– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:
- – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
- – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
- – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
- – sticky keys – se tröga tangenter;
- – sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.
[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]
- – se black hat hacker;
- – Black hat – en återkommande konferens om it‑säkerhet, anordnad sedan 1997 på olika platser i världen. – Se blackhat.com;
- – se black hat optimization;
- – Blackhat – film från 2015 om cyberbrott, se IMDb (länk).
[it-säkerhet] [hackare] [konferenser] [spelfilmer] [sökmotorer] [ändrad 7 juni 2017]
en avvecklad teknik för dataöverföring med hjälp av hörbara ljud (akustisk NFC). – Chirp utvecklades först av det engelska företaget Animal Systems (animalsystems.com), en avknoppning från University College London (ucl.ac.uk), senare i ett företag vid namn Chirp, som i februari 2020 köptes av Sonos (sonos.com). Sonos har lagt ner produkten. – Chirps teknik kunde i princip användas för dataöverföring mellan alla digitala enheter som har högtalare och mikrofon, men den utvecklades först för iPhone. – Den signal som överfördes var adressen till en fil på en server. Ett program på den sändande telefonen lagrade filen på en server, som tilldelade den en adress, varpå adressen översattes till hörbara toner som uppfattades av den mottagande mobiltelefonen. Ett program använde sedan adressen för att hämta filen på servern. – Se chirp.io. – Läs också om Dhwani och chirp spread spectrum (CSS).
[nerlagt] [trådlöst] [ändrad 26 oktober 2021]
(FNF) – en troligen nerlagd organisation som skulle utveckla ett globalt datornät som ägdes och drevs av användarna. Grundades 2011. – FNF:s nätverk skulle vara fritt från censur och övervakning samt oberoende av myndigheter och företag. Tekniken var baserad på radiokommunikation enligt mesh‑principen: var och en kommunicerar med sina närmaste grannar i nätet, och meddelanden vidarebefordras från granne till granne tills de når mottagaren. – Läs mer på thefnf.org (nere sedan juni 2018). – Se också videon Free the network från 2012 (länk). – Läs också om bit (betydelse 2), Feed over email, Greatfire, Haystack, internetridån, Meshnet, svartkast och Telex (betydelse 2).
[aktivism] [inaktuellt] [organisationer] [personlig integritet] [trådlöst] [ändrad 26 oktober 2020]
(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.
- – om it‑system som är integrerade i omgivningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangentbord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nätverk med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelligenta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
- – i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.
– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).
[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]
(ambient intelligence) – en teknisk vision: samverkande inbyggda datorer i hem, offentliga miljöer och på arbetsplatser, programmerade för att förutse och tillgodose människors behov. Det beskrivs ibland som en vidareutveckling av ubikvitära (”ubika”) it‑system med fokus på programmen snarare än på apparaterna. – Den intelligenta miljön förutsätter, förutom föremål med inbyggda datorer, system för enkel interaktion med mänskliga användare (som inte har datorskärmar framför sig), kommunikation mellan datorerna, system med sensorer som kan känna av vad som finns i närheten och vad som händer (se trådlöst sensornätverk), program som kan sätta in sensorernas data i sammanhang samt program med inlärningsförmåga. – Se också sakernas internet.
[användargränssnitt] [it-system] [sakernas internet] [ändrad 16 december 2019]
en nerlagd tjänst som kunde känna igen och namnge föremål, platser och byggnader som användarna skickade in bilder på. Tjänsten kunde också läsa och tolka streckkoder. Tjänsten startades 2010 av Google och lades ner i slutet av 2018. Den fanns för smarta mobiler. – Google hänvisar sedan dess till tjänsten Google Lens, se denna länk. – Google Goggles ska inte förväxlas med Google Glass, Googles interaktiva glasögon.
[ljud och bild] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 1 december 2020]
- – nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som tillhandahåller kapacitet i tele- eller datanät till andra företag. De andra företagen kan vara tjänsteleverantörer eller andra carriers. – Carrier översätts ibland med nätoperatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt missförstås. Ett och samma företag kan vara både carrier och tjänsteleverantör. – Skilj mellan carrier och accessnätoperatör. En carrier kan äga ett stamnät eller stadsnät utan att samtidigt äga accessnätet;
- – kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också översättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
- – hållare – standardiserat fodral för bladserver eller hårddisk, anpassad för spåren i racket.
[datakommunikation] [hårdvara] [ändrad 10 januari 2013]
– tecknet ? —
- – se jokertecken;
- – i webbadresser (URL:er): instruktion till webbservern att en webbadress beskriver en webbsida som sammanställs genom en sökning, inte en statisk sida. Till exempel betyder URL:en it‑ord.idg.se/?s=frågetecken att webbservern ska söka igenom databasen för IDG:s ordlista efter uppslagsordet frågetecken och efter alla ordförklaringar som innehåller ordet frågetecken. Resultatet av sökningen sammanställs till en sida som webbservern skickar till användaren.
[tecken] [webbpublicering] [ändrad 2 maj 2020]
(internet of things, förkortat IoT) – anslutning av olika apparater, mätutrustning, maskiner, fordon och annat, som inte kan räknas som datorer, till internet. – Genom att sakerna är anslutna till internet kan de fjärrstyras av människor eller av andra maskiner genom det allmänt tillgängliga nätet med minsta möjliga krångel vad anslutningen beträffar. De kan också skicka data som används för mätningar, diagnos och automatisk styrning. Oftast är sakerna försedda med trådlös kommunikation i självkonfigurerande nät. – Sakernas internet har anknytning till det som på 00‑talet kallades för ubikvitära system. Om det gäller hem talar man ibland om det smarta hemmet, se också domotik. – Se också IPSO, materielens internet, spime, U‑samhället och ask the fridge. – Svensk rapport från 2009 om internet of things, se här (pdf). – MSB:s information om säkerhetsproblem med sakernas internet, se denna länk.
[sakernas internet] [ändrad 9 september 2022]