Lans, Håkan

(1947) – svensk uppfinnare, utvecklare av det GPS-baserade navi­ga­tions­systemet STDMA som har blivit internationell standard för handelssjöfart och även kan bli det för flyget, innehavare av ett omstritt, numera ut­gånget patent för färggrafik för datorer. – Patenttvisten: Lans fick först flera stora dator­till­verkare att betala licensavgift för färggrafiken. Men Dell och Gateway (numera ägt av Acer) vägrade att betala. När Lans stämde de företagen slutade det med att han i en omstridd rättegång i USA dömdes att betala ett enormt skadestånd. Han betalade aldrig, och i april 2012 nådde Lans förlikning med mot­part­erna på hemliga villkor. Men 2014 dömdes han att betala motpartens rättegångskostnader. – Musen: Lans konstruerade också på 1970‑talet en mus, men Douglas Engelbart† hade uppfunnit en något annorlunda mus tio år tidigare. – David Lagercrantz bok Ett svenskt geni från år 2000, ny omarbetad upp­laga 2006, handlar om Håkan Lans. – Läs mer på Håkan Lans företag GP&C:s webbsidor.

[håkan lans] [patent] [personer] [rättsfall och skandaler] [ändrad 18 september 2017]

Church, Alonzo

(1903—1995) – amerikansk matematiker. Han bevisade 1936 i artikeln ”A note on the Ent­scheidungs­pro­blem” (se avgörbarhetsproblemet) att det finns mate­matiska frågor som det inte går att besvara med mekaniska metoder. Det var samma sak som Churchs studie­­kamrat Alan Turing bevisade senare samma år i sin upp­sats om stopproblemet. Turing visade senare att de två bevisen var lik­värdiga. Båda byggde på Kurt Gödels ofull­ständig­hets­sats. – Church-Turings hypotes säger att alla mate­matiska beräkningar som kan beskrivas i ett ändligt antal steg (med en algoritm) kan lösas av en maskin. Om en nog­­grann men fantasi­lös människa med papper och penna kan räkna ut lösningen (lösa problemet mekaniskt) kan en maskin också göra det. Men: beräkningen kan pågå i all evighet. Till exempel är det lätt att beskriva divisionen 2 delat med 3, men det tar en evig­het att räkna ut svaret (0,6666666……) om man inte sätter stopp. För att inte tala om sådant som att räkna ut värdet på pi. – Det som både Church och Turing bevisade var att även om en maskin kan utföra alla beräkningar som kan uttryckas som algoritmer, så kan maskinen inte avgöra ifall be­räk­ningen tar slut någon gång, eller om den fort­sätter i all evighet. – En artikel på engelska om vanliga miss­­upp­­fatt­ningar av Church-Turings hypotes finns här.

Kleinrock, Leonard

(1934) – amerikansk datavetare och it‑pionjär, först med att koppla ihop två it‑system i det som skulle bli internet. Hans samman­kopp­ling av två datorer på University of California i Los Angeles (UCLA) i september 1969 räknas som internets födelse (egent­ligen Arpanets födelse). Larry Roberts hade dock gjort samma sak ex­pe­ri­ment­ellt tidigare. – Klein­rock vidare­ut­veck­lade på 1960‑talet teorin bakom paket­för­med­lande data­kom­mu­ni­ka­tion, först for­mu­le­rad av Paul Baran. Det var den teorin som omsattes i praktiken när internet för­verk­lig­ades. På 1970‑talet ut­veck­lade han teorin för diri­ge­ring (routing) av med­de­lan­den på internet. Han är pro­fes­sor i data­veten­skap vid UCLA. – Leo­nard Klein­rocks webb­sida finns här.

[internet] [it-historia] [personer] [ändrad 8 juli 2017]

Roberts, Larry

(Lawrence Roberts, 1937) – amerikansk inter­net­pionjär, den förste som fick paket­­för­med­lande data­kom­­mu­ni­ka­tion att fungera. Det skedde 1965 i liten skala. Leo­nard Klein­rock gjorde samma sak i större skala 1969, och det brukar räknas som inter­nets födelse. Prin­cipen om paket­för­med­lande data­kom­mu­ni­ka­tion for­mu­le­rades först av Paul Baran.

Baran, Paul

(1926—2011) – amerikansk vetenskaps­man som tänkte ut de grund­lägg­ande prin­ciperna för internet. – Paul Baran formulerade i början av 1960‑talet tanken på distri­bu­erade nät­verk och paket­för­med­lande data­kommu­nika­tion. Han formulerade också ändpunktsprincipen. Syftet var att bygga upp nät­verk som var svåra att slå ut i krig. – Paul Baran arbetade i början av 1950‑talet hos dator­till­verkaren Eckert-Mauchly, och an­ställ­des 1959 på forsk­nings­insti­tutet Rand Corporation (länk), nära knutet till ame­ri­­kan­ska krigs­makten. Det var där som han i början av 1960‑talet ut­veck­lade de idéer som sedan tillämpades i inter­net. – Läs också om Larry Roberts och Leonard Klein­rock.

[internet] [paul baran]

Hertzfeld, Andy

(1953) – var med och utvecklade MacApple, numera anställd på Google. Han var anställd på Apple 1979-1984. Sedan var han med och startade före­tagen Radius, General Magic och Eazel. Han var också med och startade projektet Chandler. Hertzfeld anställdes 2005 på Google och var med och utvecklade gränssnittet till Google Plus. – Hans bok Revolution in the valley, som handlar om utvecklingen av Macintosh, kom ut 2004 (länk). Hertz­feld har också webbplatsen folklore.org med berättelser om Macens upp­komst. Hans personliga webbsida finns på differnet.com.

[andy hertzfeld] [it-historia] [personer] [ändrad 11 augusti 2017]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage om hans mekan­iska dator, analys­maskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes över­sätt­ning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommen­tarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redo­visade hon en komplett algoritm för att lösa en mate­ma­tisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än mate­matik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. Hon gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelli­gens, se Lady Lovelaces invänd­ning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är upp­kallat efter Ada Love­lace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig mate­ma­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rhein­gold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [it-historia] [personer] [årsdagar] [ändrad 8 oktober 2019]

Torvalds, Linus

(1969) – finlandssvensk upphovsman och ägare till Linux. – Linus Tor­valds ut­veck­lade den första versionen av Linux 1991 för att få ett Unix­kompa­tibelt operativ­system för person­datorer med Intel‑processorer. Han var miss­nöjd med Minix, en annan Unix­version för person­datorer, efter­som det krävdes licens­avgift för användning av det. Han utvecklade då Linux och publicerade källkoden samt bad om förslag till för­bätt­ringar, vilket ledde till att Linux fick mycket uppmärksamhet, anammades av många stora it‑företag och så småningom blev världens mest spridda operativsystem. – Sedan 2003 är Linus Torvalds anställd på Open source development lab, tidigare på Transmeta†. – I september 2018 meddelade Torvalds att han tar paus från ledningen av utvecklingsarbetet på grund av ”oprofessionellt beteende”. Torvalds har under årens lopp skällt ut och förolämpat medarbetare och andra för misstag och felbedömningar, och han skriver att han inte förrän nu har förstått hur detta påverkar människor. Se detta meddelande. Han återkom i offentligheten i slutet av oktober 2018. – Linus Torvalds fick 1998 EFF:s pris Pioneer Award (länk), år 2000 Lovelace Medal och 2012 Millenniumpriset för teknologi (länk).

[linus torvalds] [linux] [personer] [ändrad 20 november 2018]

Nashjämvikt

John Nash.

(Nash equilibrium) – i spelteori: en kombination av konkurrerande parters stra­te­gier (i affärer, spel, krig, kär­lek eller annat) där ingen av de konkurrerande vinner på att ensam byta strategi. (Två eller flera deltagare kan däremot i vissa fall vinna på att samtidigt byta strategi, men det förutsätter att de samarbetar.) – Ett enkelt exempel på Nashjämvikt är höger- och vän­ster­trafik: alla vinner på att alla kör på samma sida, men det spelar ingen roll vilken sida det är. Ingen vinner på att köra på fel sida. – En Nashjäm­vikt ger oftast inte det bästa tänkbara utfallet för varje enskild inblandad, men det blir det bästa med tanke på vad de andra kan ta sig till. Enligt teorin finns det alltid en Nashjämvikt i varje scenario av konkurrentstrategier. – Uppkal­lat efter matematikern John Nash, Nobelpristagare i ekonomi 1994 (länk), huvudperson i filmen A Beautiful Mind från 2001 (se IMDb, länk). – Läs också om Schellingpunkter.

[matematik och logik] [personer] [spelfilmer] [spelteori] [ändrad 6 augusti 2019]

Allen, Paul

(1953—2018) – grundare av Micro­soft till­sam­mans med Bill Gates. – Paul Allen drog sig 1983 tillbaka från led­ningen av Micro­soft på grund av sjukdom, men han var fort­far­ande en av de största del­ägarna. Han lämnade Micro­softs bolags­styrelse år 2000, men var formellt an­ställd som stra­te­gisk råd­giv­are till före­tags­led­ningen. Han har tagit ini­tia­tiv till flera företag samt donerat pengar till väl­gören­het och musik. Paul Allens självbiografi Idea man (länk) kom ut 2011. – Se paulallen.com.

[paul allen] [personer] [ändrad 16 oktober 2018]