Kategori: data

perturbation

avsiktlig sammanblandning av personuppgifter i syfte att anonymisera dem. – Perturbation används vid statistisk analys av integritetskänsliga data. – Vanlig pseudonymisering, det vill säga att man tar bort namn och andra uppgifter som direkt kan knytas till en bestämd person, anses osäker. Det är nämligen ändå enkelt att koppla anonymiserade data om en person till den personen om man har tillgång till det ursprungliga registret eller annan lämplig information. Perturbation innebär att man låter vissa uppgifter byta plats mellan personer på ett sätt som gör att den statistiska analysen ändå blir giltig. A får B:s adress, B får C:s ålder och så vidare. Man kan också ändra en del mätvärden på ett systematiskt sätt som inte påverkar slutresultatet. Liknande metoder används också för att hemlighålla information i datakommunikation. – En mer allmän betydelse av engelska perturbation är störning, avvikelse från förväntat värde. – Läs också om datamaskering, k‑anonymitet och kvasiidentifierare.

[personlig integritet] [personuppgifter] [statistik] [ändrad 31 mars 2020]

crowdsensing

”gräsrotsmätning” – användning av frivilliga medarbetare för insamling av mätdata över internet. Det kan gälla data som samlas in automatiskt av sensorer på smarta mobiler eller om data som de frivilliga skickar in med SMS eller e‑post. Vanliga exempel gäller köer i trafiken och framkomlighet i städer vid karnevaler, demonstrationer och matcher. Inlämningen av data kan göras spontant och vid behov eller som inslag i ett projekt. Den som samlar in data kan använda GPS‑uppgifter för att vända sig enbart till uppgiftslämnare i ett visst område. – Läs också om crowdmapping.

[gräsrotsbaserat] [informationsinsamling] [ändrad 3 mars 2020]

asterisk

      1. – tecknet * . Det heter asterisk därför att det liknar en stjärna, aster på latin. – Asterisk an­­vänds:
          • – för att hänvisa till fotnoter och andra noter;
          • – som joker­­tecken vid sökningar. Asterisken står då för noll, ett eller flera valfria tecken. Sökning på kan* ger träff på bland annat kan, kana, kanon, kant och kantig;
          • – ibland som tecken för multi­­pli­ka­tion: 3*3=9;
          • – allmänt som dekorativt tecken i text;
          • – i ren text för att markera emfas: man skriver *kursivering* om man inte kan skriva kursivering.
          • – i textbaserade användargränssnitt kan * stå för ”allt”. Till exempel: *.pdf betyder: alla filer med filändelsen pdf.

        – Skilj mellan asterisk och apo­strof (tecknet ’).

      2. – Asterisk – telefonväxel för internettelefoni i form av ett datorprogram för Linux (alltså skrivet i öppen källkod). – Läs mer på asterisk.org.

– Läs också om data­bas­hanteraren Asterix.

[databaser] [tecken] [telefoni] [ändrad 31 januari 2019]

urklipp

(clipping) – text, bild eller ljud som sparats i datorns klippbok för att senare kunna inklistring in i en fil. – Urklipp hämtas från filer genom att man klipper ut dem eller kopierar dem. I de vanliga klippböckerna får det bara plats ett urklipp åt gången. Senaste urklippet finns kvar tills det ersätts av ett annat. Det finns också klippböcker som sparar många urklipp så att man kan välja vilket man vill klistra in. Sådana klippböcker ingår i en del program. Det går också att köpa sådana klippböcker som tillägg till datorns vanliga klipp­bok. – Se också clip art, urklippsbilder, och molnurklipp, urklipp som sparas i en tjänst i molnet.

[grafiskt användargränssnitt] [informationshantering] [ändrad 11 januari 2019]

dataremanens

spår av raderade data på en hårddisk (eller annat lagringsmedium). – Även om innehållet har raderats eller skrivits över brukar det gå att rekonstruera innehållet på en hårddisk med speciella metoder. För att göra data som har raderats från en hårddisk helt oläsbara krävs det därför särskilda procedurer, till exempel upprepad överskrivning med ettor och nollor (se shred). Även en fil som har skrivits över med en annan fil kan avläsas helt eller delvis. – Notera att vanlig ”radering” av en fil på en disk egentligen inte alls är radering. Det innebär bara att filen stryks ur filkatalogen och det utrymme på hårddisken där den finns betraktas som ledigt (se scratch). Filens innehåll (ettor och nollor) ligger ändå kvar tills det skrivs över av en annan fil, och det kan avläsas av ett program som bortser från filkatalogen. – På engelska: data remanence. – Se också ambient data (betydelse 2).

[data] [it-säkerhet] [lagringsmedier] [ändrad 24 mars 2021]

redundans

överskott i både positiv och negativ bemärkelse; mer än vad som behövs; övertydlighet:

  1. – i datorutrustning: dubbel eller fler­faldig uppsättning av viktiga komponenter för att utrustningen ska fungera även om något går sönder;
  2. – om databaser: samma uppgifter på fler än ett ställe, vilket kan leda till mot­sägelser om uppgifterna inte rättas och ändras samtidigt – se normalisering;
  3. – om datalagring: avsiktligt över­skott av data för att man ska kunna upptäcka fel med automatiska rutiner och återskapa förlorade data – se RAID och RAIN samt georedundans;
  4. – språkligt och informationsteoretiskt: upp­repning av information, vilket är nöd­vändigt i all kommunikation för att man ska kunna rekonstruera delar som har fallit bort. Motsatsen kallas för entropi. – Jäm­för med pleonasm och tautologi.

[databaser] [datalagring] [it-system] [språk] [ändrad 9 september 2020]

Graph search

Facebooks sökmotor för informationen på Facebook. – Graph search indexerar allt som skrivits på Facebook. Det är en semantisk sökmotor: den söker inte bara efter de ord som användaren har angett i sökningen, utan också efter anna information som användaren antas söka efter. Ett enkelt exempel är att om man söker på ”lunch” så får man också information om restauranger. Sökresultaten begränsas till användarens kontakter, och kan också begränsas geografiskt. En betaversion av Graph search togs i bruk i januari 2013. Graph search gick först under arbetsnamnet Unicorn. – Se Facebooks webbsidor.

[sociala nätverk] [sökningar] [ändrad 29 april 2019]

tagg

  1. – (tag) – märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, in­fogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
    • – dolda in­struktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
    • – taggar med information som an­vänds för att under­­lätta sökning och bear­bet­ning av information. Taggar kan beskriva inne­­hållet i en text (”[detta är ett] kak­recept”), beskriva ljud-, bild- eller video­­filer (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt inne­­hållet på sidan. De är an­visningar till webb­läsaren eller andra pro­gram som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webb­sida blir synliga om man klickar på Källa (Source) i menyn Visa (View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera inne­­hållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat data­­bas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggo­nomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märk­ning, märkord eller nyckel­ord. – Ordet taggning an­­vänds också om klassi­fi­ce­ring, upp­­märk­ning i mer allmän betydelse: ”denna webb­­sida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögon­­läs­­bar upp­­märk­ning – en vinjett. – Läs också om taggning (tagging), hash­­­taggar (hash­tags) och smarta taggar;
  2. – tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.

[signaturer] [sökningar] [webbpublicering] [ändrad 5 augusti 2019]