Etikett: 2016

giggekonomi

den del av arbets­marknaden som består av tillfällighetsjobb (på engelska gig, på svenska gigg) som förmedlas genom tjänster på internet. Exempel: Amazons Mechanical Turk eller taxikörning för Uber. – De som arbetar i gigg­ekonomin kallas på svenska ibland för giggare. De har ofta inte normala anställningsvillkor, arbetarskydd, sjukförsäkring etcetera. Ofta förväntas de vara ständigt tillgängliga för att ställa upp med kort varsel (se appföretag). – På engelska: gig economy. – Gigekonomi (stavat så) var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk), och giggare var ett av årets nyord 2021 – se isof.se… och spraktidningen.se…). Det kallas också för gigifiering. – Se också apparbete, crowd labor, human cloud, mekanisk turk, plattformsföretag, prekariat och SMS-anställning.

[giggekonomi] [årets nyord] [ändrad 9 maj 2023]

Atom

  1. – en liten, strömsnål processor från Intel, avsedd för mobila apparater och ultra­kompakta bärbara datorer. Började säljas under 2008. – Atom gick först under arbets­namnet Silver­­thorne. 2016 meddelade Intel att arbetet på två planerade framtida versioner av Atom (med arbetsnamnen SoFIA och Broxton) läggs ner. Det innebär att Intel gav upp försöket att få fotfäste på den mobila marknaden. Produktserien Atom utvecklas däremot fortfarande för datorer och annat. – Se Intels webb­sidor (länk);
  2. – ett format för webb­flöden: ett alternativ till RSS. De flesta webb­flöden finns både som RSS och som Atom. – Läs mer i Wiki­pedia. – Läs också om Pubsubhubbub­;
  3. – AtoM – se Access to memory;
  4. – Atom Bank – en brittisk bank som ska ha kontakt med kunderna huvudsakligen genom en app. Öppnade 2016. – Se atombank.co.uk.

[arkiv] [betalningar] [processorer] [rss] [ändrad 9 oktober 2022]

pixel

– eller bildpunkt:

  1. – den minsta beskrivbara enheten i en digital bild, vare sig bilden visas på bildskärm, skrivs ut på papper eller lagras i datorns minne. En pixel har ljushet (svart eller vit, eventuellt något däremellan), position och oftast också färg;
  2. – de punkter (fläckar) på en bildskärm som bilderna är uppbyggda av. Observera att pixlarna i en bildfil inte behöver stämma överens med pixlarna på bildskärmen. – Ordet pixel böjs normalt som meter och liter, det vill säga inte alls: en pixel, flera pixel: bildskärmen är på 1920⨯1280 pixel. Om man inte använder ordet pixel som mått, utan talar om individuella bildpunkter, kan man, i ledigt språk, tala om ”pixlar”. – Se också kantutjämning;
  3. – Chromebook Pixel, en serie datorer från Google – se Chromebook. Under 2015 kom Pixelmodeller med operativsystemet Android i stället för Chrome OS. Varumärket avvecklades 2017. I stället kom serien Pixelbook (google.com/chromebook…);
  4. – Pixel – varumärke för Googles egna mobiltelefoner från den 4 oktober 2016. Varu­märket Nexus† har avvecklats;
  5. – grafiskt användargränssnitt för Raspberry Pis operativsystem Raspbian, lanserat 2016. Finns också för Mac och Windows. – Se Raspberry Pis webbsidor.

[bildskärmar] [grafik] [grafiskt användargränssnitt] [mobiltelefoner] [ändrad 13 maj 2022]

förstärkt verklighet

(augmented reality) – teknik som kombinerar människans sinnesintryck med dator­­genererade intryck i realtid. – Den vanliga yttervärlden som vi uppfattar med ögon, öron och andra sinnesorgan kompletteras alltså med virtuella inslag medan vi går och står. Det förutsätter speciella interaktiva glas­ögon eller liknande ut­rustning. En metod som är i praktiskt bruk fungerar så att man tittar på en historisk turistattraktion genom bildskärmen på en smart mobil med kamera. På bildskärmen visas då motivet med datorgenererade tillägg, till exempel en rekonstruktion av hur arkeologer tror att en ruin såg ut innan den blev ruin. Det liknar virtuell verklighet, fast blandat med vanliga sinnesintryck. – Jämför med annotated reality, augmented virtuality och blandad verklighet (mixed reality). – Förstärkt verklighet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[användargränssnitt] [glasögon] [verkligheter] [virtuell verklighet] [ändrad 5 april 2022]

filterbubbla

det att sök­motorer och sociala medier an­­passar den information som var och en av oss får från internet till vad de har räknat ut om våra intressen och värderingar. – Informationen filtre­ras för att passa vår smak och våra värderingar, och resultatet blir att vi lever i en ”bubbla” av information som inte utmanar oss. – Termen filterbubbla, på engelska filter bubble, skapades av amerikanen Eli Pariser (elipariser.org) i hans bok Filter bubble: what the internet is hiding from you (2011), senare utgiven som Filter bubble: How the new personalized web is changing what we read and how we think (länk). – Läs också om cyberbalkanisering. – Filterbubbla var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[sociala medier] [sökmotorer] [årets nyord] [ändrad 1 maj 2022]

återgivningsrätt

rätten att utan tillstånd återge målningar, fotografier och andra konstverk i recensioner, forskning, utbildning och nyheter. – Återgivningsrätt ligger nära citaträtt, och regleras i upphovsrätts‑lagens paragraf 23 (länk). – Återgivningsrätt och citaträtt motsvarar fair use i amerikansk upphovsrätt. – I ett kontroversiellt utslag i april 2016 fastslog Högsta domstolen att sajten Offentlig konst (länk), trots återgivningsrätten, inte hade rätt att publicera bilder på statyer och andra konstverk som är uppställda utomhus på allmän plats. Högsta domstolens utslag finns på denna länk.

[kultur och underhållning på webben] [upphovsrätt] [ändrad 27 augusti 2020]

Enigma

  1. En Enigmamaskin. En trälåda med uppfällt lock. Inuti lådan ser man ett tangentbord.
    Inte så hemlig.

    – en portabel krypterings‑maskin som under andra världs­kriget användes av Nazitysk­lands trupper i fält och till sjöss. – Enigmas kryptering dekrypterades med någon timmes fördröjning av brittiska matematiker och kryptoexperter under ledning av Alan Turing† i Bletchley Park. Men den förste som knäckte Enigmas kryptering var den polska kryptologen Marian Rejewski i december 1932. Han hade inte tillgång till någon Enigmamaskin, bara till dokumentation som den franska underrättelsetjänsten hade kommit över. Strax före andra världskrigets utbrott 1939 delade Rejewski med sig av sina kunskaper med Frankrike och Storbritannien. Britterna satsade då, under ledning av Turing, på att utveckla ett system för att dekryptera Enigmameddelanden mekaniskt i stället för med papper och penna. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigmamaskiner. Britterna kunde därför snart tolka tyskarnas krypterade radiotelegrafi. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbyggnaden. En detaljerad beskrivning finns i Wikipedia. – En Enigma‑simulator finns på ciphermachinesandcryptology…. En fungerande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling†;

  2. – en teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkning­arna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryp­te­ring. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind (länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma matematiska metoder som används i bitcoin för att säkerställa att samma digitala peng inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presenterades sommaren 2015. En ingående beskrivning finns på enigma.media.mit.edu;
  3. – en årlig konferens om it‑säkerhet, anordnad av Usenix med början 2016. – Se Usenix webbsidor.

– Enigma betyder gåta och kommer av grekiska ainigma – dunkelt tal.

[it-historia] [it-säkerhet] [konferenser] [kryptering] [ändrad 20 december 2022]