(1947) – belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit bokenHow the web was born(länk) från år 2000.
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly(arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction”(länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
– (push technology) – beteckning på system som skickar information till registrerade mottagare utan att mottagaren behöver göra något. Det kan användas för e‑post, snabbmeddelanden, chatt, uppdateringar, blogginlägg och annan information. Motsatsen, pull, innebär att informationen inte skickas till mottagaren förrän mottagaren begär det, vanligen genom att klicka på en knapp eller länk. – Pull var fram till mitten av 1990‑talet praktiskt taget det enda som fanns, eftersom datanäten var för långsamma och för dyra för att man skulle skicka information utan att mottagarna hade bett om det. – Men pushteknik blev en viktig trend i slutet av 1990‑talet, se Pointcast† och Marimba†, fast det tappade snart fart. En anledning var att pushtrafik tog upp en stor del av företagens nätverk, vilket ledde till att många företag blockerade det. – På 2010‑talet fick pushteknik en renässans därför att de flesta användare då hade fått kraftfulla datorer och snabb internetanslutning. Pushteknik är därför inte längre en belastning på nätet. E‑post, andra meddelanden, aviseringar och programuppdateringar överförs automatiskt i många tjänster till användarens dator eller smarta mobil. – Se också pushmail;
förkortat PuSH, även kallat Hubbub – ett system för publicering av webbflöden så att de når abonnenterna nästan omedelbart. – PubSubHubbub är en vidareutveckling av RSS och Atom. Det är utvecklat för att ny information ska nå abonnenterna så snabbt som möjligt och för att minska onödig trafik på internet. Till skillnad från hur det är med RSS och Atom så frågar nämligen inte en dator med PubSubHubbub hela tiden webbflödet ifall det finns något nytt. I stället får abonnentens dator ett meddelande när det finns något nytt att läsa (se push). – PubSubHubbub har utvecklats på Google. Det bygger på att webbflödet sprids från en eller flera hubbar. När en abonnent abonnerar på webbflödet ansluts hon inte direkt till webbflödet, utan registreras på en av hubbarna. Hubben skickar ett kort meddelande när det finns något nytt, och då kan abonnentens webbflödesläsare hämta det nya. – Läs mer på GitHub(länk).
motor – inom it: kärnan i ett program. En ”motor” sköter de grundläggande arbetsuppgifterna, till exempel en databasmotor eller en webbläsarmotor(browser engine). Grafiska användargränssnitt och annat räknas som utanverk. – Även: specialiserat program som utför en speciell arbetsuppgift åt andra program, till exempel Javascriptmotor(Javascript engine).
Asynchronous Javascript and XML – en vanlig teknik för programmering av webbsidor med interaktiva program. – Den stora fördelen är att en webbsida programmerad i Ajax kan påverkas av besökaren en bit i taget medan en besökaren har den uppe. Besökaren behöver inte vänta på att en hel webbsida blir inläst varje gång hon gör en liten ändring. – Ajax är en kombination av Javascript, XML och andra verktyg. Med Ajax får man webbsidor som direkt svarar på användarens inmatningar utan att webbläsaren behöver vänta på nya sidor från webbservern. Programmen sänds nämligen från webbservern till webbläsaren efter anropet och körs lokalt, alltså på samma dator som webbläsaren. Det behövs därför ingen tät trafik mellan webbläsare och webbservern. – Ajax är ingen produkt eller varumärke, utan ett namn som sammanfattar en kombination av verktyg. Namnet infördes 2005 av användbarhetsexperten Jesse James Garrett i artikeln Ajax: A new approach to web applications(länk). –Namnet:Ajax eller Aias / Ajas var namnet på två hjältar i Iliaden(länk) – Aias den store och Aias den lille. – Läs mer om Ajax i Wikipedia.
– curl – ett program för överföring av filer mellan datorer med användning av olika protokoll. – curl utvecklas sedan 1997 i fri och öppen källkod av Daniel Stenberg(länk), och har blivit mycket spritt. Daniel Stenberg belönades 2017 med Polhemspriset för curl, se motivering. – Namnet stavas numera oftast curl med liten begynnelsebokstav, tidigare även cURL. – libcurl (även skrivet libcURL) är ett bibliotek med protokoll för överföring av filer, se curl.haxx.se/libcurl/. – curl användes i den helikopter som den 19 april 2021 flög på Mars (se länk). – Se curl.se och boken Everything curl, som kan laddas ner här;
– Curl – ett programspråk för webbsidor, avsett att ersätta både HTML och skriptspråk som PHP. – Den som hämtar en webbsida skriven i Curl får hela källkoden till den efterfrågade sidan, och den körs sedan hos mottagaren i ett tilläggsprogram till webbläsaren, Surge. – Curl är ett objektorienterat språk som har utvecklats av David A Kranz på MIT med finansiering från Darpa, och med hjälp av Tim Berners-Lee. – Läs mer på curl.com.
– program som analyserar en sträng av tecken, delar upp dem i funktionella delar och inordnar delarna i en detaljerad struktur enligt ett regelsystem. Parsrar används både inom it och i språkvetenskap. Inom it kan en parser också ha funktionen att avgöra ifall ett program eller dokument är korrekt kodat:
– program som kontrollerar att ett annat program eller ett dokument skrivet i HTML, XML eller SGML, är korrekt skrivet, så att inga delar fattas och så att de står i rätt ordning. Parsern gör däremot ingen bedömning av ifall dokumentet fungerar som det är tänkt. – Se också DTD;
– funktion i kompilator som delar upp instruktioner från ett högnivåspråk i småbitar, som sedan kan översättas till maskinkod;
– i språkvetenskap: program som analyserar text och strukturerar den efter grammatiska regler;
– även: beteckning på i Indien bosatt anhängare av zoroastrismen, den religion som bygger på Zarathustras lära (se Wikipedia.).
