ISOC – internets samordningsorgan. Den organisation som stöder och driver på utvecklingen av internet, och som samordnar arbetet i andra ledande internetorganisationer. – Internet Society bildades i december 1992 under den tid då amerikanska staten började avveckla sin finansiering av internet. Syftet var att säkerställa internets finansiering och utveckling oberoende av amerikanska staten. – Internet Society är nära knutet till organisationer som IETF, IESG, ICANN och IAB. I praktiken är det stor överlappning mellan dessa organisationer – samma ledande personer ingår i alla. Formellt är det Internet Societys styrelse som tillsätter IAB:s styrelse på förslag från IETF. Internet Society äger företaget Public interest registry, PIR, som administrerar toppdomänen.org, men i slutet av 2019 blev det känt att Internet Society tänkte sälja PIR till företaget Ethos Capital(ethoscapital.com) för 1,135 miljarder dollar. Det blev dock inte av. – Se internetsociety.org.
(ofta ironiskt) – webbsida som hakar på en trend. Namnet syftar på webbsidor som uppkallas efter dinosaurien Barney, en figur i ett amerikanskt barnprogram som visades 1992–2009 (och därefter i repris).
ett utförande av operativsystemet VMS†, utvecklat med början 1992 för Digitals†Alpha‑processor†. – OpenVMS efterträdde VAX/VMS på minidatornVAX†. – OpenVMS lanserades som i hög grad anpassat till Posix, vilket innebär att det skulle vara mer eller mindre Unixkompatibelt. (Open i OpenVMS står för öppenhet som i Posix, inte för öppen källkod – OpenVMS har inte öppen källkod.) Senare versioner av OpenVMS betonade främst kompatibilitet med Windows NT† och dess efterföljare. – OpenVMS kan / kunde köras på VAX‑datorer och på datorer med Alpha‑processor, numera också på datorer med Intelprocessor. – Trots att tillverkningen av VAX‑datorer lades ned år 2000 har Hewlett‑Packard† (numera HPE), som köpte Digital 2002, fortsatt utvecklingen av OpenVMS. 2014 gav Hewlett‑Packard licens till företaget VMS Software(vmssoftware.com) att utveckla OpenVMS, som HPE fortfarande marknadsför. – Läs mer på HPE:s webbsidor.
ett projekt som publicerar nordisk litteratur på webben för fritt bruk. Av upphovsrättsliga skäl ingår bara verk som är 70 år eller äldre. – Projekt Runeberg har bland annat lagt ut uggleupplagan av Nordisk Familjebok på webben (länk). – Namnet Runeberg är taget från diktaren Johan Ludvig Runeberg(se Wikipedia), och anspelar på förebilden Projekt Gutenberg. – Projekt Runeberg startades 1992 av Datorföreningen Lysator(lysator.liu.se) på Linköpings universitet, av bland andra Lars Aronsson. – Läs mer på runeberg.org. – Läs också om Litteraturbanken, Wikisource och Allmogens.
ett nerlagt japanskt företag som utvecklade Linux; även namn på företagets distribution av Linux. Har funnits sedan 1992; sista versionen av Turbolinux är från 2012 och företaget lades ner 2019. – År 2008 ingick Turbolinux samarbete med amerikanska Mandriva†. – Se turbolinux.com (bara på japanska).
en samarbetsorganisation som strävar efter att skapa enklare och enhetligare standarder för it‑system, särskilt på företag och på internet. – I DMTF ingår många av de största it-företagen, bland annat IBM, HPE och Microsoft. – DMTF, som grundades 1992, hette Desktop management taskforce fram till 1999, sedan Distributed management taskforce. Numera är DMTF en pseudoförkortning. – Se dmtf.org.
Adobe Systems – ett amerikanskt företag, världsledande på program för bildbehandling och layout. – Adobe är känt för program som Photoshop och Illustrator samt för filformatetpdf. Företaget grundades 1982 och utvecklade och lanserade sidbeskrivningsformatet PostScript, som Apple sedan använde i sina laserskrivare. Detta anses vara början på övergången till datorbaserad layout och tidningsframställning (desktop publishing). – 1994 köpte Adobe företaget Aldus, och blev därmed ägare till det äldsta framgångsrika layoutprogrammet, Pagemaker†. Samma år blev Adobe också ägare till Framemaker(se denna länk), ett layoutprogram för långa dokument som kataloger och handböcker. 1999 lanserade Adobe ytterligare ett layoutprogram, InDesign, avsett för tidningar. Det blev en framgångsrik konkurrent till QuarkXPress, delvis på grund av nära integration med Photoshop och Illustrator. 2005 köpte Adobe konkurrenten Macromedia och blev därmed ägare till Flash†, som då var ett av de mest spridda programmen för visning av rörlig grafik i webbläsare, men som avvecklades under 2020. – Filformatet pdf släpptes 1993, och blev snabbt en inofficiell standard för lagring och visning av text och bild i oförändrat skick, oberoende av operativsystem. – Se adobe.com.
Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet:Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.
– en nerlagd handhållen penndator (en så kallad PDA) med operativsystemet Palm OS†. (Från 2009 också med WebOS.) Varumärket Palm användes inte efter 2011, då nya modeller fick varumärket HP. – Palm och dess efterträdare hade pekskärm och manövrerades med en elektronisk penna eller med ett finger. Datorn, stor som ett spelkort, lanserades 1996 som Palm Pilot och blev en oväntad succé på grund av sin enkelhet och på grund av att batterierna räckte länge. Den fungerade mycket bättre än Apples överambitiösa Newton†. Namnet Palm Pilot ändrades till bara Palm när penntillverkaren Pilot(länk) klagade. – Palms produkter var framgångsrika fram till början av 00‑talet, då de trängdes undan av smarta mobiler med program från Microsoft och Symbian†, av Blackberry och senare av iPhone. 2003 började Palm sälja smarta mobiler, först under produktnamnet Treo. De utvecklades först av företaget Handspring†. 2005 kom en Treo som hade operativsystemet Windows Mobile†. Den sista Palmdatorn utan telefon var Palm TX från 2005. Efter det kom det bara smarta mobiler. 2009 visade Palm upp en ny smart mobil med pekskärm och litet tangentbord, Palm Pre†, och ett nytt operativsystem, WebOS. Men 2012 försvann Palm helt som produkt;
– Palm Inc – företaget som utvecklade och sålde Palm‑datorerna, sommaren 2010 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. Sedan augusti 2012 ingår det som återstår av Palm i HP:s dotterbolag Gram† (som i sin tur tycks vara avvecklat 2016). – Företaget Palm grundades 1992 under namnet Palm Computing av Jeff Hawkins, som ledde utvecklingen av operativsystemet och handdatorn. Donna Dubinsky var vd. 1995 blev Palm uppköpt av US Robotics(länk). I juni 1997 köptes US Robotics och därmed också Palm i sin tur av 3Com (som senare blev del av Hewlett‑Packard†). År 2000 blev Palm ett fristående börsnoterat företag, Palm Inc. 2002 bildades dotterbolaget PalmSource† för att utveckla och marknadsföra Palm OS, som då också användes av andra tillverkare. År 2003 bytte Palm Inc, som utvecklade och marknadsförde datorer och program för Palm OS, namn till palmOne†, och PalmSource blev ett självständigt bolag. Samma år köpte Palm företaget Handspring (se ovan). I juli 2005 bytte palmOne tillbaka till namnet Palm. PalmSource köptes 2005 av japanskaAccess, men Palm hade trots det rätt att använda Palm OS. – I augusti 2012 meddelade Hewlett‑Packard att varumärket Palm avvecklas, och att det som återstod av företaget skulle ingå i Hewlett‑Packards dotterbolag Gram.
– en smart mobil med operativsystemet Android, presenterad hösten 2018. Den är ovanligt liten och gjord för att vara en mindre störande version av den vanliga smarta mobilen: den har ett läge som kallas för ”Life” som inte släpper igenom meddelanden, påminnelser och aviseringar när bildskärmen är släckt. Det är meningen att den ska synkas med ägarens ”vanliga” mobiltelefon, vilket är möjligt genom Verizon, som har ensamrätt till att sälja telefonen. Det går att synka den med både Androidtelefoner och iPhone. – Denna Palm har inget att göra med den klassiska handdatorn Palm, se ovan, eller med företaget Palm, se ovan. Den nya Palm har utvecklats av företaget Palm Ventures Group, som har köpt rätten till namnet Palm. Den kostar 350 dollar i USA. – Se palm.com;
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly(arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction”(länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
