(1947) – svensk uppfinnare, utvecklare av det GPS-baserade navigationssystemet STDMA som har blivit internationell standard för handelssjöfart och även kan bli det för flyget, innehavare av ett omstritt, numera utgånget patent för färggrafik för datorer. – Patenttvisten: Lans fick först flera stora datortillverkare att betala licensavgift för färggrafiken. Men Dell och Gateway (numera ägt av Acer) vägrade att betala. När Lans stämde de företagen slutade det med att han själv i en omstridd rättegång i USA dömdes att betala ett enormt skadestånd. Han betalade aldrig, och i april 2012 nådde Lans förlikning med motparterna på hemliga villkor. Men 2014 dömdes han att betala motpartens rättegångskostnader. – Musen: Lans konstruerade också på 1970‑talet en mus, men Douglas Engelbart† hade tio år tidigare uppfunnit en något annorlunda mus. – David Lagercrantz bok Ett svenskt geni från år 2000, ny omarbetad upplaga 2006, handlar om Håkan Lans. – Läs mer på Håkan Lans företag GP&C:s webbsidor.
(1903—1995) – amerikansk matematiker. – Alonzo Church bevisade 1936 i artikeln ”A note on the Entscheidungsproblem” (se avgörbarhetsproblemet) att det finns matematiska problem som det inte går att lösa med mekaniska metoder. Det var samma sak som Churchs studiekamrat Alan Turing† bevisade senare samma år i sin uppsats om stopproblemet. Turing visade senare att de två bevisen var likvärdiga. Båda bevisen byggde på Kurt Gödels† ofullständighetssats. – Church‑Turings hypotes säger att alla matematiska beräkningar som kan beskrivas i ett ändligt antal steg (med en algoritm) kan lösas av en maskin. Om en noggrann men fantasilös människa med papper och penna (givet tillräckligt med tid) kan räkna ut lösningen (lösa problemet mekaniskt) kan en maskin också göra det. Men: beräkningen kan pågå i all evighet. Till exempel är det lätt att beskriva divisionen 2 delat med 3, men det tar en evighet att räkna ut svaret med decimala siffror (0,6666666 …) om man inte sätter stopp. För att inte tala om sådant som att räkna ut värdet på pi. – Det som både Church och Turing bevisade var att även om en maskin kan utföra alla beräkningar som kan uttryckas som algoritmer, så kan maskinen inte avgöra ifall beräkningen tar slut någon gång, eller om den fortsätter i all evighet. – En artikel på engelska om vanliga missuppfattningar av Church‑Turings hypotes finns här.
(1934) – amerikansk datavetare och it‑pionjär, först med att koppla ihop två it‑system i det som skulle bli internet. Hans sammankoppling av två datorer på University of California i Los Angeles (UCLA) i september 1969 räknas som internets födelse (egentligen Arpanets födelse). Larry Roberts† hade dock gjort samma sak experimentellt tidigare. – Kleinrock vidareutvecklade på 1960‑talet teorin bakom paketförmedlande datakommunikation, först formulerad av Paul Baran†. Det var den teorin som omsattes i praktiken när internet förverkligades. På 1970‑talet utvecklade han teorin för dirigering(routing) av meddelanden på internet. Han är professor emeritus i datavetenskap vid UCLA. – Leonard Kleinrocks webbsida på UCLA finns här.
(Lawrence Roberts, 1937–2018) – amerikansk internetpionjär, den förste som fick paketförmedlande datakommunikation att fungera. Det skedde 1965 i liten skala. Leonard Kleinrock gjorde samma sak i större skala 1969, och det brukar räknas som internets födelse. Principen om paketförmedlande datakommunikation formulerades först av Paul Baran†.
(1926—2011) – amerikansk vetenskapsman som formulerade de grundläggande principerna för internet. – Paul Baran formulerade i början av 1960‑talet tanken på distribuerade nätverk och paketförmedlande datakommunikation. Han formulerade också ändpunktsprincipen. Syftet var att bygga upp nätverk som var svåra att slå ut i krig. – Paul Baran arbetade i början av 1950‑talet hos datortillverkaren Eckert‑Mauchly Corporation†, och anställdes 1959 på forskningsinstitutet Rand Corporation(länk), nära knutet till amerikanska krigsmakten. Det var där som han i början av 1960‑talet utvecklade de idéer som sedan tillämpades i internet. – Läs också om Larry Roberts† och Leonard Kleinrock.
(1953) – en amerikansk datorvetare och uppfinnare som var med och utvecklade Mac på Apple. – Andy Hertzfeld var anställd på Apple 1979—1984. Sedan var han med och startade företagen Radius, General Magic† och Eazel†. Han var också med och startade projektet Chandler†. Hertzfeld anställdes 2005 på Google och var med och utvecklade gränssnittet till Google Plus†. Han slutade på Google 2013. – Hertzfelds bokRevolution in the valley, som handlar om utvecklingen av Macintosh, kom ut 2004(länk). Hertzfeld har också webbplatsen folklore.org med berättelser om Macens uppkomst. Hans personliga webbsida finns på differnet.com.
(1969) – finlandssvensk upphovsman och ägare till Linux. – Linus Torvalds utvecklade den första versionen av Linux 1991 för att få ett Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer med Intel‑processorer. Han var missnöjd med Minix, ett annat Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, eftersom det krävdes licensavgift för användning av det. Han utvecklade då Linux och publicerade källkoden samt bad om förslag till förbättringar, vilket ledde till att Linux fick mycket uppmärksamhet, anammades av många stora it‑företag och så småningom blev världens mest spridda operativsystem. – Sedan 2003 är Linus Torvalds anställd på Open source development lab†, numera Linux Foundation, tidigare på Transmeta†. – I september 2018 meddelade Torvalds att han tar paus från ledningen av utvecklingsarbetet på grund av ”oprofessionellt beteende”. Torvalds har under årens lopp skällt ut och förolämpat medarbetare och andra för misstag och felbedömningar, och han skriver att han inte förrän nu har förstått hur detta påverkar människor. Se detta meddelande. Han återkom i offentligheten i slutet av oktober 2018. – Linus Torvalds fick 1998EFF:s pris Pioneer Award(länk), år 2000Lovelace Medal och 2012Millenniumpriset för teknologi(länk). – IDG:s artiklar om Linus Torvalds: länk.
(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage† om hans mekaniska dator, analysmaskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes översättning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea(se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage”(länk). I sina kommentarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redovisade hon en komplett algoritm för att lösa en matematisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än matematik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. – Ada Lovelace gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artificiell intelligens, se Lady Lovelaces invändning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace, liksom utmärkelsen Lovelace medal. – Se också Ada Initiative†. – Biografiskt: Ada Lovelace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron(se Wikipedia). Hon lärde sig matematik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke(se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Hon studerade också för Mary Somerville(se Wikipedia) – den första person som har kallats för scientist. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Lovelace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Lovelace i denna artikel av Howard Rheingold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.
(Nash equilibrium) – i spelteori: en kombination av konkurrerande parters strategier (i affärer, spel, krig, kärlek eller annat) där ingen av de konkurrerande vinner på att ensam byta strategi. (Två eller flera deltagare kan däremot i vissa fall vinna på att samtidigt byta strategi, men det förutsätter att de samarbetar.) – Ett enkelt exempel på Nashjämvikt är höger- och vänstertrafik: alla vinner på att alla kör på samma sida, men det spelar ingen roll vilken sida det är. Ingen vinner på att köra på fel sida. – En Nashjämvikt ger oftast inte det bästa tänkbara utfallet för varje enskild inblandad, men det blir det bästa med tanke på vad de andra kan ta sig till. Enligt teorin finns det alltid en Nashjämvikt i varje scenario av konkurrentstrategier. – Uppkallat efter matematikern John Nash(1928–2015), mottagare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1994(länk), huvudperson i filmenA Beautiful Mind från 2001 (se IMDb, länk). – Läs också om Schellingpunkter.
(1953—2018) – grundare av Microsoft tillsammans med Bill Gates. – Paul Allen drog sig 1983 tillbaka från ledningen av Microsoft på grund av sjukdom, men han var fortfarande en av de största delägarna. Han lämnade Microsofts bolagsstyrelse år 2000, men var därefter formellt anställd som strategisk rådgivare till företagsledningen. Han har tagit initiativ till flera företag samt donerat pengar till välgörenhet och musik. Paul Allens självbiografiIdea man(länk) kom ut 2011. – Se paulallen.com.
