(time scale) – standard för tidsangivelser. En tidsskala anger hur klockor ska ställas in, sekund för sekund, och exakt när växlingen ska ske från en sekund till nästa. Det sker med en noggrannhet på mindre än en miljondels sekund. – Den officiella svenska tidsskalan är UTC (SP), som är en tillämpning av UTC, se här nedanför. – Det finns två huvudsakliga sätt att mäta tiden, och det finns tre internationella tidsskalor. De konkurrerar inte med varandra, utan är till för olika ändamål. – De två sätten att mäta tid är astronomisk tid och atomtid:
– Astronomisk tid är den tidmätning som har använts historiskt: klockan är 12 när solen står högst på himlen. Problemet med astronomisk tid är att dygnets längd varierar lite grann. Timmar, minuter, sekunder och dygn blir därför inte exakt lika långa varje år.
– Atomtid beräknas däremot med atomur, som ger sekundens längd, så som den definieras i det internationella måttenhetssystemet (SI‑standarden), med hög exakthet.
– Problemet är att atomtidssekunder alltid är exakt lika långa, medan astronomiska sekunder inte är det (eftersom dygnets längd varierar lite). Efter några år blir det en märkbar skillnad. Det har lett till att det finns tre tidsskalor som är i allmänt bruk. Skillnaderna mellan dem är inte märkbara för de flesta av oss, men de är viktiga när det krävs hög precision i tidmätning:
– TAI är den grundläggande tidsskalan. Den ger atomtid som genomsnittet av tidsangivelserna från 200 atomur. TAI togs i bruk 1972, och förkortningen står för Temps atomique international, internationell atomtid. TAI räknar sekunder som beräknas enligt SI‑standarden, och tar ingen hänsyn till dygnets eller årets längd. Det har lett till att TAI sedan 2012 ligger 35 sekunder före astronomisk tid. TAI används alltså inte för att ställa klockor, utan som grund för tidsskalan UTC, se här nedanför;
– UT1 är tidsskalan för astronomisk tid. Den används för astronomi och navigering med höga krav på precision. UT1 anpassar sekundens längd så att det alltid går exakt 24⨯60⨯60 sekunder på ett dygn. Och enligt UT1 är klockan alltid exakt tolv när solen står högst på himlen vid Greenwichobservatoriet utanför London. (I själva verket används andra, mer precisa metoder än att mäta solhöjden för att beräkna tolvslaget – det kan ju vara mulet);
– UTC är den tidsskala som används i de flesta officiella sammanhang, till exempel av Fröken Ur (länk) och för tidgivning till datorer. UTC kan ses som efterföljaren till det som förr kallades för Greenwichtid. Det är en kompromiss mellan atomtid och astronomisk tid. Sekundens längd i UTC är exakt samma som i atomtid, alltså samma som i TAI. Men för att tiden inte ska avvika för mycket från astronomisk tid (UT1) lägger man då och då till en skottsekund. Den svenska tillämpningen av UTC är UTC (SP). UTC är också basen för GPS‑satelliternas tid, GPST. – På engelskt militärspråk kallas UTC ibland för zulu time efter zulu för nollmeridianen. – Se också internettid.
– Notera att skillnaderna i lokal tid i olika länder, till exempel mellan Sverige och Finland, inte har med tidsskalor att göra. Det är bara en enkel omräkning. Omställning till och från sommartid har inte heller med tidsskalor att göra.
förkortning för Universal coordinated time – den internationella tidsskalan för standardtid. Det är UTC som vi ställer våra klockor efter. UTC har skottsekunder. – Läs mer under tidsskala.
(cellphone, cell phone, cellular phone, mobile phone) – trådlös telefon som kan användas i ett stort område i större delen av ett eller flera länder, eller i hela världen, och som kan användas för telefoni även när man färdas i hög hastighet med bil eller tåg.
– Smarta mobiler är mobiltelefoner som kan hantera e‑post och webbsidor samt köra program (appar) som användaren installerar;
– Funktionstelefoner har en del funktioner utöver de grundläggande, till exempel kamera, spel och musikspelare;
– Ringtelefoner är de enklaste mobiltelefonerna som klarar telefonsamtal och SMS, och har ett fåtal förinstallerade program, som telefonbok och kalender.
– Generationer: Mobiltelefonerna delas in i generationer. Generationsnumren 1—2 har tillkommit i efterhand, och generation 0 har numrerats i dubbel efterhand:
– Generation 0 kom på 1950‑talet. Telefonerna och sändar- / mottagarutrustningen var permanent inbyggda i bilar;
– Generation 1, NMT, togs i drift på 1980‑talet och var analog;
– Generation 2, GSM var det första digitala mobiltelefonsystemet, och kom på 1990-talet;
– 2,5g var en skämtsam beteckning på GPRS och liknande tekniker som gjorde GSM‑nätet snabbare;
– 3g kom i början av 00‑talet och gav möjlighet att överföra webbsidor med acceptabel hastighet. Det var den första generationen som kallades för generation från början;
– 3,5g är, liksom 2,5g, en skämtsam beteckning på vidareutvecklingar av 3g;
– 4g kom igång i slutet av 00‑talet och klarar till exempel videokonferenser;
– 5g är på väg att bli verklighet i slutet av 2010‑talet. Det är ett system med mycket hög bandbredd, men också med kort räckvidd. Det kommer att kräva särskilda basstationer inomhus.
– Alla generationer utom generation noll är cellbaserade, det vill säga att radiosignalerna till telefonerna förmedlas av ett nät av basstationer som, var för sig, har begränsad räckvidd. Nätet måste alltså i varje ögonblick veta var varje mobiltelefon befinner sig och också kunna hantera överlämning av pågående samtal (handover) från en basstation till en annan.
ursprungligen utlovat namn på version 5 av Android, Googles operativsystem för mobiltelefoner. Den skulle släppas under 2013, men då kom i stället version 4.4 av Android, och den fick heta Kitkat (Android-versionerna har namn i bokstavsordning). – Key lime pie liknar citron- och marängpaj, men den görs på saften från key lime, en speciell sorts lime som odlas bland annat i Florida, och som har gul fruktsaft (se Wikipedia).
(1986—2013) – avliden amerikansk programmerare och aktivist för frihet på internet. – Aaron Swartz var bland annat med om att utveckla RSS, och deltog i standardiseringsarbete på W3C. Han grundade företaget Infogami, som gick ihop med Reddit, och 2006 såldes till förlaget Condé Nast. Han arbetade också en kort tid på tidskriften Wired. – Som aktivist var han med i den framgångsrika kampanjen mot lagförslaget SOPA, startade Watchdog.net och Demand Progress(länk). Han protesterade också mot behandlingen av Chelsea Manning (tidigare Bradley Manning, se Wikipedia), som åtalades och fälldes för att ha läckt hemlig militär information till Wikileaks. – Aaron Swartz blev åtalad för att han under 2010 och 2011 hade laddat ner ett stort antal artiklar från JSTOR(länk), en webbplats för olika typer av akademiskt material och artiklar. Han påstods ha gjort det från en dator som han olovligen hade placerat i ett utrymme på MIT. – Trots att JSTOR inte ville gå till domstol åtalades Swartz för dataintrång och riskerade upp till 35 års fängelse. En uppgörelse mellan åklagaren och Swartz advokater skulle dock ha gett Swartz bara sex månaders fängelse. Men den 11 januari 2013 påträffades Swartz död i sitt hem. Han hade begått självmord. Det har senare framkommit att Secret service spanade på Swartz tills han dog. – Självmordet väckte starka reaktioner, och rättsväsendets behandling av Swartz har bland annat tagits upp i USA:s kongress. – Se Aarons lag och CFAA. – Aaron Swartz day and international hackathon(aaronswartzday.org) anordnas sedan 2013 varje år i början av november (före Swartz födelsedag den 8 november).
– det datum och klockslag som it‑system räknar tid från. – Unix‑system, inklusive macOS och Linux, brukar räkna från den 1 januari 1970. Windows räknar från den 1 januari 1601, men det finns andra Microsoftprodukter som utgår från andra datum. Klockslaget som systemen börjar räkna från betecknas som 00:00:00 enligt tidsskalanUTC. Datorerna räknar tiden i sekunder eller bråkdelar av sekunder från epoken. Tid och datum som visas för användaren anges på gängse sätt genom en enkel omräkning. – En utförlig tabell över epoker i olika it‑system finns i Wikipedia.
– varje gång som ett program för maskininlärning går igenom alla data i den datamängd som det arbetar med.
– Ordet epok står i vanligt språk för en historisk period med början och slut (som inte behöver vara exakt fastställda), men i astronomi står det, liksom i datorer, för periodens startpunkt. – På engelska: epoch. – Läs också om epoch rollover, nollställningsår och 2038‑problemet.
en litterär genre som beskriver ett alternativt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyberpunk i 1800‑talsmiljö. – Ett känt exempel är bokenThe difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differensmaskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages† mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steampunkrörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent(länk) var steampunk då en växande modetrend. – Se också bloggen Steampunk i Sverige (länk – inaktiv sedan 2017). – Jämför med clockpunk och decopunk.
högtidsdag som instiftades till minnet av kampanjen som ledde till att lagförslaget Stop online piracy act(SOPA) röstades ner i USA:s kongress 2012. Dagen skulle firas den 18 januari varje år med början 2013, men tycks ha fallit i glömska efter 2014. – Se internetfreedomday.net(arkiverad).
20 januari varje år. Då ska alla byta lösenord. – Lösenordsbytardagen instiftades år 2010 av tidningen PC för alla(länk). – Se losenordsbytardagen.se. – I denna artikel (borttagen) från januari 2017 hävdar Anne Marie Eklund Löwinder på Internetstiftelsen att man inte bör byta lösenord om det inte är nödvändigt och om man har ett lösenord som är bra. – Se också lösenordsförnyelse.
(web 2.0) – utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängligt för alla. Uttrycket webb 2.0 var vanligt på 00‑talet. Mycket av det som då räknades som webb 2.0 har sedan dess blivit allmänt. – Flera utvecklingar räknas till webb 2.0:
– användarna lagrar sina filer (text, musik, bild) på webbservrar som tillhandahålls av webbföretag, ofta gratis;
– användarna bidrar till materialet på webben. De är inte längre bara besökare på webbsidor, de lägger till, kommenterar, skriver om och sätter ihop egna applikationer på webben;
– användarna bildar grupper och utbyter tips, filer, information och värderingar med varandra. (Se sociala medier.)
– Webben blir alltså en gemensam hårddisk för användarna. Datorn blir mer och mer en apparat som vi kör webbläsaren i. Det fanns i mitten av 00‑talet en flora av nystartade företag inom webb 2.0. Sådana företag kunde då, och kan fortfarande, till skillnad från dotcombubblans företag, startas till relativt låg kostnad. – Webb 2.0 gick längre än att bara tillhandahålla program på webben (som webbaserade e‑postprogram). Ett exempel på webb 2.0 är fotoalbum på webben som Flickr. Youtube innehåller miljoner videoinslag som användare har lagt in. Kontorsprogram i webb 2.0 brukar kallas för Office 2.0, se också Office 365. – Webb 2.0 är inte en ny webb, det är resultatet av en gradvis utveckling. (Det ska inte förväxlas med tekniska vidareutvecklingar av internet som internet2.) Man talar också om ”Web 1.5”, där webbsidorna är dynamiska (de genereras av webbservern), inte statiska som i den första formen av webben, Web 1.0. – Programmeringstekniker som Ajax förknippas med webb 2.0, liksom så kallade mashups (hopkok). – Benämningen Web 2.0 myntades 2004 av Dale Dougherty(länk). Från 2004 till 2011 hölls en årlig Web 2.0-konferens. – Läs mer i Wikipedia. – Läs också om det trendiga tillägget 2.0. – Som efterföljare till webb 2.0 nämns ibland webb 3.0, ett uttryck som sällan förekommer. – Läs också om web2, som är något annat.
