en skrinlagd svensk statlig utredning som bland annat ville ge polis och åklagare rätt att begära fram information om e‑post och annan elektronisk kommunikation, även vid misstanke om lindriga brott. Utredningens förslag lades fram 2009, men hade 2019 inte lagts till grund för lagförslag eller beslut i riksdagen. Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) sade i en intervju 2016 att han inte ens hade läst den (länk). – Utredningens officiella namn var En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) (länk). Förslaget innebar att åklagare skulle få rätt att begära fram information om misstänkta brottslingars elektroniska kommunikation utan domstolsprövning, även när det gällde misstanke om brott som inte straffas med fängelse. – 2022 kom rapporten Utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, som under 2023 kommer att ligga till grund för ett lagförslag. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet och Indect.
[juridik] [personlig integritet] [ändrad 19 april 2023]
ett svenskt politiskt parti som vill avkriminalisera piratkopiering och skydda medborgarna mot övervakning. – Piratpartiet grundades i januari 2006. Det fick 0,63 procent av rösterna i riksdagsvalet 2006, 0,65 procent 2010, 0,43 procent vid valet 2014 och 0,11 procent i valet 2019. Partiet var från 2009 representerat i Europaparlamentet, men åkte ut 2014. Det har inspirerat till piratpartier i andra länder, bland annat det tyska Piratenpartei (länk), som har varit framgångsrikt i delstatsvalen. Isländska Píratar (länk) var enligt en opinionsmätning i oktober 2015 Islands största parti med 34 procent av väljarna, men i alltingsvalet 2017 fick partiet 9,2 procent av rösterna. – Se piratpartiet.se.
– In English: Piratpartiet, the Pirate Party, is a Swedish political party working for the decriminalization of the copying of copyrighted content and for the protection of citizens against surveillance. The party was founded in January, 2006. It got .63, .65 and .43 percent of the vote in the Swedish parliamentary elections in 2006, 2010 and 2014 respectively, in 2019 .11 percent. That’s below the 4 percent threshold for representation in parliament in Sweden. – However, between 2009 and 2014, Piratpartiet was represented in the European Parliament. Piratpartiet has inspired the formation of pirate parties in several countries, notably the German Piratenpartei, which has met with some success in state elections. Iceland’s Píratar was, according to a poll in October 2015, Iceland’s biggest political party with 34 percent of the votes, but in the 2017 parliamentary elections on Iceland, it got only 9.2 percent of the votes. – For more summaries in English, please click at this link.
[pirat] [politik] [ändrad 5 juli 2019]
Health insurance portability and accountability act – amerikansk lag från 1996 om sjukförsäkringar. – HIPAA innehåller bland annat föreskrifter om skydd av patientjournaler och andra personuppgifter samt om de försäkrades rätt att ta del av uppgifter som gäller dem själva. Många äldre it‑system i USA måste anpassas till HIPAA, och nyare system levereras ofta förberedda för HIPAA. – Läs mer på US department of health and human services webbplats (länk).
[förkortningar på H] [försäkringar] [hälsa] [juridiska lagar] [personlig integritet] [ändrad 10 januari 2019]
(1955) – amerikansk expert på kryptering, grundare av företaget Digicash† (nerlagt), varm förespråkare för rätten till anonymitet på internet. (Se hans artikel från 1992 i Scientific American: länk, arkiverad.) – Chaum visade redan 1981 hur man kunde sända ospårbara krypterade meddelanden på internet, så kallad onion routing (lökskalsadressering). Hans metod har realiserats i nätverket Tor. – Chaums system för elektroniska pengar, eCash, gjorde det omöjligt att spåra betalaren, samtidigt som betalaren kunde bevisa att hon hade betalat. Ett fåtal organisationer använde systemet i slutet av 1990‑talet. – Efter att Digicash gick i konkurs 1998 gjorde David Chaum sig osynlig i flera år. Men 2004 presenterade han ett förslag till säkrare röstning: ett sätt för väljare att kontrollera att deras röst verkligen har räknats i valet. David Chaum samarbetade 2011 med projektet Scantegrity (troligen nerlagt). – På konferensen Real World Crypto i San Francisco i januari 2016 (rwc.iacr.org) förhandspresenterade Chaum ett kryptosystem som heter Privategrity. Det ska kunna köras på en mobiltelefon utan märkbar fördröjning. – David Chaums webbsidor finns på chaum.com.
[elektroniska pengar] [david chaum] [kryptering] [personer] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 9 april 2023]
- – Pretty good privacy – det mest spridda kryptosystemet för privat och kommersiellt bruk. Numera mer spritt i utförandet GPG, GNU privacy guard. – PGP utvecklades 1991 av amerikanen Phil Zimmermann som ett sätt att ge privata datoranvändare tillgång till kryptering. Eftersom Phil Zimmermann spred krypteringsteknik till utlandet hotades han fram till 1996 av åtal i USA för vapensmuggling. – PGP är i grunden en kombination av kända tekniker för kryptering. Det är alltså inte någon ny krypteringsalgoritm, utan ett kryptosystem: PGP använder algoritmer som redan är kända. (En utförlig teknisk beskrivning finns i Wikipedia.) – PGP använder kryptering med öppen nyckel (asymmetrisk kryptering), men bara för att utväxla engångsnycklar mellan sändare och mottagare. De nycklarna används sedan för symmetrisk kryptering av själva meddelandet. – PGP anses som mycket säkert, och närmast omöjligt att forcera. (Men en sårbarhet i vissa utföranden PGP blev känd i maj 2017, se denna artikel och efail.) – Särskiljande för PGP är bland annat att det inte använder en Public key infrastructure (PKI) för att intyga att publika krypteringsnycklar tillhör den person som de påstås tillhöra. I stället används något som kallas för Web of trust (WoT). – Problemet med den ursprungliga tanken att ge privatpersoner tillgång till lätthanterlig kryptering är att det inte räcker med att man skaffar PGP själv: den som tar emot det krypterade meddelandet måste också ha PGP. Därför har PGP inte fått särskilt stor spridning bland privatpersoner, däremot bland organisationer. – PGP är under namnet OpenPGP en öppen standard, fastställd av IETF, och får användas av alla, se RFC 4880: länk. – Vid sidan av det PGP som säljs av PGP Corporation (se nedan) finns det olika utföranden av OpenPGP. GNU Privacy Guard är sedan länge mer spritt än PGP i originalutförande. – Läs mer om PGP i Internetstiftelsens skrift Kom igång med PGP! (länk). – Namnet: Pretty good privacy anspelar på den fiktiva lanthandeln ”Ralphs pretty good grocery store” i det sedan 2017 nerlagda amerikanska radioprogrammet A prairie home companion;
- – PGP Corporation – det företag som 2002—2010 utvecklade och marknadsförde PGP som kommersiell produkt. Köptes 2010 av
Symantec (numera del av Broadcom) som integrerade PGP Corporation i företaget. – Se Broadcoms webbsidor. – Network Associates var ägare till PGP Corporation 1997—2002;
- – läs också om Pretty good phone privacy – PGPP.
[företag] [förkortningar på P] [kryptering] [rfc] [ändrad 3 mars 2020]
- – etta eller nolla – den minsta enheten i binärt kodad information. – När man talar om mängder av data heter det en bit, flera bit – ”60 gigabit per sekund”. Talar man om enstaka ettor och nollor kan man kalla dem för bitar, som i 32-bitarssystem. – Om du förkortar, skriv kbit för kilobit, Mbit för megabit och så vidare. (Mer under B (byte). – Åtta bit (eller bitar) blir en byte, uttalas ”bajt”. – Ordet: Bit lär vara en förkortning för binary digit. Ordet bit myntades 1946 av den framstående statistikern John Tukey (1915—2000, se länk);
- – se .bit (pseudotoppdomän).
[data] [datalagring] [domäner] [personlig integritet] [ändrad 10 oktober 2021]
marionett, bokstavligen: strumpdocka – falsk identitet i diskussionsforum på internet, i synnerhet när personen bakom den falska identiteten använder den för att berömma eller försvara sig själv (alltså sin riktiga identitet). – Se också strawman och ghost account. – Även: när en och samma person deltar i en diskussion under flera pseudonymer, vilket på engelska kallas för sock puppetry. – Läs mer i Wikipedia.
[bluff och båg] [diskussioner] [dold identitet] [pseudonymer] [ändrad 3 oktober 2012]
rykteslikvidering – radering av all information om en person på internet: ett föreslaget sätt att ge en person möjlighet att börja om på nytt. Kan jämföras med konkurs för företag. – Reputation bankruptcy föreslogs 2008 av den amerikanska juridikprofessorn Jonathan Zittrain (länk) i boken The future of the Internet and how to stop it – hela texten finns på denna länk. – Se också rätten att bli bortglömd och social bankruptcy.
[personlig integritet] [personuppgifter] [självutplåning] [ändrad 5 februari 2021]
ett fildelningssystem som uppges ge bra skydd för användarnas personliga integritet. – OneSwarm döljer sändarens och mottagarens adresser, så att det blir svårt för tredje part att övervaka trafiken. Det är ett icke-hierarkiskt (P2P) internetbaserat system, tillgängligt sedan 2009, utarbetad av studenter vid University of Washington. Mjukvaran tycks inte ha uppdaterats sedan 2015. – Se oneswarm.org.
[fildelning] [personlig integritet] [ändrad 2 oktober 2019]
ett protokoll för datornätverk, utvecklat för att vara enkelt och säkert och för att kunna fungera ihop med internetprotokollet IP. Adressinformationen är krypterad för att försvåra spårning. cjdns (skrivs med små bokstäver) har utvecklats för att fungera oberoende av central ledning. cjdns används bland annat i Meshnet. – Se bland annat denna artikel och se GitHub (länk). – Namnet: Sammandragning av utvecklaren och livstidsdiktatorn Caleb James DeLisles initialer och DNS.
[förkortningar på C] [internet] [kryptering] [ändrad 2 januari 2020]