SWOT

strengths, weaknesses, opportunities, threats – en modell för åskådliggörande av en verksamhets tillstånd. Man ställer upp en matris (rut­mönster) med:

  • – interna faktorer (styrkor och svag­heter) i vänstra spalten;
  • – externa omständ­ig­heter (möjligheter och hot) i den högra;
  • – gynnsamma saker (styrkor och möjligheter) upptill och:
  • – ogynn­samma saker (svag­heter och hot) nertill.

[företag och ekonomi] [förkortningar på S] [ändrad 1 april 2020]

W3C

World wide web consortium – den orga­nisa­tion som fastställer stan­darder för webb­läsare och webbservrar samt för HTML, XML och andra program för webben. W3C finns på MIT, som driver det tillsammans med franska data­forsk­nings­insti­tutet INRIA (länk) och euro­pe­iska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. Chef för W3C är webbens skapare Tim Berners‑Lee. – Se w3.org. – W3C är inte samma som World wide web foundation.

[branschorganisationer] [förkortningar på W] [webben] [ändrad 18 december 2019]

CAP

  1. consistency, availability and partition tolerance – önskvärda egenskaper hos databaser av NoSQL‑typ. Kan översättas med konsistens, tillgänglighet och tålighet mot partitionering (det vill säga det att en databas är uppdelad på flera servrar). CAP är ett alternativ till det äldre kravet ACID. Kraven i ACID är anpassade för det slags information som passar bra i relationsdatabaser, medan kraven i CAP är anpassade för databaser med svårkategoriserad information som textdokument, musik och video. – Se också CAP‑satsen;
  2. computer assisted publishing – framställning av tidningar och andra trycksaker med datorteknik. – Se också desktop publishing;
  3. caps – kort för capitals – ”stora bokstäver”, se versaler;
  4. cap – (mössa) – övre gräns för något – tak.

[databaser] [förkortningar på C] [publicering] [typografi] [ändrad 1 februari 2021]

HTTPD

HTTP daemon – ett program som driver en webb­plats och realiserar HTTP. – HTTPD var först namnet på en tidig webbserver från NCSA. Den utvecklades sedan till Apache. – Observe­ra att HTTPD inte är ett protokoll som HTTP, det är en server. En webb­adress (URL) kan därför se ut så här: //httpd.apache.org. ”httpd” står här på den plats i webbadressen där man annars ofta hittar serverbeteckningen www. Men ”httpd” kan alltså inte stå allra först, som HTTP gör.

[förkortningar på H] [mjukvara] [webbpublicering] [ändrad 8 juli 2017]

FAST

  1. linear free ad supported streaming tvströmmande tv-sändningar med annonser som väljs ut för varje enskild kund. – FAST är så kallad tablå-tv, det vill säga att programmen sänds enligt ett schema med plats för reklamavbrott. Men olika tittare ser olika reklamsnuttar. Vilken reklam som ska visas för varje enskild tittare bestäms av ett datorprogram någon sekund innan reklamen visas. – Uttrycket FAST i denna betydelse myntades i USA i slutet av 2010-talet;
  2. – (fast active queue management scalable transmission control protocol) – ett proto­koll för snabb dataöverföring på internet. – FAST demonstrerades i slutet av 2002, och klarade då över åtta gigabit per sekund, vilket ska jämföras med den vanliga gränsen för bred­band som brukade sättas till två megabit per sekund. Tekniken hade utveck­lats av forskare vid Caltech. – Se denna sida, som dock inte tycks ha upp­daterats sedan 2007.

[experimentell teknik] [förkortningar på F] [inaktuellt] [internet] [marknadsföring] [radio och tv] [ändrad 30 oktober 2021]