Plan 9

ett experimentellt operativsystem som utvecklades på Bell Labs som en mo­dern­are släkting till Unix. Första versionen kom 1992, fjärde versionen kom 2002. Det har vidareutvecklats till Inferno. Utvecklingen har letts av Ken Thompson. – Namnet Plan 9 anspelar på filmen Plan 9 from outer space, allmänt ansedd som den sämsta film som någonsin har gjorts, se IMDb (länk). – En beskrivning av Plan 9 finns i denna artikel: (arkiverad) och på 9p.io/plan9/.

[experimentell teknik] [operativsystem] [ändrad 5 december 2020]

Mbone

en ej längre använd teknik för multisändning på internet. Var avsedd för direktsändning av evenemang som konserter och matcher och krävde speciell utrustning. Mbone utvecklades 1992 och var i bruk fram till 2008.

[inaktuellt] [strömmande] [ändrad 13 september 2019]

Internet Society

ISOC – internets samordningsorgan. Den organisation som stöder och driver på utvecklingen av internet, och som samordnar arbetet i andra ledande internetorganisationer. – Internet Society bildades i december 1992 under den tid då amerikanska staten började avveckla sin fi­nans­i­ering av internet. Syftet var att säkerställa internets finansiering och utveckling oberoende av amerikanska staten. – Internet Society är nära knutet till organisationer som IETF, IESG, ICANN och IAB. I praktiken är det stor överlappning mellan dessa organisationer – samma ledande personer ingår i alla. Formellt är det Internet Societys styrelse som tillsätter IAB:s styrelse på förslag från IETF. Internet Society äger företaget Public interest registry, PIR, som administrerar toppdomänen .org, men i slutet av 2019 blev det känt att Internet Society tänkte sälja PIR till företaget Ethos Capital (ethoscapital.com) för 1,135 miljarder dollar. Det blev dock inte av. – Se internetsociety.org.

[internets ledande organ] [ändrad 8 juni 2020]

Barney page

(ofta ironiskt) – webbsida som hakar på en trend. Namnet syftar på webbsidor som uppkallas efter dinosaurien Barney, en figur i ett amerikanskt barnprogram som visades 1992–2009 (och därefter i repris).

[jargong] [webben] [ändrad 20 januari 2016]

OpenVMS

ett utförande av operativsystemet VMS†, utvecklat med början 1992 för Digitals† Alpha‑processor†. – OpenVMS efter­trädde VAX/VMS på minidatorn VAX†. – OpenVMS lansera­des som i hög grad anpassat till Posix, vilket innebär att det skulle vara mer eller mindre Unixkom­pa­ti­belt. (Open i OpenVMS står för öppenhet som i Posix, inte för öppen källkod – OpenVMS har inte öppen källkod.) Senare versioner av OpenVMS be­ton­ade främst kom­pa­ti­bi­li­tet med Windows NT† och dess efter­följare. – OpenVMS kan / kunde köras på VAX‑datorer och på datorer med Alpha­‑pro­ces­sor, numera också på datorer med Intelprocessor. – Trots att till­verk­ningen av VAX‑datorer lades ned år 2000 har Hewlett‑Packard† (numera HPE), som köpte Digital 2002, fort­satt utveck­ling­en av OpenVMS. 2014 gav Hewlett‑Packard licens till företaget VMS Software (vmssoftware.com) att utveckla OpenVMS, som HPE fortfarande marknadsför. – Läs mer på HPE:s webbsidor.

[operativsystem] [öppet] [ändrad 7 oktober 2020]

Sinclair

Sinclair ZX Spectrum.
Sinclair ZX Spectrum.

en engelsk tillverkare av hemdatorer 1973—1986. Grundad och ledd av uppfinnaren Clive Sinclair (1940). – Sinclair är känt för de två datorerna Sinclair ZX80 från 1980 och Sinclair ZX Spectrum från 1982. Sinclair ZX80 såldes för 100 pund; som byggsats för 80 pund. Den bestod av dator och tangentbord i ett stycke, och anslöts till en vanlig tv. Lagringsminnet var en kassettspelare. – Sinclair ZX Spectrum var en klassisk hobbydator som ett tag sålde bäst av alla hemdatorer i Storbritannien. Totalt såldes den i över fem miljoner exemplar. Den var i stort sett ett tangentbord med inbyggd dator. Den kom i flera modeller och såldes 1982–1992. Över 24 000 program har utvecklats för ZX Spectrum; de flesta är spel. – Företaget Sinclair Research råkade, trots försäljningssuccén med ZX Spectrum, i ekonomiska svårigheter i mitten av 1980‑talet. Det berodde på att datorn Sinclair QL floppade, och på en stor­slagen satsning på utvecklingslabbet Metalab. Det ledde till att Clive Sinclair sålde rätten till produkterna till konkurrenten Amstrad, som ett tag fortsatte att tillverka och sälja produkterna under varumärket Sinclair. – Clive Sinclair fortsatte att driva Sinclair Research (arkiverad webbsida från 2010) och ägnade sig åt olika uppfinningar, bland annat en elektrisk cykel och en miniatyrradio. Sedan 1997 har företaget bara en anställd, Clive Sinclair själv. – 2013 återskapade Elite Systems Sinclair ZX Spectrum i form av ett tangentbord som ansluts till surf­plattor med Bluetooth, se Elite Systems webbsidor. Och i november 2014 blev det känt att Clive Sinclair har gett sin välsignelse åt pro­jektet Sinclair Spectrum Vega, som skulle återuppliva Sinclair ZX som en ren spelkonsol. – Se tillverkarens Retro Computers webbsidor (länk). Retro Computer tog emot över en halv miljon pund i gräsrotsfinansiering, men levererade inga datorer, och trädde i likvidation i början av 2019.

[företag] [hobby] [nerlagt] [nostalgi] [persondatorer] [spel] ändrad 26 april 2019]

Babbage, Charles

Oljeporträtt av Charles Babbage.
Charles Babbage. Del av målning från 1845 av Samuel Lawrence.

engelsk matematiker och uppfinnare (1791—1871), den första som konstruerade en dator, den mekaniska analys­­maskinen, som dock aldrig blev färdig. – Före analysmaskinen hade Babbage konstruerat en avan­cerad räknemaskin, differensmaskinen, för att räkna ut och trycka matematiska tabeller automatiskt. Den på­börjades med stöd av brittiska staten, men blev heller aldrig klar. – Misslyckandet förklaras numera dels med att Babbage hela tiden ändrade ritningarna, dels med motstånd och ointresse bland inflytelse­­rika per­soner. Däremot är det numera uppenbart (det har tidigare betvivlats) att det hade gått att bygga Babbages maskiner med 1800‑talets teknik: ett fungerande exemplar av Babbages differens­maskin byggdes 1992 med 1800‑talsmetoder till 200‑årsminnet av hans födelse. Babbages konstruktion var mycket komplicerad, men också häpnadsväckande genomtänkt. – Enklare, men fungerande differensmaskiner byggdes på 1800‑talet av svenskarna Georg och Edvard Scheutz† samt av Martin Wiberg†. Någon analys­­maskin har aldrig byggts. – Under några år samarbetade Babbage med Ada Love­lace† om att skriva program (calculus plans) för analysmaskinen. – Charles Babbage var 1828—1839 professor i mate­matik i Cambridge – han hade samma professur som tidigare Isaac Newton och senare Stephen Hawking. Han var välbeställd och finansierade huvuddelen av sin forskning med egna pengar.

[charles babbage] [it-historia] [datorpionjarer] [ändrad 12 augusti 2020]

Kildall, Gary

(19421994) – amerikansk programmerare, utvecklare av operativsystemet CP/M†. – Gary Kildall ut­veck­lade CP/M tillsammans med sin fru Dorothy McEwen† (även: Dorothy Kildall). CP/M var runt 1980 det ledande operativsystemet för persondatorer, och det fanns ett tag som alter­na­tiv till PC‑DOS i IBM PC†. Att CP/M försvann i konkurrensen har blivit före­mål för legender och konspirationsteorier – se nedan. – Kildall och McEwen grundade 1975 programföretaget Digital Research†. – Mer om Gary Kildall på Digital Research-veteranernas webb­­sidor.

– Legenden om flygturen: Det påstås ibland att Digital Research missade att leverera operativ­­systemet CP/M till IBM Pc därför att Gary Kildall var ute och nöjes­­flög med sitt privata flyg­­plan den dag 1980 då IBM:s representanter kom för att skriva kontrakt. IBM ska då i stället ha vänt sig till Bill Gates. ”Dagen då Gary Kildall var ute och flög” blev ett tale­­sätt, men det är missvisande. Kildall var ute och flög, men det var för att leverera programvara till en kund, och han återvände samma dag, träffade IBM och skrev kon­trakt. IBM skrev också kontrakt med Micro­­soft. – De som köpte den första versionen av IBM PC kunde välja mellan tre operativ­­system: PC‑DOS, CP/M och ett tredje, USCD P-System (se detta press­­med­de­lande från 1981). Av olika anledningar blev PC‑DOS snart allena­­rådande. Digital Research ansåg att Microsofts PC‑DOS var ett plagiat av CP/M.

[it-historia] [personer] [skvaller och rykten] [ändrad 25 september 2020]

Bunyip

Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.

[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (19061992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken† på Harvard en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matema­tik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matema­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofrivill­iga pensioneringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google (cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den ska stå klar 2022.  – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [undervattenskablar] [ändrad 25 januari 2018]