Tron

Bild från filmen Tron. Mänsklig skådespelare med datoranimerade konturer mot stiliserad bakgrund.
Datoranimering modell 1982.
    1. – en Disneyfilm från 1982. Det var en science fiction­film om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb (länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk). Under 2023 planeras ytterligare en uppföljare, preliminärt kallad Tron: Ares;
    2. – ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. – Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutan tronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†;
    3. – ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura (länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i real­tid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron, Ctron, Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum (tron.org).

[blockkedjor] [inbyggda system] [it-historia] [kryptovalutor] [operativsystem] [spelfilmer] [ändrad 27 januari 2023]

parallellism

körning av datorprogram på flera processorer eller kärnor som arbetar relativt oberoende av varandra. – För att parallellism ska vara möjlig måste programmet alltså vara uppdelat i trådar som samtidigt kan köras från början till slut utan att behöva vänta på resultat från andra trådar. (Jämför med concurrency, samtidighet.) Parallellism förutsätter att programmet körs på ett datorsystem med flera processorer, minst en för varje tråd. Huvudtyper är symmetriska multiprocessorsystem och massivt parallella datorsystem.

[parallellt] [programmering] [ändrad 25 februari 2022]

administratör

(administrator) – ofta bara admin – användare som har rätt att ändra i systemet på en dator eller i ett nät­verk. Ordet används i Windows och på Mac. – Som administratör kan man in­stallera och ta bort program och lägga upp nya användarkonton. Man har också till­gång till andra användares filer, och man kan ändra inställningar. Administratörens behörigheter är knutna till ett konto. Det måste finnas minst en administra­tör, men det kan finnas flera. I företagsnät­­verk brukar varje dator ha ett administratörskonto för användaren och ett för it‑avdelningen. Användare som inte är administratörer kallas i Windows för lokala användare. De kan i princip bara köra program som en administratör har installerat. Det normala i Windows är att datorns använd­are också är administra­tör för sin egen dator, men hon kan också vara lokal an­vänd­are. (Det finns i själva verket flera fördefinierade roller i Windows med olika rättigheter.) Äldre persondatorer saknade användarkonton och gjorde alltså ingen skillnad mellan administra­tör och andra användare. Den som för tillfället använde datorn kunde därför göra vad som helst. – I Unix, utom i macOS, används termer som rot och superuser (superanvänd­are). I Mac används i stället ordet administra­tör.

[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 10 oktober 2018]

power user

kunnig användare av dator, expertanvändare. När det gäller vissa affärssystem kan man utbilda sig till power user. – Bör inte förväxlas med superuser (administratör).

[experter] [it-system] [ändrad 28 oktober 2018]

Bonjour

en teknik för automatisk (självkonfigurerande) sammankoppling av datorer och tillbehör – ett så kallat spontant nätverk. Utvecklat av Apple, först under namnet Rendezvous, lanserat 2002 och avsett för alla slags operativsystem och hårdvara. – Varje dator eller annan utrustning med Bonjour börjar kommunicera så snart den fysiska anslutningen (kabel eller trådlöst) till nätet fungerar. Den kan då upptäcka andra enheter att kommunicera med. Varje enhet presenterar sig för de andra och talar om vilka tjänster den tillhandahåller. Det kan vara utskrifter, fax, anslutning till internet eller fjärrstyrning av hemelektronik. – Bonjour är skrivet i öppen källkod och bygger på internetprotokollet IP. Läs mer på Apples webbsidor. – Jämför med Universal plug and play (UPnP).

[konfigurering] [nätverk] [ändrad 4 september 2019]

Hypertransport

en teknik för sammankoppling av komponenter på datorns kretskort – en ersättning för bussar. – Hypertransport sammankopplar alla anslutna komponenter direkt med snabba enkelriktade förbindelser med begränsad bandbredd (små datamängder). Som helhet ger tekniken hög kapacitet för dataöverföring mellan komponenterna. – Hypertransport utvecklades av ett konsortium, grundat 2001, som består av företag som AMD, Apple, Cisco, Sun† och Transmeta†. – Läs mer på hypertransport.org (nere sedan september 2020 – arkiverad).

[datorns konstruktion] [hårdvara] [sammankoppling] [ändrad 7 oktober 2020]

Apache River

(tidigare Jini) – ett system för oproblematisk (så kallad självkonfigurerande) samman­koppling av datorer, tillbehör och funktioner (tjänster) som är tillgängliga i nät. – Det lanserades 1998 av Sun† (numera del av Oracle) under namnet Jini. Målet var att en applikation skulle kunna hitta tjänster och funk­tioner som den behövde på internet, ansluta till dem och använda dem mer eller mindre automatiskt. Man talar om att tjänsterna ska kunna upptäckas (vara sökbara på ett förutsägbart sätt), presenteras (tala om vad de kan göra) och ha ett standardiserat gränssnitt, så att andra applikationer kan anslutas utan handpåläggning. – Apache River är baserat på Java för att kunna fungera obero­ende av teknisk plattform och operativsystem. Upphovsman var Bill Joy. – Idén påminner om SOA, web services, Univer­sal plug and play (UPnP), Bonjour och Corba. – Jini slog aldrig igenom. Sun överlät därför 2007 utveck­lingen till Apache software foundation, som kallar projektet för Apache River. – Se river.apache.org.

[konfigurering] [mjukvara] [ändrad 6 juni 2017]

Fibre channel

en teknik för snabb dataöverföring mellan datalagringssystem och servrar. – Fibre channel kan köras i optisk fiber (därav namnet) eller i kopparkabel, och fungerar på avstånd på upp till tio kilometer. Det introducerades 1988 som ett snabbare alternativ till SCSI. (Se också Ficon.) Det används och vidareutvecklas fortfarande (2021). – Fibre channel är i första hand avsett för dataöverföring mellan servrar och större datalagringssystem, medan ATA och dess efterföljare är avsedda för anslutning av hårddisk direkt till persondator. – Observera att den brittiska stavningen Fibre channel används även i USA. – Läs mer på branschorganisationen FCIA:s webbplats fibrechannel.org.

[datalagring] [optisk dataöverföring] [sammankoppling] [ändrad 14 november 2021]

Windows 10 IoT

sedan 2015 namn på en grupp operativsystem från Microsoft, avsedda att användas som inbyggda system, till exempel i hemelektronik och sakernas internet. I slutet av 2011 kom efterföljaren, Windows 11 IoT Enterprise (docs.microsoft.com…). – Windows 10 IoT är ett utförande av Windows 10. Det är en efterföljare till Windows Embedded, som i sin tur var en vidareutveckling av Windows CE, en version av Windows för handhållna datorer, konsumentelektronik och inbyggda system. Det var avsett för företag som ville utveckla egna system för särskilda ändamål. Windows CE kom 1996. Namnet ändrades 2007 till Windows Embedded CE, sedan till Windows embedded compact. Förkortningen CE lär från början ha stått för consumer electronics, men det blev sedan en pseudoförkortning. Det började som ett projekt med namnet Pegasus. Det var då inte en bantad version av Windows, utan ett särskilt operativsystem – Läs mer på Microsofts webbsidor.

[inbyggda system] [sakernas internet] [windows] [ändrad 15 maj 2018]