniel Stenberg(länk), och har blivit mycket spritt. Daniel Stenberg belönades 2017 med Polhemspriset för curl, se motivering. – Namnet stavas numera oftast curl med liten begynnelsebokstav, tidigare även cURL. – libcurl (även skrivet libcURL) är ett bibliotek med protokoll för överföring av filer, se curl.haxx.se/libcurl/. – curl användes i den helikopter som den 19 april 2021 flög på Mars (se länk). – Se curl.se och boken Everything curl, som kan laddas ner här;
– Curl – ett programspråk för webbsidor, avsett att ersätta både HTML och skriptspråk som PHP. – Den som hämtar en webbsida skriven i Curl får hela källkoden till den efterfrågade sidan, och den körs sedan hos mottagaren i ett tilläggsprogram till webbläsaren, Surge. – Curl är ett objektorienterat språk som har utvecklats av David A Kranz på MIT med finansiering från Darpa, och med hjälp av Tim Berners-Lee. – Läs mer på curl.com.
den första webbläsaren med grafiskt användargränssnitt. – Erwise utvecklades 1992 av fyra studenter i Helsingfors. De hette Kim Nyberg, Teemu Rantanen, Kati Suominen och Kari Sydänmaanlakka. – Erwise kunde ha blivit den första stora webbläsaren i stället för Mosaic†, men arbetet avbröts av att studenterna tog examen och började med annat. Tim Berners-Lee ville då ta över projektet, men det stupade på att allt var skrivet på finska. – För mer information, följ länkarna på Wikipedia.