laddning

  1. – (loading) – överföring av en datamängd från det ställe där den lagras till ett annat ställe, där informationen sparas eller används. Man talar om nerladd­­ning, upp­ladd­ning och sidoladdning samt om omladdning;
    • inläsning av ett program från lagringsminne till arbetsminne för att det ska kunna köras;
    • (förr) – montering av band i bandstation, anslutning av annat yttre lag­rings­minne;
    • (numera, i överförd bemärkelse) – aktivering av en modul eller en funktion i ett pro­gram; aktivering av ett skript.

    – Att ladda ut något som har laddats kallas på engelska för to unload, unloading – avladdning. Det är ett ord som numera mest används om att deaktivera en modul eller funktion i ett mjukvarusystem. Det innebär att modulen inte längre är inläst i arbetsminnet och alltså inte belastar datorn. 

  2. – om batterier: charging.

[elektricitet] [it-system] [minnen] [ändrad 22 juli 2022]

USB power delivery

(USB PD) – en standard för kraftfullare strömförsörjning genom USB. – Upp till 100 watt ska kunna levereras genom USB‑sladd till flera sammankopplade apparater. Spänningen är 20 volt mot tidigare 5 volt. Standarden togs i bruk 2014. – Med den tidigare USB‑standarden kunde bara utrustning med låg strömförbrukning få ström genom USB. Med USB PD ska man kunna driva en persondator genom USB. – USB PD kan fungera i båda riktningarna: datorn kan driva hårddisken, och hårddisken kan driva datorn, bero­ende på vilken av dem som är an­sluten till elnätet. USB PD väntas leda till att behovet av batterieliminatorer minskar, eftersom allt fler vägguttag för el också har uttag för USB. – Ob­servera att USB PD inte är en standard för hur USB‑kontakterna ska se ut. Det är en standard för hur data och elektrisk ström ska överföras tillsammans. Men i praktiken används USB PD med kontakten USB‑C. – Läs mer på usb.org/usb-charger-pd.

[elektrisk ström] [kablage] [usb] [ändrad 5 februari 2018]

produktionslogistik

(supply chain management, förkortat SCM) – programsystem organisering av det nätverk av leverantörer, underleverantörer, transporter och lagring (leveranskedjan) som behövs för ett företags verksamhet – produktionslogistikkedjan. Man brukar dela in produktionslogistik i tre huvudkategorier:

  • logistik – hantering av transporter och global handel;
  • produktionsplanering – planering av tillgång och efterfrågan samt försäljning och drift:
  • lagerhantering – hantering av lagerutrymmen, lagerhållning och optimering, samt optimering av leveransnätverket.

[ekonomi] [industriell it] [ändrad 4 juni 2020]

Cloud OS

  1. molnoperativsystem, moln-OS – allmän beteckning på operativsystem som är kopplade till molnet. Sådana operativsystem har en webbsida som grafiskt användargränssnitt. Alla data som användaren sparar lagras i molnet, alltså på servrar som man når genom internet. Program körs antingen som tilläggsprogram till webbläsaren eller genom samverkan med molnet. Sådana operativsystem kan ofta användas även när datorn inte är ansluten till internet. Det användaren har gjort på datorn syn­kron­i­seras då med molnet när datorn ansluts till nätet;
  2. Microsofts satsning på att knyta existerande Microsoft­program till Microsofts servrar i molnet. – Se Microsofts webbsidor (från 2013);
  3. – se också CloudLinux.

[molnet] [operativsystem] [windows] [ändrad 10 december 2022]

Raspberry Pi

Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.
Raspberry Pi Zero, den hittills minsta och billigaste pajen.

den mest kända enkortsdatorn. – Kretskortet är ungefär lika stort som ett kreditkort. Hårddisk, bildskärm och tangentbord ingår inte, utan måste kopplas in av köparen, vilket är relativt enkelt. – Raspberry Pi utvecklades i Storbritan­nien för undervisning i skolor och lanserades 2012. Den blev snabbt populär utanför skolorna, först bland hobbyister, sedan även bland professionella användare. Den används till exempel som inbyggt system. – Fem miljoner exemplar av Raspberry Pi hade sålts i februari 2015, vilket gjorde den till den brittiska dator som dittills hade sålts i flest exemplar. – Valfritt operativsystem kan användas, förutsatt att det kan köras på datorns processor, men det finns ett särskilt, Linux‑baserat operativ­system, Raspbian, att tillgå. – En ny kraftfullare version, kallad Pi2, presenterades i februari 2015. Den är kompatibel med operativsystem och program för den äldre modellen, men den kan också köra Windows 10. Version B av Raspberry Pi2 säljs i Sverige för lite under 400 kronor. – I slutet av 2015 kom Raspberry Pi Zero, ett förenklat utförande som kostar runt 40 kronor. – Version 3 kom i februari 2016 och har bland annat wi‑fi. I november 2018 kom Raspberry Pi 3 Model A+, som är något mindre än Model B och kostar 20 dollar. – Se också Risc OS och Pidora. – Raspberry Pi kallas ibland skämt­samt för ”paj”. Förkortas ibland RPi. – Se raspberrypi.org. – IDG:s artiklar om Raspberry Pi: länk.

[enkortsdatorer] [hobby] [skoldatorer] [ändrad 16 april 2022]

serverlös

  1. (peer-to-peer)serverlöst nätverklokalt nätverk utan särskild server. Persondatorerna i nätverket kommunicerar direkt med varandra. Alla fungerar som både klienter och servrar;
  2. serverless computing – serverlöst it‑system – it‑system där allt utom användarnas datorer eller mobiltelefoner (klienterna) körs i molnet. Det finns givetvis servrar, men de tillhandahålls av molnoperatören och är osynliga för användarna.

[molnet] [nätverk] [ändrad 31 januari 2019]

moln

    1. – allmänt: tjänst som tillhandahåller datalagring, programkörning och andra it-funktioner genom internet. I synnerhet sådana program och tjänster som tidigare skulle ha körts på användarens egen dator eller i ett lokalt nätverk. (Sådana program kallas på engelska för on-premises soft­ware.) – Amerikanska standardiserings­byrån NIST:s definition av molnet finns på denna pdf. – Se också Cloud OS;
    2. – stort antal sammankopplade servrar som gentemot användarna fungerar som en enhet. Användarna vet att de lagrar sina data i molnet, men de vet inte var i molnet de finns, och behöver inte veta det. Filerna kan flyttas om i molnet utan att det påverkar användarens tillgång till dem. Man kan säga att användaren bara behöver veta resurserns namn, inte dess adress. – Servrarna i ett moln kan vara spridda över ett större område, kanske i flera länder. Moln av servrar används för att sköta internetbaserade program och för att lagra stora data­mängder. Tekniken ger möjlighet att tilldela resurskrävande program den kapacitet som behövs vid varje tid­punkt. – Pion­­järer för tekniken är Google. Postorderföre­taget Amazon erbjuder kunder att köra sina applika­tioner på Amazons moln. – Cloud computing används som över­gripande term för hyrprogram, griddbaserade system, utility computing, det vill säga system där in­for­ma­tion och program tillhandahålls som tjänster över internet. – Se också cloud­ware (moln­program), computing fabric, fog computing, öppet moln och Open cloud manifesto. – Se också Microsoft Azure och EC2 samt Docker. – Ordet: Be­näm­ningen moln kommer från telekommunikation, där teknikerna i diagram ritade delar av telenätet som de inte behövde beskriva i detalj som moln. Det viktiga var att information som matas in i molnet kommer ut någon annan stans i oförändrad form;
    3. – om trådlösa nätverk: surfzon som består av ett stort antal basstationer med över­lappande täckningsområden och som täcker ett mycket stort område, till exempel en hel stad;
    4. – se punktmoln;
    5. – se taggmoln;
    6. Ett ordmoln.
      Enkelt ordmoln. Källa: PC för alla.

      – ordmoln (word cloud) –dekorativ framställning av skrivna ord: orden har olika storlekar och färg och kan vara horisontella eller vertikala, och de ligger tätt intill varandra. Ordmoln används ofta för att visa vilka ord som finns i ett dokument eller annan textsamling. Färg och teckenstorlek används för att visa hur vanliga orden är och eventuellt andra egen­skaper. Men ordmoln kan också vara enbart dekorativa. – Se också wordle.

– På engelska: cloud.

[datalagring] [molnet] [språk] [trådlöst] [ändrad 5 september 2017]

orphan

– (föräldralöst barn, föräldralös, även: herrelös eller övergiven) –

  1. – i typografi: se horunge (ensamrad);
  2. – i upphovsrätt: se herrelöst verk;
  3. orphan page, se föräldralös sida;
  4. – kvarlämnad fil eller mapp i ett data­­system, tillhörande en användare som har tagits bort från systemet (orphaned files, orphaned folders);
  5. orphaned folder – föräldralös mapp – en mapp som tidigare har legat i en annan mapp (parent folder), men den mappen har tagits bort. Adressen till mappen i filkatalogen går därför till ett ställe som inte längre finns. (Men själva mappen finns kvar);
  6. orphan account, orphaned accountövergivet konto, föräldralöst konto – konto som tillhör någon som inte längre är anställd. Det bör alltså raderas.

[filer] [it-säkerhet] [typografi][upphovsrätt] [webbpublicering] [ändrad 7 december 2017]

applikationshantering

(application management, application lifecycle management, förkortat ALM) – hantering av en applikation genom hela dess livscykel. Alltså sammanställning av krav, beställning, installation, utbildning av användare, uppgradering, licenshantering och så småningom avveckling och migrering till andra applikationer. – Det är ingen skillnad mellan application management och application lifecycle management. Tillägget lifecycle är övertydligt. Om man ändå vill kan man på svenska kalla det för applikationslivscykelhantering eller livscykel­han­te­ring av applikationer. – Software lifecycle management, SLM, mjukvaruhantering, är samma sak med bredare tillämpning, alltså för andra program än enbart applikationer.

[applikationer] [it-system] [ändrad 14 juni 2017]