HTTP live streaming

ett protokoll för överföring av video och ljud över internet. Förkortas HLS. – HLS, som har utvecklats av Apple och som presenterades 2009, är till för strömmande video och ljud, alltså överföringar som man kan se eller lyssna på som om det var tv eller radio. Eftersom HLS fungerar inom ramen för HTTP, som är det grundläggande protokollet för webben, fungerar kommunikationen överallt där man kan överföra webbsidor. Många företag har anpassat sina tjänster och produkter så att de klarar HLS. – Se Apples webbsidor.

[ljud och bild] [strömmande] [webben] [ändrad 2 oktober 2018]

elpost

skämtsamt ord för e-post. – I Finland före­kommer ordet elpost i svensk text ibland även i officiella samman­hang. Det kan bero på påverkan från det finska ordet sähköposti, som står för e-post, men som bok­stavligen betyder elektrisk post. Svenska språk­­vårdare i Finland avråder från ordet elpost och rekommen­derar e-post, se här (en bit ner på sidan).

[e-post] [språktips] [ändrad 31 juli 2019]

tagg

  1. (tag)märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, in­fogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
    • – dolda in­struktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
    • – taggar med information som an­vänds för att under­­lätta sökning och bear­bet­ning av information. Taggar kan beskriva inne­­hållet i en text (”[detta är ett] kak­recept”), beskriva ljud-, bild- eller video­­filer (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt inne­­hållet på sidan. De är an­visningar till webb­läsaren eller andra pro­gram som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webb­sida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera inne­­hållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat data­­bas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggo­nomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märk­ning, märkord eller nyckel­ord. – Ordet taggning an­­vänds också om klassi­fi­ce­ring, upp­­märk­ning i mer allmän betydelse: ”denna webb­­sida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögon­­läs­­bar upp­­märk­ning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hash­­­taggar (hash­tags) och smarta taggar;
  2. – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.

[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]

rätt att bli bortglömd

varje persons rätt att få kränkande, felaktig eller genant information om henne själv dold i sökmotorer. – När förslaget till EU:s Dataskyddsförordning först lades fram i januari 2012 föreslogs att rätten att bli bortglömd skulle införas. En person skulle alltså kunna be­gära att alla data som lagrats om honom eller henne i ett socialt nätverk eller hos ett företag ska tas bort. – I slutet av 2012 invände EU:s it‑säkerhetsorgan ENISA att detta är praktiskt ogenomförbart – se här. Men i maj 2014 fastslog trots det EU‑domstolen att Google på begäran av privatpersoner måste ta bort från sitt index koppling till oriktig, ovidkommande eller föråldrad information om den personen (se Costeja‑domen). Det inne­bär att informationen får finnas kvar på Google, men att den inte får komma upp om man söker på personens namn. Detta kallas på engelska för delisting. Samma information kan däremot fortfarande komma upp vid andra sökningar. – Idén om rätten att bli bortglömd uppstod i Frankrike, och därför används ibland den franska benäm­ningen le droit a l’oubli även på andra språk. – Rätt att bli bortglömd är den term som används i den svenska texten till Dataskyddsförordningen. – På engelska: right to be forgotten (RTBF) eller right to erasure; på svenska också rätt att glömmas, rätt att bli glömd. – Se också reputation bankruptcy.

[dataskyddsförordningen] [personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 13 mars 2023]

sticky

– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:

  1. – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
  2. – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
  3. – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
  4. – sticky keys – se tröga tangenter;
  5. sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.

[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubiktillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangent­bord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nätverk med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
  2. – i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.

– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]