Artiklar i IDG:s ordlista som nämner utgivna böcker, vare sig de är tryckta på papper eller utgivna i digital form. – e‑böcker är en annan kategori som handlar om de tekniska aspekterna av e‑böcker. Tekniska aspekter av publicering av böcker, tryckta eller digitala, finns i kategorin bokutgivning.
(1916—2001) – skapare av informationsteorin. – I sin skrift ”A mathematical theory of communication” från 1948(länk) lade Shannon den matematiska grunden för förståelsen av tele-, radio- och datakommunikation. Han besvarade frågan om vad som krävs för att man ska kunna sända ett meddelande från avsändare till mottagare utan att förlora information, och hur mycket information som kan sändas i en given förbindelse per tidsenhet. Man kan också säga att han matematiskt beskrev hur man skiljer signalen från bruset. – Shannon omarbetade 1949 tillsammans med Warren Weaver artikeln till en bok, The mathematical theory of information. – Shannon påpekade senare att hans teori inte handlar om information, utan om informationsöverföring: teorin gör ingen skillnad mellan meningsfulla och meningslösa meddelanden. (Den skillnaden är för övrigt inte alltid uppenbar: ett krypterat meddelande kan se ut som en meningslös sifferserie.) – 1949 tillämpade Shannon samma tänkesätt på kryptering i Communication theory of secrecy systems(länk). – Claude Shannon blev doktor i matematik vid MIT1941, och anställdes samma år vid Bell Labs, där han stannade till 1972. Han blev professor vid MIT 1956, och blev emeritus 1978. – The Shannon limit – Shannongränsen – den teoretiska övre gränsen för hur mycket information som kan överföras per sekund i en given förbindelse. Inga tekniska förbättringar kan höja kapaciteten över Shannongränsen, utan det krävs att man ändrar själva förbindelsen. En annan lösning är att, där det är möjligt, komprimera signalen med inexakt komprimering. Då kan man skenbart komma över Shannongränsen. – Video från Bell Labs om Shannon och Shannongränsen, klicka här. – Artikel på MIT:s webbsidor om Shannon och Shannongränsen, klicka här.
(1960) – amerikansk datorvetare och kompositör. – Jaron Lanier gjorde begreppet virtuell verklighet känt när han 1985, tillsammans med Thomas Zimmermann, grundade företaget VPL Research som sålde hjälmar och handskar för virtuell verklighet. Företaget blev bankrutt 1990. På 1990‑talet var Jaron Lanier bland annat gästforskare på dåvarande Silicon Graphics (senare SGI†) och involverad i utvecklingen av Internet2. Sedan 2006 är han anställd på Microsoft. Jaron Lanier har också komponerat klassisk musik och gett ut skivor. – Som debattör har Jaron Lanier kritiserat Ray Kurzweils och andras visioner om att datortekniken ska leda till en genomgripande omvälvning av människans tillvaro. Jaron Lanier anser att datorernas tekniska kapacitet växer mycket snabbare än vår förmåga att skriva program som använder den ökande kapaciteten. Hans bokYou are not a gadget(länk) från 2010 ledde till att Jaron Lanier 2014 fick den tyska bokhandelns fredspris (länk). Han har också 2018 gett ut bokenTen arguments for deleting your social media accounts right now(länk), svensk översättning Tio skäl att genast radera dina sociala medier – se också BUMMER. – I ett föredrag på TED Talk från 2018, ”How we need to remake the internet”(länk), hävdar han att affärsmodellen med internettjänster som är gratis för användarna och finansieras med annonser skapar skräp och desinformation; han förespråkar i stället en total övergång till betalda tjänster, och påpekar att den affärsmodellen fungerar bra för Netflix och Viaplay. – Jaron Laniers webbsida finns på jaronlanier.com. Han har inga konton i sociala medier.
amerikansk författare och journalist (1947), en av de första som insåg att datornätverk är en form av gruppgemenskap. – Howard Rheingold myntade uttrycket virtual community (hans bokThe virtual community kom 1993 och kan laddas ner här) och smart mob (boken Smart mobs kom 2002). BokenVirtual reality från 1991 spred kunskap om virtuell verklighet och hur det fungerar. – Rheingold var med och grundade den tidiga BBS:enThe Well, och var med och startade tidskriften Wired. – Howard Rheingolds webbplats är rheingold.com.
(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev bokenCybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948(Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I bokenThe Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
(1868—1944) – belgisk fredsaktivist, känd för att ha föregripit World wide web med sin ”hyperdokumentation”. – Paul Otlet grundade 1895Internationella bibliografiska institutet i Bryssel med målet att samla och katalogisera all världens kunskap. Som mest hade institutet 16 miljoner registerkort. – Otlet förutsåg ”elektroniska teleskop” som skulle ge människor i hela världen tillgång till kunskaperna på institutet. Men kortsamlingen förstördes till stor del under andra världskriget. – Otlets idéer föregrep Vannevar Bushs†Memex. – Paul Otlet var i många år bortglömd, men 2014 skildrades hans projekt i bokenCataloging the world(länk) av Alex Wright. – Se också artikel i Expressen av Per Wirtén(länk).
de mål och normer som gäller bland hackare (i betydelsen skickliga och engagerade programmerare). På engelska: hacker ethics. Några av dessa normer är:
– Fri tillgång till datorer för alla;
– Fri tillgång till information för alla;
– Information får inte undanhållas, förstöras eller förvrängas, inte heller användas för att ställa till skada;
– Öppenhet: man ska dela med sig av det man vet och kan;
– Förbättra världen.
– Fri betyder här inte nödvändigtvis gratis, utan fri som i yttrandefrihet. – Hackaretiken beskrevs första gången 1984 av Steven Levy(stevenlevy.com) i bokenHackers: The heroes of the computer revolution. – Läs mer i Wikipedia.
(the long tail) – i ekonomi: försäljning på låg nivå under lång tid, vilket sammanlagt kan ge hög försäljning. – Förutsättningen är att kostnaderna för lager, distribution och marknadsföring är låga. – Uttrycket den långa svansen kom på modet 2004 när tidskriften Wireds dåvarande chefredaktör Chris Anderson skrev om det i en artikel (länk). (Men det var inte Anderson som hittade på uttrycket ”den långa svansen” – se Paretoprincipen.) Chris Anderson gav därefter ut en bok med samma namn (2006) och sedan också The longer long tail(2009). Se också longtail.typepad.com (vilande sedan 2009). – Chris Anderson hävdar att internet har gjort det lönsamt att sälja enligt den långa svansens princip. Exempel på det är postorderföretaget Amazon och auktionssajten eBay. Kostnaderna för marknadsföring och försäljning av varor har, ansåg Anderson, sjunkit så mycket att man kan tjäna pengar på hyllvärmare. – Läs också om drakkung, potenslag, svart svan och Zipfs lag.
