Ask

Ask.com – en kunskapsbank på nätet som fungerar enligt modellen fråga–svar. – Ask har en databas med förprogrammerade svar på många vanliga frågor. Frågor kan ställas i naturligt språk. – Ask var fram till 2010 baserat på en vanlig sökmotor med index. Ask har också varit känd som spridare av skräpprogram. – Ask har funnits sedan 1995, och hette länge Ask Jeeves. (Figuren Jeeves – syftar på Bertie Woosters betjänt i P G Wodehouses böcker – försvann 2006 från Asks webbsidor.) – Enligt ett samarbetsavtal som slöts med Sun†, och som följde med när Oracle köpte Sun, fick alla som laddade ner Java erbjudande om att samtidigt installera Ask i sina webbläsare. (Detta upphörde 2015.) Det gjordes automatiskt om man inte svarade nej, och vid installationen följde det med andra program. När Ask väl var installerat var det svårt, men inte omöjligt, att ta bort. Varje gång man uppdaterade Java upprepades erbjudandet, även om man hade tackat nej tidigare. De medföljande skräpprogrammen ställde till besvär genom att till exempel ställa om operativsystemets förvalda sökmotor till Ask. – Microsoft ser äldre versioner av Ask (före 2015) som skadeprogram och har ställt in sina säkerhetsprogram för att upptäcka och radera dem hos användarna. – Asks sökmotor med index lades ner 2010. – Se ask.com.

[sökmotorer] [ändrad 8 augusti 2021]

Xprize

en grupp pristävlingar där uppgiften är att finna lösningar på problem som hittills har ansetts olösliga. – Det gäller tekniska eller humanitära problem. Vin­n­arna belönas med höga belopp – flera miljoner dollar. – Tanken bakom de stora belöningarna är att lösningarna ska undgå marknads­miss­lyck­ande: vinnarna får till­räck­ligt med pengar för att kunna starta produktion och marknadsföring. Dessutom kan personerna bakom Xprize bidra med kunskap och erfaren­heter. Meningen är alltså att de vinnande lösningarna ska tas i bruk i stor skala. – Det finns många Xprizes, se xprize.org/prizes. Se också Global learning Xprize. – Priserna sam­ordnas av en stiftelse med samma namn, grundad 1995, se xprize.org. Stiftelsen har bland annat person­­allianser med Singularity university. I styrelsen finns fram­gångs­rika uppfinnare och före­tags­ledare som publicisten Ariana Huffington, Ray Kurzweil, Elon Musk, Larry Page från Google och Craig Venter, som kartlade människans DNA.

[forskning] [stiftelser] [utmärkelser] [ändrad 24 juli 2017]

Microsoft Bob

ett grafiskt användargränssnitt för Windows, avsett att vara enkelt att använda, lanserat av Microsoft 1995 och allmänt ansett som ett fiasko. – Microsoft Bob hade ett användargränssnitt med serietidningsmässiga figurer i en bostadsliknande miljö. Datorns resurser representerades av bilder på vardagliga föremål som arkivskåp. Bob skulle vara ett alternativt gräns­snitt till Windows. Men användarna klagade på att Bob var långsamt, omständligt och resurskrävande, och i början av 1996 drogs Bob tillbaka från marknaden. – Läs historien om Bob här (brukar fungera trots överstrykning) eller i Wikipedia.

[grafiskt användargränssnitt] [nerlagt] [windows] [ändrad 26 februari 2018]

cdmaOne

ett amerikanskt system för digital mobil­telefoni, infört 1995. – cdmaOne var annorlunda än GSM, men ungefär lika snabbt. Det kom igång senare än GSM och hann aldrig ikapp GSM:s internationella försprång. cdmaOne används eller har använts i stora delar av USA och i andra länder i Nord- och Sydamerika, men stora amerikanska mobiloperatörer gick så småningom över till GSM. Det är oklart om cdmaOne fortfarande är i bruk. cdmaOne var det första mobiltelefonsystemet som byggde på CDMA (koddelning). – One i namnet är till för att skilja cdmaOne från CDMA2000. – De två 3g‑systemen CDMA2000 och WCDMA är andra tillämpningar av CDMA‑tekniken, men de ska inte förväxlas med cdmaOne. cdmaOne är också känt som IS‑95.

[förkortningar på C] [inaktuellt] [mobilt] [ändrad 1 september 2021]

BeOS

ett nerlagt operativsystem från före­taget Be†. – BeOS var ett från grunden ny­kon­stru­e­rat operativsystem som var gjort med tanke på multimedier, och konstruerat för att hantera stora data­­mängder snabbt. BeOS var inte ett utförande av Unix, men det var Posix‑anpassat. Det skrevs för Bes egen dator BeBox†. BeOS visades upp 1995, och började säljas till allmänheten 1997. Då hade datorn BeBox redan lagts ned. BeOS kom därför i stället i en version för Macintosh. 1998 kom en version för datorer med Intel‑processor. – Operativsystemet blev inte framgångsrikt. Apple övervägde visserligen att köpa rättigheterna till BeOS för sitt nya operativsystem, men valde i stället NextStep†. I slutet av 2001 köpte Palm† rättighet­er­na till BeOS, och före­­taget Be lades ned i början av 2002. – Se Wikipedia . – Men 2009 kom en betaversion av ett operativsystem, Haiku, som är en reinkarna­tion av BeOS. – Flera av utvecklarna bakom BeOS arbetar på Googles operativsystem Fuchsia.

[it-historia] [nerlagt] [operativsystem] [ändrad 26 mars 2020]

CDMA

förkortning för code division multiple access:

  1. – det system för digital mobil­telefoni som infördes 1995 i USA under varumärket cdmaOne. Det var då USA:s svar på GSM (som senare infördes även i USA);
  2. – tekniken bakom 3g‑tele­foni. Det finns två huvud­typer: WCDMA, som är avsett för operatörer som har GSM‑nät sedan tidigare, och CDMA 2000 som är avsett för cdmaOne‑operatörer som vill upp­gradera. CDMA-tekniken är en form av kod­­­delning och ut­veck­lades först av ameri­kanska Qualcomm (länk). – Se också Digital 450.

[förkortningar på C] [mobilt] [ändrad 25 maj 2018]

dotcombubblan

(the dotcom boom, the dotcom bubble)it‑bubblan – en period i slutet av 1990‑talet med orimligt höga aktiekurser för internetföretag. – Netscapes börsintro­duk­tion den 10 augusti 1995 brukar räknas som början på dotcombubblan. Vid slutet av samma dag var Net­scape värt två miljarder dollar på börsen, trots att före­­tagets enda produkt var webbläsaren Navigator†, som de flesta an­vänd­arna aldrig be­talade för. – Netscape följdes av ett antal före­tag som värderades till miljard­­be­­lopp, ibland innan de hade dragit in en enda dollar. En del av dem har över­levt och blomstrar, som postorderföretaget Amazon och auktionsplatsen eBay. Andra har slutat i stora konkurser. – Dot­­com­­kraschen in­leddes i början av år 2000. I Sverige nådde börsen (SAX‑index) sitt högsta värde dit­tills den 6 mars 2000. Två år senare hade index sjunkit med 70 procent. I USA nådde Dow Jones aktie­­­index sitt hittills högsta värde i januari 2000 och it‑börsen Nasdaq den 10 mars. Den 14 april 2000 brukar räknas som dagen då Nasdaq kraschade och början på dotcomkraschen. Därefter sjönk börsindex hastigt i två år med bottenvärde i slutet av 2002. Då hade Nasdaqs index sjunkit från rekordnoter­ingen 5 048 till strax över 1 000. – En faktor som spelade in var 2000‑problemet, som höll en stor del av it‑branschen sysselsatt fram till nyårsafton 1999. Sedan var det slut. – Det kraftigt övervärderade America Onlines (numera Aol:s) beslut att köpa dåvarande Time Warner (numera WarnerMedia) den 11 januari 2000 brukar ses som in­led­ningen till kraschen. – I Sverige förknippas dotcom­bubblan med företag som Boo.com, (se Wikipedia), Icon Media­lab se Wiki­pedia (se Wikipedia), och Framfab, (se Wikipedia). – Läs också om the tech winter. – Se också dotcom. – Fler ord på dot, klicka här, fler ord på bubbla, klicka här.

[företag och ekonomi] [it-historia] [ändrad 18 juni 2018]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM.  – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]

DECT

digital enhanced cordless tele­communi­cations, tidigare digital European – en euro­peisk standard för digitala sladd­lösa telefoner för fast telefoni, lanserad 1995. – DECT medger en räckvidd på upp till 200 meter och dataöverföring med upp till 384 kilobit per sekund. Utveck­lades först på Ericsson under namnet CT‑3. DECT har med tiden, i takt med att efterfrågan på trådlösa telefoner har minskat, anpassats för sakernas internet och det smarta hemmet. – Läs mer hos branschorganisationen DECT Forum (dect.org). – Läs också om GAP.

[förkortningar på D] [telefoni] [trådlöst] [ändrad 30 april 2022]

Transmeta

ett amerikanskt företag som utvecklade processorteknik, 2009 uppköpt av det kort därefter nerlagda Novafora. – Transmeta grundades 1995 och lanserade år 2000 processorn Crusoe†. Problem med tillverkningen och nya, konkurrenskraftiga processorer från Intel ledde till att Transmeta inte fick fotfäste på marknaden. I januari 2005 meddelade Transmeta att företaget skulle sluta tillverka processorer och i stället licensiera konstruktioner till andra företag. Processorkonstruktionen Efficeon visades upp 2004. 2007 blev AMD största enskilda delägare i Transmeta. I januari 2009 köptes Transmeta av det amerikanska företaget Novafora, men Novafora la ner verksamheten i augusti 2009. – Under sina första år blev Transmeta känt dels för sin utstuderade hemlighetsfullhet, dels genom att anställa Linus Torvalds, som slutade 2003. – Transmetas webbsidor finns bevarade på Internet Archivelänk.

[företag] [nerlagt] [processorer] [ändrad 23 april 2020]