Vallée, Jacques

(1939) – en franskfödd it-expert, mest känd för sina studier av så kallade ufon. – Jacques Vallée var i USA med och utvecklade internets föregångare Arpanet, och han arbetade också i Douglas Engelbarts Augmentation research institute. Han har beskrivit sina år som it-expert i boken The network revolution: confessions of a computer scientist (1982; Det osynliga nätet: en dataexperts bekännelser, 1984). – Jacques Vallée blev intresserad av ufon redan 1955, då han uppger sig ha sett ett. Hans mest kända bok är troligen Passport to Magonia från 1969. Han anser att ufon är verkliga fenomen, men avvisar föreställningen att de har kommit från främmande planeter. I stället kopplar han ufo-fenomenet till parapsykologi, folktro, eventuellt också till en flerdimensionell verklighet. – Se jacquesvallee.net.

[personer] [27 juli 2021]

Nelson, Ted

Porträttfoto av Ted Nelson.
Ted Nelson.

Theodor Holm Nelson (1937) – amerikansk forskare, känd för projektet Xanadu, en mer krävande parallell till webben. Han har arbetat på det sedan 1960. Nelson var bland annat inspirerad av Vannevar Bush†. Ordet hypertext infördes av Nelson redan 1965. – Målet för Nelsons arbete har alltid varit att göra datorer enkla att använda för alla. Ted Nelson har också utvecklat ZigZag, en flexibel modell för hantering av relationer mellan data. Han gav 2008 ut boken Geeks bearing gifts: how the computer world got this way (även ett föredrag, klicka här – föredragets titel anspelar på uttrycket ”beware of Greeks bearing gifts”). – Ted Nelsons webbsidor finns på ted.hyperland.com och thetednelson.com, se också xanadu.com.au. Självbiografin Possi­plex (länk, arkiverad) kom ut 2012.

[personer] [ted nelson] [ändrad 28 november 2020]

Turing, Alan

Alan Turing.
Alan Turing.

engelsk matematiker och datorpionjär (19121954). – Alan Turing beskrev 1936 en teoretisk modell av ett datorprogram och en dator, det som numera kallas för en Turingmaskin. Det gjorde han i en matematisk-logisk uppsats om det så kallade stopproblemet. Artikeln har blivit en klassiker inom datorvetenskapen. (Läs också om Alonzo Church† och Church‑Turings hypotes.) – Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyskarnas kryptering. Han konstruerade där maskinen ”The Bombe”, som dechiffrerade meddelanden som hade krypterats med tyskarnas krypteringsapparat Enigma, men han var på sin höjd inspiratör till datorn Colossus†. – Efter kriget, 1946, konstruerade han datorn ACE†, och 1948 deltog han i konstruktionen av Manchester Mark I†. – 1950 beskrev han det som sedan dess kallas för Turingtestet i en artikel som blev banbrytande inom området artificiell intelligens. – I början av 1950‑talet studerade han också morfogenetik, det som nu kallas för fraktala former. Alan Turing var troligen också den första som programmerade en dator till att spela musik. Se denna artikel från British Museum med ljudfil (en bit ner på sidan). – 1952 dömdes Turing för homosexuella handlingar, och 1954 dog han i vad som då tolkades som själv­­mord. (Att det var själv­­mord ifråga­­sattes 2012 av professor Jack Copeland, se denna artikel.) – I september 2009 beklagade Stor­britanniens dåvarande premiärminister Gordon Brown officiellt hur Turing hade behandlats. Han er­kände att utan Turings insatser kunde andra världskrigets förlopp ha blivit mycket annorlunda. På jul­afton 2013 benådades Turing postumt. – Se här och här (pdf för nerladdning). – Turingpriset, A M Turing Award, är upp­kallat efter Alan Turing. – Standardbiografin om Alan Turing är Alan Turing: The Enigma (1983) av Andrew Hodges (länk). David Lagercrantz har skrivit en roman om Alan Turing, Synda­fall i Wilmslow (2009, se intervju i Computer Sweden). Filmen Breaking the code från 1996 handlar om Turings liv, liksom The imitation game från 2014 – se IMdB (länk). En musikal om Alan Turing visades i Edinburgh sommaren 2022 – se alanturing.biz. – Se också The Turing digital archive och Andrew Hodges webbplats Alan Turing: the enigma. – En av Turings anteckningsböcker såldes i april 2015 på auktion i New York för 1 025 000 dollar. – IDG:s artiklar om Alan Turing: länk.

[alan turing] [datorpionjärer] [datorvetenskap] [it-historia] [matematik och logik] [ändrad 6 augusti 2022]

Mandelbrot, Benoit

Porträtt av Benoit Mandelbrot.(1924—2010) – fransk–amerikansk polskfödd matematiker av litauisk familj, känd för att ha skapat den fraktala matematiken. – Mandelbrotmängden är uppkallad efter Benoit Mandelbrot. Han gjorde stora insatser inom flera grenar av matematiken, bland annat sannolikhetslära och informationsteori. Mandelbrot insåg bland annat att Zipfs lag inte bara passar på ordfrekvenser, vilket var vad Zipf observerade, utan också passar på andra före­te­elser. Den kallas därför också för Zipf‑Mandel­brots lag. – Mandel­brot var i 35 år anställd som forskare på IBM. 1987—2005 var han professor på Yale. – Benoit Mandelbrots självbio­grafi The fractalist (länk) kom ut postumt 2012.

[matematik] [personer] [ändrad 27 september 2021]

Clark, Jim

(James H Clark, 1944) – amerikansk serieföretagare, grundare av bland annat Silicon Graphics, senare SGI†, och av Netscape. – Från början var Jim Clark professor vid Stanford. Han grundade 1983 Silicon Graphics. Han blev senare utmanövrerad från företaget, och grundade 1994 Netscape tillsammans med Marc Andreessen. Clark lämnade ledningen för Netscape när America Online (numera Aol) 1998 tog över företaget. – Sedan 1998 har Jim Clark varit involverad i flera, mer eller mindre lyckade, före­tag, se Wikipedia. – Jim Clark är huvudperson i Michael Lewis bok The New New Thing (1998, Jakten på det nya nya, 2000). Självbiografi: Net­scape Time från 1999.

[jim clark] [personer] [ändrad 13 maj 2017]

Wozniak, Steve

(1950)The Woz – grundade 1976 Apple tillsammans med Steve Jobs†. – Woz­niak är ett tekniskt snille som konstruerade Apple I† och storsäljaren Apple II†. Efter det har han inte varit djupare involverad i Apples produktutveckling, även om han formellt fortfarande är anställd. Han har varit delägare i företag som Wheels of Zeus† (20012006)  (se Wikipedia)  och Danger†. Han anställdes 2009 som chefsforskare på datalagringsföretaget Fusion‑io, som 2014 köptes av SanDisk. I november 2014 blev han forskningschef på Primary Data, nerlagt i början av 2018, ett före­tag som arbetade med virtualiserad datalagring. 2017 startade han Woz U (woz‑u.com) för att förbättra undervisningen i skolor. I december 2020 lanserades Efforce (efforce.io), ett företag som ska finansiera miljöprojekt med användning av kryptovalutan Efforce, mer känd som WOZX (länk). Steve Wozniak är en av grundarna och WOZX är uppenbarligen uppkallad efter honom. – Steve Wozniak gav 2006 ut självbiografin iWoz: From computer geek to cult icon: How I invented the personal computer, co‑founded Apple, and had fun doing it. Han mottog 1979 Grace Murray Hopper Award (se länk). – Se woz.org. (Han kan dansa också.)

[it-historia] [personer] [steve wozniak] [ändrad 17 april 2022]

Freese, Jan

(19332007) – svensk ämbetsman och företagare, generaldirektör för dåvarande Datainspektionen† 19771986. 1986—1992 var Freese vice vd på Sveriges Industriförbund, 1992—1994 generaldirektör för Telestyrelsen (före­gångare till PTS), 1994—1997 generaldirektör för PTS. – Freese var också grundare och styrelseordförande i företaget Nordisk mobiltelefoni Sverige, numera Net 1. – Jan Freese gav 1987 ut den självbiografiska boken Den maktfullkomliga oförmågan. Mycket tyder också på att Jan Freese, eventuellt tillsammans med någon annan, stod bakom pseudo­nymen Jan‑Jöran Stenhagen.

[jan freese] [personer] [ändrad 4 november 2019]

Allen, Paul

(19532018) – grundare av Micro­soft till­sam­mans med Bill Gates. – Paul Allen drog sig 1983 tillbaka från ledningen av Micro­soft på grund av sjukdom, men han var fort­far­ande en av de största delägarna. Han lämnade Micro­softs bolagsstyrelse år 2000, men var därefter formellt anställd som strategisk råd­giv­are till företagsledningen. Han har tagit initia­tiv till flera företag samt donerat pengar till välgörenhet och musik. Paul Allens självbiografi Idea man (länk) kom ut 2011. – Se paulallen.com.

[paul allen] [personer] [ändrad 16 oktober 2018]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i boken Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]