Anonymous

  1. Anonymous – en aktivist­grupp på internet. – Det finns ingen känd organisation eller ledning bakom Anonymous, och aktivisternas namn är okända. I princip kan vem som helst uttala sig under namnet Anonymous. – Åren efter 2016 hördes inte mycket från Anonymous, förutom att ett Twitterflöde publicerades under rörelsens namn, se på Twitter, men under 2020 aktiverades organisationen igen med anledning av rörelsen Black lives matter. I februari 2022, efter att Ryssland hade angripit Ukraina, förklarade Anonymous krig mot Rysslands regering, och slog ut den officiella ryska tv-kanalen Russia Today. – Politiska och andra aktioner har genomförts under namnet Anonymous, men också sa­botage och trakasserier. (Se också Operation Antisec.) – Anonymous blev känt 2008 med en video som förklarade krig mot scientologikyrkan. Anonymous har också förklarat krig mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS, och kartlade i mars 2015, i samarbete med hackar‑organisationerna Ctrlsec och Ghostsec, 9 200 Twitter‑konton som tillhörde, eller påstods tillhöra, anhängare till IS. Listan publicerades på webbsajten XRSone. Efter IS massmord i Paris i novem­ber 2015 upp­repade Anonymous sin krigsförklaring mot IS. Israel hotades i slutet av mars 2015 med electronic holocaust. Hösten 2015 inledde Anon­ymous Oper­ation KKK, även känd som Hoodsoff, med målet att ut­plåna Ku Klux Klan (se också Amped Attacks). Ett angrepp mot Donald Trump tillkännagavs i mars 2016, se #OpTrump. – Sedan 2013 anordnas demonstrationen Million mask march på initiativ av Anonymous. – 2012 startade Anonymous en sajt som skulle publicera läckta hemliga dokument, se Paranoia. – Ano­nymous är ofta, men inte alltid, kopplat till forumet /b/ på sajten 4chan. – Anonymous framställs ibland som en individ med övermänskliga egen­skaper, se till exempel här. – I videoinspelade tillkännagivanden representeras Anonymous av en man med Guy Fawkes‑mask. – Gruppen Cult of the dead cow var en uppenbar föregångare till Anonymous. – Filmen We are legion: the story of the hacktivists (länk) av Brian Knappenberger från 2012 handlar om Anonymous, liksom boken Hacker, hoaxer, whistleblower, spy (länk) från 2014 av Gabriella Coleman (gabriellacoleman.org). Boken It came from something awful: how a toxic troll army accidentally memed Donald Trump into office från 2019 av Dale Beran (daleberan.tumblr.com) handlar delvis om Anonymous. – Se också stand alone complex. – Mer i Wikipedia;
  2. anonymous FTP, se FTP.

[aktivism] [hackare] [organisationer] [ändrad 17 februari 2022]

OpenLeaks

nerlagd organisation och sajt för förmedling av läckta hemliga dokument, startad i december 2010 av en avhoppare från WikiLeaks. – Open­Leaks skulle, liksom WikiLeaks, ta emot dokument från olika källor, men till skillnad från WikiLeaks inte publicera dem för all­män­heten. I stället skulle do­ku­menten att göras till­gängliga för utvalda mottagare, som i sin tur kunde publicera dem. Det är inte känt ifall Open­Leaks någonsin har läckt något. Webbsidan openleaks.org hänvisade 2017 till en isländsk sajt. – Läs mer om OpenLeaks i artikeln ”This machine kills secrets” av Andy Green­berg i tidskriften Wired: länk. (Greenberg har också skrivit en bok med samma namn.) Läs också Wikipedias artikel om Open­Leaks grundare Daniel Domscheit‑Berg. – Se också Paranoia.

[avslöjanden] [nerlagt] [ändrad 8 februari 2019]

Amiga

en populär hemdator på 1980- och 1990‑talen. – Amiga hade en för sin tid avancerad konstruk­tion med goda möjligheter att hantera bild och ljud. Den konkur­re­rade närmast med Apple och Atari, men slogs ut. Amiga blev aldrig mer än en hobby­dator, utom under en tid i Tyskland där den också användes på företag. – Amiga såldes av företaget Commodore, som 1984 hade köpt det företag, Hi-Toro, som hade utvecklat datorn (då under namnet Lorraine). Den första Amigadatorn kom 1985, den sista 1996. Då hade Commodore gått i konkurs. – Amiga hade ett eget operativsystem, AmigaOS, som numera utvecklas av Hyperion (länk), se amigaos.net. Varumärket Amiga har, sedan Commodore gick i konkurs, varit omstritt och har använts av flera företag. Datorer som kan köra AmigaOS tillverkas, eller har tillverkats, av flera företag. Det finns också företag som tillverkar moder­kort för AmigaOS. Det italienska företaget Cloanto marknadsför Amiga‑emulatorer för Windows (amigaforever.com). 2022 kom A500 Mini, en liten kopia av Amiga, avsedd att anslutas till en tv. Den kommer med 25 klassiska spel för Amiga – se retrogames.biz…. – Namnet: Amiga är spanska och portugisiska för väninna. Commodore valde namnet för att företaget ville ha ett namn som kom före Apple och Atari i bokstavsordning. – Svenska användarföreningen för Amiga, Safir, finns på safir.amigaos.se. – Boken Generation 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville (se generation500.com) av Jimmy Wilhelmsson (se spelpappan.se) kom ut 2017. – IDG:s artiklar om Amiga, se denna länk.

[hobby] [persondatorer] [it-historia] [ändrad 12 april 2022]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]

talbok

inläst bok för blinda och synskadade. – Talböcker används även av andra personer som har funktionsvariationer som gör att de inte kan läsa tryckta böcker. – Talböcker bör skiljas från ljudböcker, som är till för alla. Talböcker brukar ha tekniska funktioner som gör det lätt att orientera sig i dem. De brukar vara i formatet Daisy. Fram­ställ­ningen av talböcker är reglerad i lag (se denna länk) och finansieras med skatte­pengar. Talböcker får bara lånas ut till personer som behöver dem, och de får inte säljas i bokhandeln. Både talböcker och ljudböcker kallas för audio books på engelska, men tal­böcker kallas ibland också för talking books.

[böcker] [funktionsvariation] [ljudinspelningar] [tillgängligt] [ändrad 24 juli 2022]

Daisy

Bild från filmen 2001: Ett rymdäventyr där astronauten Dave Bowman stänger av datorn HAL.
HAL sjunger Daisy.
  1. Digitalt anpassat informationssystem, DAISY – en internationell standard för digitala talböcker. (Alltså inlästa böcker avsedda för blinda och synskadade.) – DAISY efter­liknar de möjligheter som finns i tryckta böcker. Det finns alltså innehållsförteckningar, sidnummer, möjlighet till sökning och man kan lämna bokmärken. – DAISY utvecklades av svenska Talboks- och punktskriftsbiblioteket, numera Myndig­heten för tillgängliga media (länk) med början 1988, och har blivit en internationell standard som förvaltas av The DAISY Consortium, se daisy.org. Artikel om DAISY:s historia, se här;
  2. – to sing Daisy – att avsluta något för gott, att stänga av en dator för sista gången. Uttrycket anspelar på en scen i filmen 2001: ett rymdäventyr (se IMDb: länk) där datorn HAL sjunger sången ”Daisy” (på svenska ”Isabella”, även känd som ”På en bicykel gjord för två”) medan den successivt stängs av. – Se detta klipp på Youtube: länk;
  3. – [to] daisy chain – se kedjekoppla;
  4. – daisy wheel printer – se skön­skrivare.

[böcker] [funktionsvariation] [förkortningar på D] [jargong] [ljudinspelningar] [nätverk] [skrivare] [spelfilmer] [tillgängligt] [ändrad 3 juli 2017]

Raskin, Jef

(1944—2005) – amerikansk program­utvecklare, initiativ­tagare till Apples Mac­intosh. – Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, först som ansvarig för publi­ka­tioner. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Macintosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa†. Jobs gick så småningom över till Macintosh­projektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare och annorlunda dator än den Macintosh som kom 1984. Raskin före­drog huvudsak­ligen text­baserade användargränssnitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I boken The humane interface (sammanfattning finns här) beskrev han ett nytt an­vändar­gräns­snitt, senare om­döpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webbplatsen The Raskin Center (länk). – En film om Jef Raskin finns här. – Hans skrift The Mac and me finns på Internet Archive: länk. Ett alterna­tivt användargräns­snitt för Mac är uppkallat efter Raskin – se raskinformac.com.

[användargränssnitt] [it-historia] [jef raskin] [personer] [ändrad 13 augusti 2020]

Handduksdagen

Bild på handduk och texten Always know where your towel is Towel day May 25
Don’t panic.

(Towel day) – högtidsdag som firas varje år den 25 maj. – Handduksdagen sammanfaller händelsevis med Geek pride day, med årsdagen av premiären 1977 på den första Star Wars‑filmen och med the glorious 25 May i Terry Pratchetts Discworld. – Se towelday.org. – Se också detta handduksinlägg från den internationella rymdstationen ISS: länk.

[års­dagar] [ändrad 24 maj 2017]

Wolfram, Stephen

engelsk-amerikansk matema­ti­ker (1959), känd som upphovsman till matema­tik­­pro­­gram­met Mathematica. – Mathematica är sedan länge det ledande programmet för avancerad matematik. – Stephen Wolfram är också känd för boken A new kind of science (2002). I den hävdar han att den fysiska världen kan beskrivas som en cellautomat. (Se wolframscience.com.) – 2009 presenterade han en sökmotor av ny typ – se Wolfram Alpha. På 1980‑talet samarbetade Stephen Wolfram med Richard Feynman†. – Se stephenwolfram.com.

[matematik] [personer] [ändrad 6 september 2021]

Whole earth catalog

en nerlagd tryckt katalog som hade stor betydelse för persondatorernas genombrott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den fram­­växande persondatorkulturen i San Francisco‑området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konstmateriel och annat. Målet var att tillhandahålla verktyg för studier, självförverkligande och för­ändring av världen. Katalogen kom ut regelbundet 1968—1972, därefter mindre regelbundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första persondatorerna. – Steve Jobs† har talat om Whole earth catalogs betyd­else för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i boken What the dormouse said: How the sixties counterculture shaped the personal computer industry (länk) av John Markoff och i Wikipedia.

[it-historia] [nerlagt] [ändrad 20 september 2020]