webbsida som besökare fritt kan ändra i. – På en wiki kan besökare ändra, ta bort och lägga till text och annat material. Detta kan de göra direkt från sina webbläsare. – Det mest kända exemplet på wiki är uppslagsverket Wikipedia. – Den första som la ut en wiki på webben var amerikanen Ward Cunningham (länk) 1995. Wiki kan ses som ett långtgående experiment i samarbete och förtroende. En wiki har inga omedelbara spärrar mot ändringar enligt antagandet att fel och vandalisering rättas till av de seriösa besökarna. (För att göra det lätt att renovera efter vandalisering brukar wikiplatser spara tidigare versioner av texten.) – Wiki‑formen används också av mindre grupper som tillsammans arbetar med textprojekt. Det krävs då konto och inloggning. – Läs mer om wiki i Wikipedia. – Läs också om WikiLeaks (som inte är någon wiki). – Ordet: Wiki kommer av hawaiianska wikiwiki, som betyder kvickt. – På svenska: en wiki, flera wikier. – Läs också om bliki, wall wiki och swicki.
[socialt] [webbpublicering] [wiki] [ändrad 1 september 2021]
en amerikansk webbplats som granskar rykten, vandringssägner och misstänkta bluffar på internet. – Snopes har funnits på webben sedan 1995. Den drevs från starten av Barbara och David Mikkelson, som då var gifta. De skildes 2014 och Barbara Mikkelson, som hade lämnat verksamheten, sålde 2016 sin halva av Snopes till företaget Proper Media (proper.io), vilket ledde till juridiska tvister. – Snopes har länge haft högt anseende, och har belönats med Webby Awards. Men 2021 avslöjades att David Mikkelson hade publicerat plagierade artiklar på Snopes under eget namn eller under pseudonymen ”Jeff Zarronandia”. Mikkelson får tills vidare inte skriva i Snopes – se meddelande från Snopes företagsledning. – Se snopes.com. – Namnet: Taget från en inte alltid sympatisk familj i William Faulkners romaner. – En före detta anställd på Snopes, Brooke Binkowski (på Twitter), har startat en egen ryktsgranskande sajt, Truth or fiction (truthorfiction.com).
[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 22 augusti 2021]
Ask.com – en kunskapsbank på nätet som fungerar enligt modellen fråga–svar. – Ask har en databas med förprogrammerade svar på många vanliga frågor. Frågor kan ställas i naturligt språk. – Ask var fram till 2010 baserat på en vanlig sökmotor med index. Ask har också varit känd som spridare av skräpprogram. – Ask har funnits sedan 1995, och hette länge Ask Jeeves. (Figuren Jeeves – syftar på Bertie Woosters betjänt i P G Wodehouses böcker – försvann 2006 från Asks webbsidor.) – Enligt ett samarbetsavtal som slöts med Sun†, och som följde med när Oracle köpte Sun, fick alla som laddade ner Java erbjudande om att samtidigt installera Ask i sina webbläsare. (Detta upphörde 2015.) Det gjordes automatiskt om man inte svarade nej, och vid installationen följde det med andra program. När Ask väl var installerat var det svårt, men inte omöjligt, att ta bort. Varje gång man uppdaterade Java upprepades erbjudandet, även om man hade tackat nej tidigare. De medföljande skräpprogrammen ställde till besvär genom att till exempel ställa om operativsystemets förvalda sökmotor till Ask. – Microsoft ser äldre versioner av Ask (före 2015) som skadeprogram och har ställt in sina säkerhetsprogram för att upptäcka och radera dem hos användarna. – Asks sökmotor med index lades ner 2010. – Se ask.com.
[sökmotorer] [ändrad 8 augusti 2021]
en grupp pristävlingar där uppgiften är att finna lösningar på problem som hittills har ansetts olösliga. – Det gäller tekniska eller humanitära problem. Vinnarna belönas med höga belopp – flera miljoner dollar. – Tanken bakom de stora belöningarna är att lösningarna ska undgå marknadsmisslyckande: vinnarna får tillräckligt med pengar för att kunna starta produktion och marknadsföring. Dessutom kan personerna bakom Xprize bidra med kunskap och erfarenheter. Meningen är alltså att de vinnande lösningarna ska tas i bruk i stor skala. – Det finns många Xprizes, se xprize.org/prizes. Se också Global learning Xprize. – Priserna samordnas av en stiftelse med samma namn, grundad 1995, se xprize.org. Stiftelsen har bland annat personallianser med Singularity Group. I styrelsen finns framgångsrika uppfinnare och företagsledare som publicisten Ariana Huffington, Ray Kurzweil, Elon Musk, Larry Page från Google och Craig Venter, som kartlade människans DNA.
[forskning] [stiftelser] [utmärkelser] [ändrad 6 oktober 2022]
ett grafiskt användargränssnitt för Windows, avsett att vara enkelt att använda, lanserat av Microsoft 1995 och allmänt ansett som ett fiasko. – Microsoft Bob hade ett användargränssnitt med serietidningsmässiga figurer i en bostadsliknande miljö. Datorns resurser representerades av bilder på vardagliga föremål som arkivskåp. Bob skulle vara ett alternativt gränssnitt till Windows. Men användarna klagade på att Bob var långsamt, omständligt och resurskrävande, och i början av 1996 drogs Bob tillbaka från marknaden. – Läs historien om Bob här (brukar fungera trots överstrykning) eller i Wikipedia.
[grafiskt användargränssnitt] [nerlagt] [windows] [ändrad 26 februari 2018]
ett amerikanskt system för digital mobiltelefoni, infört 1995. – cdmaOne var annorlunda än GSM, men ungefär lika snabbt. Det kom igång senare än GSM och hann aldrig ikapp GSM:s internationella försprång. cdmaOne används eller har använts i stora delar av USA och i andra länder i Nord- och Sydamerika, men stora amerikanska mobiloperatörer gick så småningom över till GSM. Det är oklart om cdmaOne fortfarande är i bruk. cdmaOne var det första mobiltelefonsystemet som byggde på CDMA (koddelning). – One i namnet är till för att skilja cdmaOne från CDMA2000. – De två 3g‑systemen CDMA2000 och WCDMA är andra tillämpningar av CDMA‑tekniken, men de ska inte förväxlas med cdmaOne. cdmaOne är också känt som IS‑95.
[förkortningar på C] [inaktuellt] [mobilt] [ändrad 1 september 2021]
ett nerlagt operativsystem från företaget Be†. – BeOS var ett från grunden nykonstruerat operativsystem som var gjort med tanke på multimedier, och konstruerat för att hantera stora datamängder snabbt. BeOS var inte ett utförande av Unix, men det var Posix‑anpassat. Det skrevs för Bes egen dator BeBox†. BeOS visades upp 1995, och började säljas till allmänheten 1997. Då hade datorn BeBox redan lagts ned. BeOS kom därför i stället i en version för Macintosh. 1998 kom en version för datorer med Intel‑processor. – Operativsystemet blev inte framgångsrikt. Apple övervägde visserligen att köpa rättigheterna till BeOS för sitt nya operativsystem, men valde i stället NextStep†. I slutet av 2001 köpte Palm† rättigheterna till BeOS, och företaget Be lades ned i början av 2002. – Se Wikipedia . – Men 2009 kom en betaversion av ett operativsystem, Haiku, som är en reinkarnation av BeOS. – Flera av utvecklarna bakom BeOS arbetar på Googles operativsystem Fuchsia.
[it-historia] [nerlagt] [operativsystem] [ändrad 26 mars 2020]
– förkortning för code division multiple access:
- – det system för digital mobiltelefoni som infördes 1995 i USA under varumärket cdmaOne. Det var då USA:s svar på GSM (som senare infördes även i USA);
- – tekniken bakom 3g‑telefoni. Det finns två huvudtyper: WCDMA, som är avsett för operatörer som har GSM‑nät sedan tidigare, och CDMA 2000 som är avsett för cdmaOne‑operatörer som vill uppgradera. CDMA-tekniken är en form av koddelning och utvecklades först av amerikanska Qualcomm (länk). – Se också Digital 450.
[förkortningar på C] [mobilt] [ändrad 25 maj 2018]
lös beteckning på de årskullar som är födda efter år 1995 – ibland på årskullarna födda efter 2000 eller ännu senare. – Medlemmar av generation z är vana vid smarta mobiler och bärbara datorer sedan de lärde sig gå. De kallas ibland för zoomers (rimmar på boomers). – Se också digital inföding, generation X, generation Y, generation e och generation alpha samt iGen.
[demografi] [ändrad 1 augusti 2021]
(the dotcom boom, the dotcom bubble) – it‑bubblan – en period i slutet av 1990‑talet med orimligt höga aktiekurser för internetföretag. – Netscapes börsintroduktion den 10 augusti 1995 brukar räknas som början på dotcombubblan. Vid slutet av samma dag var Netscape värt två miljarder dollar på börsen, trots att företagets enda produkt var webbläsaren Navigator†, som de flesta användarna aldrig betalade för. – Netscape följdes av ett antal företag som värderades till miljardbelopp, ibland innan de hade dragit in en enda dollar. En del av dem har överlevt och blomstrar, som postorderföretaget Amazon och auktionsplatsen eBay. Andra har slutat i stora konkurser. – Dotcomkraschen inleddes i början av år 2000. I Sverige nådde börsen (SAX‑index) sitt högsta värde dittills den 6 mars 2000. Två år senare hade index sjunkit med 70 procent. I USA nådde Dow Jones aktieindex sitt hittills högsta värde i januari 2000 och it‑börsen Nasdaq den 10 mars. Den 14 april 2000 brukar räknas som dagen då Nasdaq kraschade och början på dotcomkraschen. Därefter sjönk börsindex hastigt i två år med bottenvärde i slutet av 2002. Då hade Nasdaqs index sjunkit från rekordnoteringen 5 048 till strax över 1 000. – En faktor som spelade in var 2000‑problemet, som höll en stor del av it‑branschen sysselsatt fram till nyårsafton 1999. Sedan var det slut. – Det kraftigt övervärderade America Onlines (numera Aol:s) beslut att köpa dåvarande Time Warner (numera WarnerMedia) den 11 januari 2000 brukar ses som inledningen till kraschen. – I Sverige förknippas dotcombubblan med företag som Boo.com, (se Wikipedia), Icon Medialab se Wikipedia (se Wikipedia), och Framfab (se Wikipedia). – Läs också om the tech winter. – Se också dotcom. – Fler ord på dot, klicka här, fler ord på bubbla, klicka här.
[företag och ekonomi] [it-historia] [ändrad 18 juni 2018]