- – i it-säkerhet: en blotta – något i ett it‑system som underlättar för angripare att räkna ut hur systemet kan angripas. – En exponering ger inte angriparen direkt möjlighet att tränga in i it‑systemet, men det ger angriparen möjlighet att studera och kartlägga det, och att komma över användbar information. Exponeringar är alltså inte lika allvarliga säkerhetsbrister som sårbarheter. – På engelska: exposure;
- – i reklam: se sidexponering;
- – i fotografering: kombination av bländare och slutartid.
[it-säkerhet] [kameror] [webbstatistik] [ändrad 16 maj 2018]
(TLS) – ett protokoll för säker dataöverföring på webben, avsett att vara ersättare för SSL. Det ingår i HTTPS. – TLS krypterar den datamängd som ska överföras och kontrollerar motpartens identitet. TLS är rätt likt SSL, men de två protokollen är inte utbytbara. – TLS har varit i bruk sedan början av 2000‑talet jämsides med SSL. Många nyare tillämpningar av SSL hanterar både SSL och TLS. – I augusti 2014 meddelade Google att företaget kommer att ge webbsidor som skyddas med TLS högre rankning än sidor som inte använder TLS (se denna länk). – Läs mer om TLS på internets tekniska ledningsgrupp IETF:s webbsidor i RFC 5246 – se här.
[it-säkerhet] [rfc] [webben] [ändrad 24 december 2020]
ett XML-baserat språk för uppmärkning av nyhetsmaterial. – Det nya med NewsML, som lanserades år 2000, jämfört med föregångaren NITF, är det XML‑baserade formatet, som är oberoende av operativsystem. NewsML kan hantera ljud-, bild- och videofiler samt leverera hela ”paket” med nyheter. Nyhetsbyrån kan också ange kategorier som inrikes, utrikes och sport med detaljerade undergrupper så att nyheterna automatiskt slussas vidare till rätt person hos mottagaren. Kvar från NITF finns möjligheten att dela upp nyhetstexter i rubrik, ingress, brödtext, bildtext etcetera, så att mottagaren mer eller mindre automatiskt kan publicera materialet i tryck eller på webben. – En ny version, NewsML-G2, presenterades 2008. – Läs mer här.
[massmedier] [programspråk] [webbpublicering] [xml] [ändrad 22 maj 2022]
(URL shortener) – även: webbadressförkortare – tjänst som skapar korta webbadresser (URL:er) som kan användas i stället för långa. Den korta webbadressen går i själva verket till den tjänst som tillhandahåller URL‑förkortaren. Där slås den långa, fullständiga adressen upp och besökaren slussas vidare till den destinationen. Detta går normalt så fort att bytet inte märks. Syftet är att ge sidor webbadresser som en människa kan komma ihåg, och som kan tas med i texten på mikrobloggar som Twitter. En känd URL‑förkortare är TinyURL (tinyurl.com), men det finns flera.
[webben] [ändrad 25 september 2018]
Cross-platform (=X), Apache, MySQL samt PHP och Perl – en uppsättning program som tillsammans används för att programmera och underhålla webbsidor. Programpaketet är inte avsett för att driva webbservrar, men det används ändå för det ändamålet. Alla program som ingår i XAMPP är skrivna i öppen källkod och levereras som fri mjukvara. – XAMPP utvecklas av det tyska projektet Apache Friends (apachefriends.org). Programpaketet finns för Linux, Mac, Solaris† (tidigare) och Windows, och det kan laddas ner gratis från apachefriends.org. – Namnet XAMPP anspelar på LAMP och liknande programpaket.
[förkortningar på X] [fri mjukvara] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 september 2017]
eXtensible HTML – en omarbetning av HTML, skriven som en tillämpning av XML. – Läs mer på W3C:s webbsidor (från 2002). Sedan 2009 står W3C inte bakom XHTML, utan ser det som en av många tillämpningar av XML – se denna länk. – Läs också om HTML5.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 19 januari 2020]
(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög placering i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspackning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sökmotorer att diskvalificera sidor som sabotören ogillar.
[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
- – i datalagring: samling filer som kanske aldrig mer kommer att behandlas, men som inte bör eller inte får raderas. De ska inte heller ändras. Det kan till exempel finnas lagar och bestämmelser som säger att data måste sparas ett bestämt antal år. Arkivering görs därför ofta på långsamma men billiga medier, till exempel magnetband eller DVD, eftersom man räknar med att de sällan eller aldrig kommer att efterfrågas. Numera sker arkivering allt oftare på hårddiskar eller SSD. – Se också tier 3 storage;
- – beteckning på filer som är tillgängliga för nerladdning från internet med anonymt ftp;
- – flera filer som lagras som en enda fil, vanligtvis komprimerad, till exempel ett tar-arkiv (tarball);
- – i Bittorrent: en komplett uppsättning filer – en eller flera – som ingår i en nerladdning. Den som har ett komplett arkiv på sin dator (och ger andra tillgång till det) kallas för seeder. Ett arkiv i Bittorrent är uppdelat i småbitar. Den som ännu inte har ett komplett arkiv (en leecher) kan ändå vara med i Bittorrent;
- – den meny i grafiska användargränssnitt som innehåller instruktioner som Spara, Spara som och Skriv ut med flera. Arkiv är här en översättning av engelska File – se fil.
– I allmänspråket är ett arkiv en lagringsplats för information som inte längre behövs i den dagliga verksamheten, och som inte får eller ska ändras, men som ändå ska sparas på ett säkert och välordnat sätt.
[arkivering] [datalagring] [filer] [grafiskt användargränssnitt] [webbpublicering] [ändrad 3 juli 2021]
ett ord som bör undvikas. Skriv hellre webbsida:
- – från början var ”hemsidan” en webbsida som användaren själv satte ihop. Den innehöll länkar till andra sajter, och hade alltså delvis samma funktion som bokmärken/favoriter har i moderna webbläsare;
- – senare blev ”hemsidan” detsamma som startsidan, alltså den webbsida som automatiskt visas när man startar webbläsaren, och som användaren själv kan ställa in;
- – senare började man kalla ingångssidan eller välkomstsidan på en webbplats för ”hemsida”;
- – men många kallar alla webbsidor för ”hemsidor”, och:
- – somliga kallar till och med en hel webbplats (som består av flera sidor) för ”hemsida”.
– Ordet hem ställer lätt till förvirring, eftersom det finns flera knappar (i webbläsare och på webbsidor) som heter Home, men som har olika funktion.
[språktips] [webbpublicering] [ändrad 22 november 2018]
i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:
- – Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en programkörning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
- – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
- – i programmering betyder instruktionen escape att det kommer ett skifte mellan programkod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kommentarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangentbordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a character – citera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av programkod. – Se också utkommentera;
- – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.
– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.
[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]