(SCO) – ett uppköpt amerikanskt företag som tidigare sålde Unix för persondatorer; det som återstår är numera del av Oracle. – Santa Cruz Operation ska inte förväxlas med The SCO Group†: det var ett annat företag, som hade tagit över förkortningen SCO. – Santa Cruz Operation grundades 1979 och var det första företag som på allvar satsade på Unix för persondatorer. Företaget marknadsförde först Xenix†, utvecklat av Microsoft. 1989 bytte Xenix namn till SCO Unix. 1995 köpte SCO rätten att förvalta och utveckla Unix System V (men inte rätten till varumärket Unix – se X/Open†) från Novell†. Novell hade i sin tur köpt det från AT&T, som hade utvecklat Unix. Under några år försökte SCO ena branschen kring ett enhetligt Unix. 1998 lanserades därför en ny version av SCO:s operativsystem under namnet SCO UnixWare. Men samtidigt hade Linux blivit en svår konkurrent på Intel‑plattformen. SCO började därför att också marknadsföra Linux. – Under åren 2000 och 2001 sålde SCO större delen av sina tillgångar, inklusive UnixWare, till företaget Caldera†, som 2002 bytte namn till The SCO Group† och gick en turbulent framtid till mötes. Det som fanns kvar av gamla SCO bytte först namn till Tarantella, men köptes 2005 av Sun†, som i sin tur har köpts av Oracle. Varumärket används inte. – Svensken Lars Turndal (1936—1999) var vd för SCO 1993—1995.
österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing† till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är heltäckande och motsägelsefria. Med heltäckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formuleras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbarligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översättning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:
– Den första är den som beskrivs ovan;
– Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är motsägelsefritt.
– Se också Entscheidungsproblem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incompleteness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Goldstein(webbplats).
– (Because it’s time network, ursprungligen Because it’s there network) – nerlagt internationellt datornät som på 1980‑talet och i början av 1990‑talet sammanband universitet och andra organisationer i många länder. Det kördes på uppringda linjer, alltså med gammaldags modem. Det har trängts undan av internet. – Bitnet backades först upp av CREN, Corporation for research and educational networking, som slutade att stödja Bitnet 1996 och lades ner 2003. – Bitnet grundades 1981 av Ira Fuchs på City university i New York och Greydon Freeman på Yale. När Bitnet var som störst, 1991–92, hade det 1 400 anslutna institutioner i 49 länder;
en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin föregångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.
en legendarisk tillverkare av spelkonsoler och persondatorer, nerlagd 1996. Numera namnet på ett franskägt företag (atari.com) som utvecklar och säljer datorspel och som 2021 lanserade spelkonsolen Atari VCS (atarivcs.com). – Det ursprungliga Atari grundades 1972, och var det första företag som sålde datorspel som kommersiell produkt. Atari började 1976 sälja en spelkonsol som kopplades till en tv. Samma år köptes Atari av Warner Communications (numera WarnerMedia). 1980 började Atari sälja persondatorer eget operativsystem. 1984 sålde Warner persondator- och spelkonsolverksamheten under namnet Atari Corporation till Jack Tramiel†. Datorspelen låg kvar i ett annat företag, Atari Games. – Atari Corporation utvecklade persondatorer och spelkonsoler, bland annat den handhållna datorn Atari Portfolio, känd från filmen Terminator 2(länk), men kunde inte konkurrera med Windows‑plattformen och med produkter från andra spelkonsoltillverkare som Nintendo. Verksamheten upphörde 1996, och företaget såldes sedan flera gånger. Ett dotterbolag till det franska företaget Infogrames köpte företaget 2003 och bytte sedan namn till Atari Inc. Företaget utvecklar och säljer datorspel. – Atari Inc begärde företagsrekonstruktion(chapter 11) i januari 2013, men har rekonstruerats. Efter flera års ansträngningar lanserade Atari Inc i juni 2021 spelkonsolen Atari VCS, som kan köra gamla Atari-spel, men också nya datorspel för Windows. – Atari Games bytte namn till Midway Games West, numera del av Warner. – En video om Ataris historia finns på YouTube, klicka här. – Mer Atarinostalgi på Internet Archive. – Ljudgeneratorn Atari punk console har inget med Atari att göra, förutom namnet. – IDG:s artiklar om Atari: länk.
Berkeley standard distribution – ett Unixkompatibelt operativsystem. – BSD utvecklades på Berkeley‑universitetet på 1980‑talet av bland andra Bill Joy. Det kallas ibland för Berkeley‑Unix. – Systemet ligger till grund för flera kommersiella utföranden av Unix, som macOS(Darwin), och för varianter av Unix som sprids fritt, till exempel FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Anonym OS†. – BSD var på 1980‑talet huvudalternativet till AT&T:s Unix, System V, och det har skett omfattande korsbefruktning mellan de två varianterna sedan dess. (Läs också om Unixkrigen.) – BSD är fortfarande inte en officiell Unixversion, det vill säga att det inte uppfyller kraven i The Single Unix Specification (undantag: Darwin). Det beror inte på kvaliteten, utan på skillnader i uppbyggnaden (eller på att certifieringen kostar för mycket), men The open group försöker överbrygga skillnaderna. – 1993 belönades BSD med Usenix lifetimee achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – BSD sprids med den programlicens som kallas för BSD-licensen: den ger innehavaren stor frihet att göra vad hon vill med programmet och programkoden, utan krav på att programmet ska förbli fri mjukvara, och det friskriver också den som överlämnar eller säljer programmet från ansvar för eventuella fel och skador.
Control program/microcomputers – det vanligaste operativsystemet för hemdatorer i slutet av 1970-talet. CP/M utvecklades 1973 för 8‑bitars processorer av Gary Kildall† och Dorothy McEwen†, som 1976 tillsammans grundade Digital Research†. CP/M användes i Apple II† och i många andra hemdatorer. CP/M erbjöds som alternativ till PC‑DOS i de första versionerna av IBM PC†, men konkurrerades ut av PC‑DOS. Den sista versionen av CP/M kom 1983. – En 16-bitars variant av CP/M utvecklades av Tim Paterson. Den kallades för QDOS†, köptes av Microsoft och blev PC-DOS. Digital Research utvecklade en annan 16‑bitars version av CP/M under namnet DR‑DOS†. CP/M stod först för Control program/monitor, senare för Control program/microcomputers, alternativt microprocessors. En inofficiell webbsida för CP/M finns på cpm.z80.de.
(Harvard architecture) – en tidig princip för datorkonstruktion, karakteriserad av separata minnen för program och data. – Harvardarkitekturen användes bland annat 1946 i datorn Mark I† på Harvard, men den slogs snart ut av von Neumann‑arkitekturen. Harvardarkitekturen hade vissa fördelar, till exempel att processorn kunde läsa in instruktioner och data samtidigt. I en del nyare datorer tillämpas en blandning av von Neumann- och Harvardarkitekturerna. – Mer i Wikipedia.
(William N Joy, född 1954) – en av Suns† grundare 1982, chefsforskare på Sun till 2003. – Runt 1980 var Bill Joy huvudkonstruktör av operativsystemet BSD och den som införlivade TCP/IP i Unix. Han skrev också texteditorn vi. 1991 startade han Suns forskningscenter i Aspen i Colorado, där bland annat Java och Jini (nu Apache River) utvecklades. – Bill Joy väckte i april 2000 uppmärksamhet med varningsorden i artikeln ”Why the future doesn’t need us”(länk, se också grey goo). Han belönades 1986 med Grace Murray Hopper Award(länk). 1993 fick han Usenix lifetime achievement award(”The Flame”) som del av gruppen som utvecklade BSD. – Joy ingick 1997 i president Bill Clintons it‑kommission. Han slutade på Sun i september 2003 för att skriva böcker. – Bill Joy anställdes i början av 2005 på innovationskapital-bolaget Kleiner Perkins (länk), där han slutade 2014. Sedan 2017 är han anställd på Water Street Capital(wscapital.com). – Det finns två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy, se Joys lag.– Läs också om Bill Joys lösenord.
ett uppköpt amerikanskt programföretag, inriktat på företagsnätverk. Sedan 2011 helägt av Attachmate, som i sin tur 2014 köptes av brittiska Micro Focus (länk). Varumärket Novell tycks vara avvecklat (december 2018) – Novell var under 1980‑talet och i början av 1990‑talet världsledande på persondatornät med Novell Netware†. – Novell grundades 1979, då som tillverkare av hårddiskar, men omvandlades 1983 till nätverksföretag av Ray Noorda (1924—2006), som var vd 1983—1996. Under de åren gjorde Ray Noorda Novell till ett av branschens mest framgångsrika företag. 1992 hade Novell 62 procent av marknaden för lokala nät. Men på 1990‑talet satsade Noorda hårt på att konkurrera med Microsoft, bland annat genom att köpa upp programföretag som WordPerfect, Unix Laboratories och Digital Research†. Dessa företag klarade sig inte så bra i Novells händer, och samtidigt började Microsoft konkurrera med Novell med Windows NT†. Därför tappade Novell mark. – Efter Ray Noordas avgång 1996 sålde Novell ut nyförvärven och inriktade sig åter på lokala nät, bland annat genom katalogtjänsten NDS. Novell satsade också på Linux (se SUSE), och utvecklade den fria programsviten Go‑oo†, numera avvecklad. – 2011 köptes Novell av Attachmate (länk), som lät verksamheten fortsätta under namnet Novell. Micro Focus, som köpte Attachmate 2014, har integrerat Novell med huvudföretaget, men några produkter marknadsfördes ett tag fortfarande under namnet Novell. Under 2018 tycks varumärket Novell ha avvecklats.
