.gov

toppdomän för amerikanska myndigheter. – .gov är en begräns­ad och sponsrad toppdomän. En amerikansk myndighet, General services administration (länk), bestämmer vilka myndigheter som ska få registrera domäner under .gov. Det är alltså bara amerikanska federala, delstatliga och lokala myndigheter som får registrera domäner under .gov. – Namnet står för government. – Som alternativ till .gov använder amerikanska myndigheter också domänen .us.

[amerikanska myndigheter] [toppdomäner] [ändrad 10 november 2019]

Nest

Nest Labs – ett amerikanskt företag som utvecklar och till­verkar termostater, brandlarm och hemövervakningskameror med internetanslutning. Företaget köptes i februari 2014 av Google. – Produkterna ansluts tråd­löst till internet med wi‑fi och kan programmeras och övervakas från valfri dator eller smart mobil. De är programmerbara, och har förmåga att lära sig användarnas vanor. – Nest grundades 2010 av två före detta Apple‑anställda, Tony Fadell och Matt Rogers. Före­taget har huvud­kontor i Palo Alto i Kalifornien. – I februari 2019 avslöjades att några produkter från Nest hade en dold inbyggd mikrofon. Google uppger att mikrofonen inte är påslagen när produkten levereras. Den är avsedd för att möjliggöra talstyrning. – Se nest.com.

[företag] [smarta hemmet] [uppköpt] [ändrad 6 mars 2019]

Tails

ett operativsystem för anonym och ospårbar internetkommunikation. – Tails är avsett att köras från ett USB‑minne för att inte lämna några spår på den dator som det har körts på. Tails levereras med förinställda program för anonym och ospårbar kommunikation. Bland annat ingår OpenPGP och OTR för kryptering samt Tor för ospårbar kommunikation. Själva operativsystemet, som presenterades 2009, är baserat på Debian, ett utförande av GNU/Linux. – Se tails.boum.org, där Tails också kan laddas ner gratis. – Se också Byzantium och Haven samt Satya (under Silentkeys).

[it-säkerhet] [linuxdistributioner] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 22 september 2022]

Quickconnect

en teknik för snabbare handskakning vid uppkoppling av modem av 1990‑talstyp. Ingick i standarden V.92 (se modem). Byggde på att modemet lärde sig telefonförbindelsens egenheter och därför kunde minska uppkopplingstiden från 20—30 sekunder till ungefär hälften.

[datakommunikation] [ändrad 4 januari 2019]

parasit

om webben: webbsida som visar en annan webbsida i en ram. – Parasitering i denna betydelse kan motiveras med att man vill göra informationen på den lånade sidan tillgäng­lig direkt, men att göra så är oetiskt eller, i vissa fall, direkt olagligt – det är som om en tidning skulle innehålla sidor som är kopierade från en annan tidning. Däremot är det tillåtet och allmänt accepterat att man länkar till en annan sida. Och precis som i tryckt text får man citera andra webbsidor – se citat­­rätt. – På engelska: parasite (eventuellt en ordlek: para–site).

[upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 24 augusti 2021]

Datalagringsdirektivet

DLD, på engelska Data retention directive (see below) – ett stoppat EU‑direktiv från 2006 om att uppgifter om internet- och mobiltelefontrafik måste sparas av operatörerna. Uppgifterna skulle kunna göras tillgängliga för polis. Kallas också för loggningslagen. – I april 2014 förklarade EU‑domstolen att Datalagringsdirektivet ledde till oacceptabla intrång i medborgarnas privat­liv, och därför var ogiltigt. (Se detta pressmeddelande.) – Det officiella namnet på Datalagringsdirektivet är Direktiv om lagring av elektronisk data eller Europaparlamentets och rådets direktiv om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samarbete med tillhanda­hållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikations­nät och om ändring av direktiv 2002/58/EG.  Direktivet antogs 2006, och skulle vara infört i medlemsländernas lagar senast den 15 september 2007. Det som enligt direktivet skulle lagras var uppgifter om:

  • –vem som ringer till vem;
  • – vem som SMS:ar till vem;
  • – vem som skickar e‑post till vem och:
  • – vilka webb­­sidor som användarna besöker.

– Innehållet i samtalen respektive med­delandena skulle däremot inte lagras. Upp­gifterna måste lagras i minst sex månader och högst två år. – Datalagringsdirektivet blev kontroversiellt, eftersom det innebar ett uppenbart ingrepp i den personliga integriteten. I mars 2010 fastslog Tysklands författningsdom­stol att den form av direktivet som skulle införas i tysk lag stred mot den tyska grundlagen. – Svensk tillämpning: En svensk lag baserad på direktivet infördes först i mars 2012. Den ingår i Lag om elektronisk kommunikation, (länk, se kapitel 6, paragraferna 16a—16f). Kallas ofta för Datalagringslagen. Efter EU‑domstolens utslag beslöt Post- och telestyrelsen, PTS, som har till­syn över efterlevnaden av lagen, först att inte ingripa mot operatörer som inte tillämpar lagen (se pressmeddelandearkiverat). I juni 2014 kom Sten Heckscher, som hade utrett frågan på uppdrag av dåvarande justitieministern Beatrice Ask, fram till att den svenska lagen inte berörs av EU‑domstolens utslag. Lagen kunde alltså tillämpas även i fortsättningen. – Bak­grund: i Sverige ledde kritiken till att genomförandet av direktivet sköts upp upp länge. I februari 2010 fälldes Sverige i EU‑domstolen (se här) för att inte ha infört lagen. Men en utredning hade tillsatts, Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning (länk), som föreslog sex månaders trafikdatalagring. Förslaget låg till grund för de tillägg till Lag om elektronisk kommunikation som riksdagen beslutade om 2012. Den står fort­farande i lagboken, och berördes alltså inte, enligt Sten Heckschers utredning, av EU‑domstolens utslag. PTS meddelade kort därefter i brev till operatörerna (länk) att den svenska lagen nu åter ska tillämpas. – PTS hemlig­höll hösten 2014, i strid med offentlighetsprincipen, den utredning som användes som motivering för det nya ställningstagandet, och vägrade att lämna ut eller att ens diarieföra den. – Se artikel i Dagens Juridik (länk). Efter att bredbandsoperatören Bahnhof hade överklagat PTS beslut att inte lämna ut den interna utredningen beslöt kammarrätten i december 2014 att den måste lämnas ut. Det framgår av PTS utredning att PTS i april 2014 kom fram till att direktivet strider mot de grundläggande friheterna i EU. Promemorian finns att läsa i Computer Sweden (länk, en bit ner på sidan). – I februari 2019 lade regeringen fram ett förslag till ändringar i Datalagringslagen. Det innebär vissa begränsningar i kravet på lagring av uppgifter om mobiltelefonsamtal. Se lagrådsremiss. Den nya lagen, som har godkänts av riksdagen, trädde i kraft den 1 oktober 2019. Förslaget kritiserades genast för att vara alltför likt den existerande lagen. – Läs också om FRA‑lagen, Gallorapporten, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect. – Förväxla inte Datalagringsdirektivet med EU:s dataskyddsdirektiv från 1995.

[lagar] [övervakning] [ändrad 23 december 2022]

– In English: The Data retention directive was issued by the EU in 2006. It requires tele­communications and data communications net­works to retain records of phone, cellphone, SMS, email and web traffic for at least six months. These records are to be made available to the police at the request of a court of law. Member states were required to implement the directive in their laws before September 15, 2007. The directive met with strong resistance because of its obvious privacy implications, and Sweden did not implement it until 2012. It is now part of the Swedish law on electronic communications. In 2010, the European court of justice had found Sweden guilty of not implementing the directive. But in April, 2014, the European court of justice found that the directive is incompatible with the European Union charter of fundamental rights. After that, the Swedish post and telecom authority (PTS) declared that it would not enforce the law. However, in June, 2014, an inquiry requested by the Swedish department of justice found that the Swedish implementation of the directive is not affected by the decision of the European court of justice and that it still stands. PTS then announced that the Swedish law from then on would be enforced. – However, the PTS first, in defiance of the Swedish constitutional principle of public access to official documents (offentlighetsprincipen), refused to give interested parties access to an internal inquiry on which it supposedly based its reconsideration. But in December, 2014, the Administrative court of appeal found that the document was a public record and must be released. It turned out that the internal inquiry says that the Data retention directive, in its current form, is incompatible with the right of privacy as defined by the EU. – In February 2019, the Swedish government presented a proposal for modifications of the existing law. It was accepted by the Swedish parliament and took force on October 1st, 2019. – For more summaries in English, please click at this link.

personal locator beacon

personlig lokaliseringssändare – amerikansk nödsändare för folk i vildmarken. Det är ett GPS‑baserat system med små sändare (se beacon) som jägare, bergsklättrare och andra bär med sig, och som de kan aktivera i nödsituationer för att andra ska kunna hitta dem. Det fungerar även i områden där mobilnätet inte har täckning. – Lanserades 2002 i USA av myndigheten NOAA, och liknar systemet Cospas‑Sparsat som har använts för sjöräddning sedan 1982. – Läs mer på denna länk (en bit ner på sidan).

[geo] [personskydd] [trådlöst] [ändrad 7 juni 2019]

FireChat

en avvecklad app som sände meddelanden direkt mellan mobiltelefoner. Den presenterades 2014 och lades ner 2018. Det behövdes ingen internetanslutning eller mobiltäckning. Räckvidden var begränsad till ungefär tio meter, och det krävdes att både sändare och mottagare hade FireChat. Om många användare samlades inom räckhåll för varandra uppstod ett mesh-nätverk. – ireChat utvecklades av den amerikanska företaget Open Garden (länk), och fanns för Android och iOS. – Läs också om Byzantium.

[nerlagt] [trådlöst] [ändrad 9 februari 2021]

mjukvarudefinierad radio

radioteknik som gör att man kan byta frekvens­område och andra egenskaper i en radiomottagare eller sändare enbart med hjälp av datorprogram, alltså utan byte av komponenter. (Se mjukvarudefinierad.) – En tänk­bar tillämpning är att kombinera många typer av radio – som GSM, 3g, 4g, Bluetooth, 802.11 – i en enda apparat genom att datorprogram om‑konfigurerar hårdvaran. Det är alltså inte flera radiomottagare och sändare (sändtagare) i ett skal, utan en enda omställbar sänd­tagare. En annan tillämpning är att tillverka bas­stationer för mobiltelefoni som kan ställas om för att sända inom ett brett spektrum av frekvenser. – På engelska: software-defined radio, förkortat SDR, eller bara software radio. – Läs mer på branschorganisationen Wireless Innovations webbplats.

[elektronik] [radio och tv] [trådlöst] [ändrad 19 april 2017]