amerikansk författare (1956), känd för science fiction-romaner, ofta med inslag av datorteknik. (Se cyberpunk.) Ofta utgår han från uppslag som ”tänk om de hade haft datorer på 1800‑talet” – se steampunk. – Bruce Sterling har fått det litterära priset Hugo Awards(länk) två gånger. Han har också skrivit fackbokenThe hacker crackdown: law and disorder on the electronic frontier(1992), som handlar om den framväxande hackarkulturen. (Den finns som gratis e‑bok på Project Gutenberg, se denna länk.) – Bruce Sterling har också ett varmt intresse för miljöfrågor, ofta i kombination med design, och är professor i konst och formgivning vid European graduate school i Schweiz (länk). – Bruce Sterling har myntat flera nya termer, bland annat spime och buckyjunk. Han skrev tidigare bloggenBeyond the beyond i Wired, startad 2003, nerlagd i maj 2020(länk).
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4(länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut bokenRechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science(2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.
webbaserat amerikanskt postorderföretag, sedan länge världens största enskilda försäljare av böcker. Även en ledande moln‑operatör. – Amazon grundades 1994 av Jeff Bezos, och öppnade 1995. Att Bezos valde att sälja just böcker lär ha berott på att han ville ha en vara som var lätt att skicka med posten. Amazon skaffade snabbt ett enormt sortiment (se långa svansen) och låga priser, vilket har lett till att företaget har blivit världsledande, men också ses som ett hot mot riktiga bokhandlar med personlig service. Sortimentet har breddats och omfattar numera det mesta som postorderföretag brukar sälja. – Amazons sätt att rekommendera kunderna böcker och andra inköp baserat på tidigare inköp och omdömen och jämförelser med vad andra kunder köper har bildat mönster. – Huvudkontoret finns i Seattle, men det finns dotterbolag i många länder, bland annat i Storbritannien och Tyskland. I oktober 2020 inledde Amazon verksamhet i Sverige. – Kritik mot att Amazon missbrukar sin dominerande ställning ledde 2014 till att 900 amerikanska författare skrev på uppropet Authors united. – 2007 började Amazon sälja en läsplatta, Kindle, och i juni 2014 visade Amazon upp en smart mobil, Fire. En abonnemangstjänst för e‑böcker, Kindle Unlimited, presenterades i juli 2014. Sommaren 2020 fick Amazon klartecken från FCC att skicka upp satelliter för trådlös internetkommunikation, se Project Kuiper. – Amazons enorma datornät används också som ett så kallat moln som kunder kan hyra in sig på, se EC2. Sedan 2002 kan utomstående företag och programutvecklare hyra in sig på Amazon web services. I augusti 2014 lanserade Amazon Local Register†, en tjänst för kreditkortsbetalningar med smart mobil, men den lades snart ner. – Amazon äger företaget Alexa. – I mars 2022 köpte Amazon filmbolaget MGM (Metro Goldwyn Mayer) för 8,5 miljarder dollar. – I februari 2021 meddelade Jeff Bezos att han skulle sluta som vd för Amazon. Han ersattes i juli 2021 av Andy Jassy(twitter.com/ajassy), som fram till dess var chef för Amazon web services. – IDG:s artiklar om Amazon: länk.
Broadband e-book – avvecklat filformat från Sony för e-böcker. BBeB var avsett för läsplattanLibrié†. Formatet infördes 2004, men 2010 gick Sony över till det vanligaste formatet, EPUB.
ett system för hypertext som den amerikanska forskaren Ted Nelson har arbetat på sedan 1960. – Xanadu är mer krävande än World wide web, som är inspirerat av Ted Nelsons arbete. Xanadu har till skillnad från webben levande länkar: om du citerar ett annat dokument i Xanadu så hämtas texten i realtid från det dokumentet, och om ursprungsdokumentet ändras så ändras citatet även i länkande dokument. Man kan också se resten av dokumentet som citatet är hämtat från. – Xanadu har aldrig slagit igenom, bland annat för att webben kom emellan. Ted Nelson säger numera att Xanadu inte är ett alternativ till webben, utan ett alternativ till pdf och Word‑dokument. Xanadu kan köras som en applikation på webben, se xanadu.com. Det finns också en inbyggd mekanism för att ta betalt för text, kallad transcopyright. – Ted Nelson beskriver Xanadu i en video från 2016: länk. – Namnet:Xanadu, på kinesiska Shàngdū, var namnet på Khubilai Khans (1215–1294) sommarpalats utanför Beijing. Det var också namnet på den fiktive mediemogulen Charles Foster Kanes gigantiska privatslott i Orson Welles film Citizen Kane(En sensation – se IMdB, länk) från 1941. – Läs också om ZigZag.
en amerikansk mediekoncern med film, tv, press och datakommunikation. – WarnerMedia köptes i juni 2018 av AT&T. Det hette fram till dess Time Warner. – WarnerMedia har funnits sedan 1990, då förlaget Time Inc slogs ihop med underhållningskoncernen Warner Communications till Time Warner. År 2000 köpte America Online (numera Aol) Time Warner och bildade då AOL Time Warner. (Se dotcombubblan.) Företaget bytte tillbaka till namnet Time Warner den 18 september 2003, och avknoppade Aol 2009. – Observera att musikbolaget Warner Music Group(wmg.com) sedan 2004 inte ingår i WarnerMedia, utan ägs av Access Industries(länk). Filmbolaget Warner Bros(warnerbros.com) är däremot ett dotterbolag till WarnerMedia. – I oktober 2016 la AT&T ett bud på 85 miljarder dollar för Time Warner. Amerikanska justitiedepartementet ville då stoppa köpet med hänvisning till antitrustlagarna, men i juni 2018 beslöt en domare att köpet var lagligt. Köpet genomfördes omedelbart därefter och AT&T ändrade då också Time Warners namn till WarnerMedia. – I maj 2021 blev det känt att AT&T förhandlar om att först slå ihop WarnerMedia med Discovery(corporate.discovery.com), som ska köpas för 43 miljarder dollar, och sedan knoppa av det som ett självständigt bolag. Planerna godkändes i februari 2022 av USA:s konkurrensmyndigheter. – Se warnermediagroup.com.
bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.
(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wikipedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundratals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.
– to print eller to print out – att skriva ut, att göra en utskrift. – Se också skrivare. – Ordet print eller skriva ut används ibland, särskilt av programmerare, också i betydelsen print to screen, alltså visa på bildskärmen, vilket är förvirrande för den som tror att utskrifter alltid görs på papper. – Printout – utskrift;
– tryckta tidningar och tidskrifter till skillnad från webbtidningar;
en parodi på Nobelpriset, utdelad varje år på Harvard. – Priset går till tio forskningsrön som ”först får folk att skratta, sedan får dem att tänka”. – De första åren delades prisen ut för forskningsrön som ”inte kan, eller inte bör, upprepas”. Prisen går ofta till seriösa forskare som har valt ett absurt ämne, som ”homosexuell nekrofili hos andhannar”, men också till pristagare som betraktas som pseudovetenskapliga. – Ig Nobelpriset delas ut av riktiga Nobelpristagare vid en studentikos ceremoni i september varje år. De flesta pristagarna kommer. – Namnet:Ig Nobel anspelar på ordet ignoble(tarvlig, vanhedrande) och, uppenbarligen, på Nobelpriset. – Bakom priset står tidskriften Annals of improbable research(improbable.com). – Se improbable.com/ig. – 2022 års pristagare finns på denna länk.
