Etikett: 1995

Atanasoff, John Vincent

(1903—1995) – uppfinnare av den första digitala elektroniska räknemaskinen, ABC (Atanasoff Berry Computer). Han utvecklade den under åren 1937—1942 tillsammans med Clifford Berry (1918—1963). – ABC kallas ibland för the first digital computer, men det var en computer i betydelsen räknemaskin – inte en dator. ABC var nämligen inte programstyrd, men den innehöll andra viktiga uppfinningar som digitala beräkningar, parallell bearbetning och åtskillnad mellan beräkningar och minne. (Den första programstyrda datorn ut­vecklades av Konrad Zuse†.) – Läs mer på University of Iowas webbplats (länk).

[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 17 november 2017]

Church, Alonzo

(1903—1995) – amerikansk matematiker. Han bevisade 1936 i artikeln ”A note on the Entscheidungsproblem” (se avgörbarhetsproblemet) att det finns mate­matiska problem som det inte går att lösa med mekaniska metoder. Det var samma sak som Churchs studie­­kamrat Alan Turing† bevisade senare samma år i sin upp­sats om stopproblemet. Turing visade senare att de två bevisen var likvärdiga. Båda bevisen byggde på Kurt Gödels† ofullständighetssats. – Church‑Turings hypotes säger att alla matematiska beräkningar som kan beskrivas i ett ändligt antal steg (med en algoritm) kan lösas av en maskin. Om en nog­­grann men fantasi­lös människa med papper och penna (givet obegränsat med tid) kan räkna ut lösningen (lösa problemet mekaniskt) kan en maskin också göra det. Men: beräkningen kan pågå i all evighet. Till exempel är det lätt att beskriva divisionen 2 delat med 3, men det tar en evig­het att räkna ut svaret med decimala siffror (0,6666666……) om man inte sätter stopp. För att inte tala om sådant som att räkna ut värdet på pi. – Det som både Church och Turing bevisade var att även om en maskin kan utföra alla beräkningar som kan uttryckas som algoritmer, så kan maskinen inte avgöra ifall beräkningen tar slut någon gång, eller om den fort­sätter i all evighet. – En artikel på engelska om vanliga missuppfatt­ningar av Church‑Turings hypotes finns här.

[alonzo church] [datorvetenskap] [för- och bihistoria] [personer] [ändrad 6 november 2019]

nätetikett

(netikett, nätikett, på engelska netiquette) – god ton på internet. – Trots att inter­net ibland fram­ställs som en häxbrygd av bombrecept, näthat och pornografi har det växt fram ett antal regler som de flesta följer i diskussionsforum, i chatt och i sociala nät­verk:

  1. – man skriver inte hela meningar eller delar av meningar med stora bokstäver: det räknas som att SKRIKA;
  2. – inga personangrepp, hets mot folkgrupp och liknande är acceptabla;
  3. – man väljer sina ord med tanke på att ironi och dubbeltydigheter inte alltid upp­fattas i skrift. Humörfigurer eller emoji kan därför användas för att markera skämt och ironi;
  4. – man lägger inte sina inlägg i fel diskussionsforum – oavsett hur angelägna man själv tycker att de är (se crossposting);
  5. – reklam var länge tabu på inter­net, och:
  6. – alla avskyr spam.

– Ordet netiquette skapades 1995 av Sally Hambridge, då anställd på Intel och medlem av internets tekniska ledningsgrupp IETF. Hennes riktlinjer för nätetikett har publicerats i IETF:s officiella dokumentation RFC som nummrt 1855, klicka här.

– Läs också om Godwins lag och om gadgetiquette.

[diskussioner] [internet] [rfc] [ändrad 3 juli 2019]