(1939) – en franskfödd it-expert, mest känd för sina studier av så kallade ufon. – Jacques Vallée var i USA med och utvecklade internets föregångare Arpanet, och han arbetade också i Douglas EngelbartsAugmentation research institute. Han har beskrivit sina år som it-expert i bokenThe network revolution: confessions of a computer scientist (1982; Det osynliga nätet: en dataexperts bekännelser, 1984). – Jacques Vallée blev intresserad av ufon redan 1955, då han uppger sig ha sett ett. Hans mest kända bok är troligen Passport to Magonia från 1969. Han anser att ufon är verkliga fenomen, men avvisar föreställningen att de har kommit från främmande planeter. I stället kopplar han ufo-fenomenet till parapsykologi, folktro, eventuellt också till en flerdimensionell verklighet. – Se jacquesvallee.net.
Gregg Zachary – amerikansk journalist och författare. – Zachary har bland annat skrivit bokenShowstopper(länk) om Windows NT† och bokenEndless frontier(länk) om Vannevar Bush†. Han undervisar på Arizona state university. – Läs mer på hans webbsidor: länk.
Theodor Holm Nelson(1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut bokenGeeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. SjälvbiografinPossiplex (länk, arkiverad) kom ut 2012.
engelsk matematiker och datorpionjär (1912—1954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som självmord. (Att det var självmord ifrågasattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Storbritanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han erkände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På julafton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är uppkallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma(1983) av Andrew Hodges(länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Syndafall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB(länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.
(1924—2010) – fransk–amerikansk polskfödd matematiker av litauisk familj, känd för att ha skapat den fraktala matematiken. – Mandelbrotmängden är uppkallad efter Benoit Mandelbrot. Han gjorde stora insatser inom flera grenar av matematiken, bland annat sannolikhetslära och informationsteori. Mandelbrot insåg bland annat att Zipfs lag inte bara passar på ordfrekvenser, vilket var vad Zipf observerade, utan också passar på andra företeelser. Den kallas därför också för Zipf‑Mandelbrots lag. – Mandelbrot var i 35 år anställd som forskare på IBM. 1987—2005 var han professor på Yale. – Benoit Mandelbrots självbiografiThe fractalist(länk) kom ut postumt 2012.
(James H Clark, 1944) – amerikansk serieföretagare, grundare av bland annat Silicon Graphics, senare SGI†, och av Netscape. – Från början var Jim Clark professor vid Stanford. Han grundade 1983Silicon Graphics. Han blev senare utmanövrerad från företaget, och grundade 1994 Netscape tillsammans med Marc Andreessen. Clark lämnade ledningen för Netscape när America Online (numera Aol) 1998 tog över företaget. – Sedan 1998 har Jim Clark varit involverad i flera, mer eller mindre lyckade, företag, se Wikipedia. – Jim Clark är huvudperson i Michael Lewis bok The New New Thing (1998, Jakten på det nya nya, 2000). Självbiografi: Netscape Time från 1999.
(1950) – The Woz – grundade 1976Apple tillsammans med Steve Jobs†. – Wozniak är ett tekniskt snille som konstruerade Apple I† och storsäljaren Apple II†. Efter det har han inte varit djupare involverad i Apples produktutveckling, även om han formellt fortfarande är anställd. Han har varit delägare i företag som Wheels of Zeus†(2001—2006)(se Wikipedia) och Danger†. Han anställdes 2009 som chefsforskare på datalagringsföretaget Fusion‑io, som 2014 köptes av SanDisk. I november 2014 blev han forskningschef på Primary Data, nerlagt i början av 2018, ett företag som arbetade med virtualiserad datalagring. 2017 startade han Woz U(woz‑u.com) för att förbättra undervisningen i skolor. I december 2020 lanserades Efforce(efforce.io), ett företag som ska finansiera miljöprojekt med användning av kryptovalutanEfforce, mer känd som WOZX(länk). Steve Wozniak är en av grundarna och WOZX är uppenbarligen uppkallad efter honom. – Steve Wozniak gav 2006 ut självbiografiniWoz: From computer geek to cult icon: How I invented the personal computer, co‑founded Apple, and had fun doing it. Han mottog 1979Grace Murray Hopper Award (se länk). – Se woz.org. (Han kan dansa också.)
(1933—2007) – svensk ämbetsman och företagare, generaldirektör för dåvarande Datainspektionen†1977—1986. 1986—1992 var Freese vice vd på Sveriges Industriförbund, 1992—1994 generaldirektör för Telestyrelsen (föregångare till PTS), 1994—1997 generaldirektör för PTS. – Freese var också grundare och styrelseordförande i företaget Nordisk mobiltelefoni Sverige, numera Net 1. – Jan Freese gav 1987 ut den självbiografiska bokenDen maktfullkomliga oförmågan. Mycket tyder också på att Jan Freese, eventuellt tillsammans med någon annan, stod bakom pseudonymenJan‑Jöran Stenhagen.
(1953—2018) – grundare av Microsoft tillsammans med Bill Gates. – Paul Allen drog sig 1983 tillbaka från ledningen av Microsoft på grund av sjukdom, men han var fortfarande en av de största delägarna. Han lämnade Microsofts bolagsstyrelse år 2000, men var därefter formellt anställd som strategisk rådgivare till företagsledningen. Han har tagit initiativ till flera företag samt donerat pengar till välgörenhet och musik. Paul Allens självbiografiIdea man(länk) kom ut 2011. – Se paulallen.com.
(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysklands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som användes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddelanden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i bokenSvenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube(länk) och i Öppet arkiv(länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriksson (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privatliv.
(