en brittisk dator från 1949. Den räknas som Storbritanniens äldsta dator för lagrade program (jämför med Colossus†). – WITCH byggdes för Storbritanniens kärnforskningsprogram, påbörjades 1949 i Harwell nära Oxford, därav namnet, och användes där från 1951 till 1957 under namnet Harwell Dekatron. (Dekatroner är ett slags radiorör, se Wikipedia.) 1957 ansågs den föråldrad, och flyttades då till Wolverhampton and Staffordshire technical college, där den användes i undervisningen till 1973. Det var där den fick namnet Wolverhampton instrument for teaching computation from Harwell, vilket förkortades WITCH. Brittiska National museum of computing, TNMOC, restaurerade den 2009—2012. – Se TNMOC:s webbplats och denna video.
ett stort tal som skrivs som en etta följd av hundra nollor (med vanlig decimal notation). – Talet googol definierades av den amerikanska matematikern Edward Kasner runt 1920; namnet hittade hans systerson Milton Sirotta på. Talet blev känt 1940 genom Kasners populärvetenskapliga bok Mathematics and the imagination (svensk översättning Matematiken och fantasien, 1943). – Talet googolplex, även det definierat av Kasner, är 10 upphöjt till googol (alltså en etta följd av googol nollor). – Sökmotorn Google är uppkallad efter talet googol. – Fördjupning: Författaren och konstnären Vincent Carter Vickers gav 1913 ut barnboken The Google Book(länk). Där är Google en sagovarelse. Senare dök seriefiguren ”Barney Google” upp i serien Snuffy Smith (Tjalle Tvärvigg), och ordet google användes också i en populär sång på 1920‑talet. Så det antas att Milton Sirotta var påverkad av populärkulturen när han hittade på ordet googol. Sökmotorns stavning är alltså en omedveten återgång till ursprunget.
– Apple Inc – ett amerikanskt datorföretag, grundat 1976 av Steve Jobs† och Steve Wozniak. – Apple var inte först med persondatorer, men bidrog i slutet av 1970‑talet mer än något annat enskilt företag till att popularisera dem genom datorn Apple II†. Macintosh, som kom 1984, var inte den första datorn med grafiskt användargränssnitt (se PARC), men det var den första som såldes i mer än ett fåtal exemplar. – Jobs och Wozniak manövrerades ut från Apple på 1980‑talet, men Steve Jobs gjorde 1997 en fantastisk comeback som vd. Under Steve Jobs chefstid kom det nya operativsystemet Mac OS X (som sedan 2016 heter macOS), musikspelaren iPod†, den stilbildande smarta mobileniPhone och surfplattaniPad. Med iPhone kom ett nytt operativsystem, iOS. – Efter Steve Jobs död 2011 blev Tim Cook chef för Apple. Under hans tid har den smarta klockanApple Watch utvecklats. – Det ryktades 2015 om att Apple arbetar på en elbil, av ryktesspridarna kallad iCar, se Project Titan och Faraday Future. Troligen handlar det snarare om att utveckla it‑system för bilar. – Apple hette Apple Computer Inc till januari 2007, då det bytte namn till Apple Inc. I maj 2014 köpte Apple företaget Beats som har musiktjänsten Beats Music, som numera ingår i musiktjänsten Apple Music som presenterades i juni 2015, och i september 2018 godkändes Apples köp av musikigenkänningsappen Shazam. – IDG:s artiklar om Apple: länk;
– Apple Records – Beatles skivbolag, grundat 1968, ägt av koncernen Apple Corps (se thebeatles.com). – Skivbolaget gav 1981, efter en rättslig tvist, datorföretaget tillstånd att också kalla sig för Apple mot löfte att datorföretaget inte skulle ägna sig åt musik. Eftersom datorföretaget senare började sälja musik på iTunes stämde Apple Apple är 2006, men datorföretaget friades i en engelsk domstol. – En ingående redogörelse för tvisten finns i Wikipedia.
– en smart mobil som säljs i USA av operatören T‑Mobile. Den hade ursprungligen en speciell form med en svängbar bildskärm som täckte ett litet tangentbord när det inte används. Numera är bildskärmen ett lock över tangentbordet. Sidekick använde från början ett operativsystem från företaget Danger†, som senare köptes upp av Microsoft och avvecklades. 2016 säljs en modell med Android. – Se t‑mobile.com/brand/sidekick. – Sidekick marknadsfördes först som hiptops (”höftdatorer”) i analogi med laptop;
– ett av de första programmen för personlig informationshantering, släppt 1983 av företaget Borland för MS‑DOS. – Sidekick lästes in i arbetsminnet och kunde ligga kvar där under hela passet, även om användaren arbetade med andra program, och det aktiverades med en knapptryckning. (Normalt på den tidens persondatorer kunde man annars bara köra ett program åt gången.) Sidekick hade en kalender, en adressbok, en enkel ordbehandlare, en räkneapparat, en nummerslagare och en ASCII-tabell. Programmet vidareutvecklades i olika former fram till 1999. – Rättigheten att använda varumärket Sidekick köptes sedan av Motorola, som sedan hyrde ut namnet till Danger† för en speciell typ av mobiltelefon (se ovan). – Se också Sidekick Museum(länk).
– En sidekick är en så kallad vapendragare – drabant, ständig följeslagare. I underhållning är det en bisittare – en närvarande men underordnad kompanjon till programmets huvudperson.
(1950) – The Woz – grundade 1976Apple tillsammans med Steve Jobs†. – Wozniak är ett tekniskt snille som konstruerade Apple I† och storsäljaren Apple II†. Efter det har han inte varit djupare involverad i Apples produktutveckling, även om han formellt fortfarande är anställd. Han har varit delägare i företag som Wheels of Zeus†(2001—2006)(se Wikipedia) och Danger†. Han anställdes 2009 som chefsforskare på datalagringsföretaget Fusion‑io, som 2014 köptes av SanDisk. I november 2014 blev han forskningschef på Primary Data, nerlagt i början av 2018, ett företag som arbetade med virtualiserad datalagring. 2017 startade han Woz U(woz‑u.com) för att förbättra undervisningen i skolor. I december 2020 lanserades Efforce(efforce.io), ett företag som ska finansiera miljöprojekt med användning av kryptovalutanEfforce, mer känd som WOZX(länk). Steve Wozniak är en av grundarna och WOZX är uppenbarligen uppkallad efter honom. – Steve Wozniak gav 2006 ut självbiografiniWoz: From computer geek to cult icon: How I invented the personal computer, co‑founded Apple, and had fun doing it. Han mottog 1979Grace Murray Hopper Award (se länk). – Se woz.org. (Han kan dansa också.)
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4(länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut bokenRechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science(2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.
far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differensmaskin – den Scheutzska räknemaskinen. De var inspirerade av Charles Babbage†, som uppmuntrade deras arbete, men de konstruerade sina maskiner självständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage förfogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Bergström(se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för automatisk uträkning och tryckning av matematiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det lyckades sälja endast tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de matematiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer framgångsrik utvecklare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg†.
en av de första helt elektroniska datorerna, byggd 1949 vid Manchesteruniversitetet i England. – Manchester Mark I var en av de första datorerna som kunde lagra program i minnet. Inmatnings- och programmeringssystemet konstruerades av Alan Turing†. Maskinen var en vidareutveckling av SSEM†(”Baby”). – Bland de som arbetade med Manchester Mark I fanns Conway Berners‑Lee och Mary Lee Woods, föräldrar till Tim Berners‑Lee. – Manchester Mark I var förebild till Ferrantis† första dator. – I USA fanns en annan liknande dator med namnet Mark I†. – Se historik från Manchesteruniversitetet.