i användargränssnitt: snurra, utförandeindikator – rörlig symbol som visar att ett program håller på att utföra en uppgift. – Symbolen är ofta något som snurrar eller pulserar (throbs). Används till exempel om inläsning av webbsidor eller komprimering av filer. Det är inget tecken på fel, utan anger bara att en tidskrävande uppgift utförs. – Ska skiljas från en förloppsindikator som också visar hur stor del av arbetet som återstår. Det är inte heller samma som badbollar och liknande, som anger att datorn har så mycket att göra att den inte kan ta emot fler instruktioner.
företaget som utvecklar utvecklingsplattformen Qt. – Qt är en verktygslåda för utveckling av program med grafiska användargränssnitt. Program som har utvecklats i Qt kan köras i Windows, macOS och Linux utan ändringar. De kan också köras på mobiltelefoner. – Qt är skrivet med öppen källkod och sprids i två versioner: dels som fri mjukvara, dels som betalprogram med en licens som ger kunden frihet att använda Qt‑baserade program i egna produkter. Qt används i KDE. – Qt Development Frameworks grundades 1994 i Norge av Eirik Chambe‑Eng och Haavard Nord under namnet Trolltech. Företaget köptes 2008 av finländskaNokia, som först döpte om det till Qt Software, sedan integrerade det i Nokia som en avdelning under namnet Qt Development Frameworks. I augusti 2012 såldes det till Digia(digia.com). Där var det först en avdelning som hette Qt Commercial, sedan dotterbolag, 2016 avknoppat under namnet Qt Group Plc. – Se qt.io.
– nätverk där varje ansluten enhet har kontakt med sina närmaste grannar i nätet; de i sin tur har kontakt med sina grannar, och så vidare. – Alltså ett spindelnätsliknande nätverk. I princip kan varje medlem av nätet kommunicera med varje annan medlem (nod) av nätet, oavsett avstånd, genom ett eller flera hopp. Ofta finns det anslutning till internet vid en av noderna. – Ordet används mest om trådlösa nätverk, men nät med kablar kan också ha meshstruktur, till exempel internet. Meddelanden mellan enheter som inte har direktförbindelse dirigeras i meshnät från enhet till enhet (se multihopp) tills de når mottagaren. Varje enhet fungerar som router och försöker hitta bästa vägen för meddelandena från avsändare till mottagare. – Ofta är nätet byggt runt en central server, till exempel kan alla som är anslutna till ett trådlöst meshnätverk dela på en internetanslutning. Eftersom antalet grannar som varje enhet kan kommunicera med inte är fixerat kan man relativt enkelt lägga till och ta bort nya enheter i nätet. I så kallade spontana nätverk sker det automatiskt. – Meshtekniken utvecklades i USA för militärt bruk, men under 00‑talet började forskare och entusiaster experimentera med wi‑fi‑baserad mesh som ett billigt sätt att upprätta lokala nätverk och att dela på en bredbandsanslutning. (Se Roofnet). Ett meshnätverk för mobiler är (var) Firechat†. Trådlösa meshnät kallas också för mobile ad hoc networks, mobila adhocnätverk (=spontana nät), ibland förkortat MANET. – Läs också om fog computing. – Mesh är ett sätt att strukturera ett datornät, en topologi;
– om wi-fi: samverkande nätverk av routrar för hemmabruk. Säljs i paket om flera routrar. Routrarna kommunicerar med varandra för att ge täckning i hela bostaden. För användaren blir det som att vara ansluten till en enda router med lång räckvidd;
– Terranet Mesh – teknik som gör att mobiltelefoner kan kommunicera direkt med varandra, utan anslutning till en basstation. Utvecklat av det svenska företaget Terranet, se terranet.se;
– ”hönsnät” – grov bild på datorskärm av tredimensionellt föremål, uppbyggd av små trianglar: används i konstruktionsarbete och i tredimensionella simuleringar i stället för mer detaljerade bilder, eller som grund för mer detaljerade bilder. Kallas på engelska också för wireframe.
beteckning på datorgenererade bilder som visar en tredimensionell miljö på ett sätt som efterliknar hur fotografiska bilder och film avbildar tredimensionell verklighet. – ”Äkta 3d” innebär att de datorgenererade bilderna har perspektiv och realistisk ljussättning med skuggor och dagrar. ”Äkta 3d” i denna betydelse betyder däremot inte nödvändigtvis att bilden har djupverkan (stereoskopi). – Datorgenererade bilder i ”äkta 3d” förekommer i många filmer där de kan blandas med mänskliga skådespelare och materiella bakgrunder. – Förutsättningen är att de som utför datoranimeringen ritar upp figurer och miljö i tre dimensioner, ungefär som en arkitekt som gör ritningar. När det är gjort kan ett program för rendering avbilda figurer och miljö ur alla vinklar. Avlägsna föremål avbildas som mindre än närbelägna. Figurer kan fås att röra sig. Med ljussättning kan skuggor och dagrar läggas till på ett naturtroget sätt. – Bakgrund: Uttrycket ”äkta 3d” används mest i datorspelsvärlden i kontrast till ”falsk 3d”. De äldsta datorspelens grafik var ”platt”, det vill säga rent tvådimensionella utan djup: allt tycktes hända på bildskärmens yta. Senare datorspel hade isometrisk projektion, vilket ibland kallades för ”3d”, men det är alltså ”falsk 3d”. Numera har många datorspel äkta 3d.
– WIMP – windows, icon, mouse, pointer – se FIMP. (Det engelska ordet wimp betyder annars fegis, lipsill);
– Wimp, numera Tidal – en från början norsk internettjänst för uppspelning av musik, grundad 2010. Tjänsten är laglig och liknar Spotify. Först fanns bara betalda abonnemang, men i slutet av 2012 infördes gratisabonnemang. Amerikanska Tidal köpte Wimp 2015. – Se tidal.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).
ett grafiskt användargränssnitt till Linux och andra operativsystem. Det är också en utvecklingsmiljö för programutveckling. – Xfce är utvecklat för att vara mindre resurskrävande än Gnome och KDE. Det används bland annat i Xubuntu. – Se xfce.org.
(tile) – i Windows Phone†, Windows 8 och deras efterföljare: rektangulära fält som ligger kant i kant på bildskärmen, och som närmast motsvarar ikoner. De kallas också för levande paneler(live tiles), eftersom de inte behöver vara statiska bilder, utan kan visa information som uppdateras hela tiden. – Se också Metro (inaktuellt namn).
(eller skrivbordsyta) – i grafiska användargränssnitt: bakgrundsyta, arbetsyta: den yta på bildskärmen som ligger bakom alla öppna fönster och dialogrutor. – På skrivbordet finns ikoner som representerar filer, program och ansluten utrustning, till exempel fristående hårddiskar / SSD eller skrivare. Det finns också menyer för funktioner i operativsystemet och ofta fält eller lister med funktioner som användaren vill ha lätt åtkomliga. Skrivbordet kan vara dekorerat med en bild, skrivbordsbild. – Bygga om skrivbordet – rätta till ett fel i operativsystemet som visar sig genom att det inte händer något när man klickar på ikonerna på skrivbordet. När man bygger om skrivbordet återställs kopplingen mellan filerna på skrivbordet och de resurser som de representerar. – Benämningen skrivbord i denna betydelse och dess upplägg uppkom på 1970 talet på forskningsinstitutet PARC, där man studerade hur kontorspersonal arbetade på den tidens kontor och försökte återskapa det på bildskärmen. – På engelska: desktop.
(to open) – göra innehållet i en fil tillgängligt för visning och vanligtvis också för ändringar. I grafiska användargränssnitt gör man det genom att markera den fil man vill öppna och klicka eller dubbelklicka, alternativt trycka på ctrl-o eller ⌘-o. Man kan också öppna kataloger (mappar).