Ord och uttryck i it-branschen
(1943) – amerikansk datorvetare. – Nicholas Negroponte är känd för att han 1985 grundade MIT Media lab, som han var chef för fram till år 2000, och som initiativtagare till projektet One laptop per child. Han skrev 1995 boken Being digital, på svenska Leva digitalt. – Hans webbsida på MIT finns här.
[forskning] [nicholas negroponte] [personer] [ändrad 7 februari 2023]
(1890—1974) – en amerikansk forskare som skissade en föregångare till hypertext och webben – Memex. Bush (som inte är släkt med presidenterna Bush) var professor på MIT, och konstruerade i mellankrigstiden avancerade mekaniska räknemaskiner. Under andra världskriget var han högsta chef för USA:s militära forskningsprojekt. Förslaget om Memex publicerade han 1945 i artikeln As we may think i Atlantic Monthly. Memex var en tänkt anordning som länkade samman information i böcker, anteckningar och brev genom ett system av vad som numera kallas för hyperlänkar. Allt skulle lagras på mikrofilm och visas på två skärmar. Användaren skulle kunna koppla ihop ett dokument med ett annat, och det i sin tur med ett tredje, i långa kedjor. Bush tänkte sig att allt skulle göras med mekanisk teknik. – Vannevar Bushs tankar har inspirererat forskare som Ivan Sutherland, Douglas Engelbart† och Ted Nelson samt givetvis Tim Berners-Lee. – Före Vannevar Bush hade belgaren Paul Otlet† föreslagit ett liknande system, baserat på registerkort. G Pascal Zachary har skrivit biografin Endless Frontier (1997) om Bush. Se också också Wikipedia. – Artikeln As we may think finns här. – Namnet: Vannevar uttalas med samma betoning som Sven-Ivar.
[för- och bihistoria] [informationshantering] [personer] [vannevar bush] [ändrad 31 augusti 2020]
Raymond Kurzweil (1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typsnitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda uppfann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurzweil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines (1990), The age of spiritual machines (1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med datortekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.
[ai] [hälsa] [musik] [personer] [ray kurzweil] [tillgängligt] [ändrad 1 december 2o17]
(1940) – amerikansk datorforskare, pionjär inom programutveckling och användargränssnitt. – Alan Kay var med i den tidiga utvecklingen av internet, och lade på 1970‑talet grunden till det objektorienterade programspråket Smalltalk samt mycket av dagens grafiska användargränssnitt. Den bärbara datorn är också till stor del Alan Kays idé – se Dynabook. – Alan Kay har arbetat på Stanford, Xerox PARC, Apple och Walt Disney. 2002 anställdes han som senior fellow på HP Research (länk – arkiverad), men han och hans avdelning sades upp i juli 2005 när dåvarande Hewlett‑Packard† skar ner på forskningen. – Alan Kay har mycket gemensamt med hjälten Alan i långfilmen Tron. Det kan bero på att Bonnie MacBird (länk), som skrev manus, är Alan Kays fru. – Alan Kay har vidareutvecklat Smalltalk till Squeak för barn och till Croquet för 2000‑talets datorer. – Se också Cobalt. – Se vpri.org (nerlagd sedan 2018, sidan finns kvar).
[alan kay] [it-historia] [personer] [ändrad 1 oktober 2020]
(J för John) – amerikansk datorpionjär (1919—1995). – J Presper Eckert konstruerade datorn Eniac† tillsammans med John Mauchly†. Eniac räknades länge, i konkurrens med Mark I†, som världens första dator, men numera räknas Konrad Zuses† Z3 från 1941 som först. – Eckert, som under sitt liv tog 85 patent, räknas som ingenjören bakom Eniac, medan Mauchly var tänkaren. De två deltog också konstruktionen av datorn Edvac†. 1946 startade Eckert och Mauchly datorföretaget ECC, Electronic Control Company, som sedan bytte namn till Eckert-Mauchly Computer Corporation†. Det såldes 1950 till Remington Rand, och blev så småningom Unisys. Eckert var kvar som chef till 1989.
[datorpionjärer] [it-historia] [j presper eckert] [ändrad 30 maj 2017]
(1955) – mannen bakom Lotus Notes (numera HCL Notes), 2005 till 2010 chefsarkitekt för mjukvara på Microsoft. – Ozzie tog över Bill Gates titel chief software architect när Microsoft köpte Groove i april 2005. Han sa upp sig i oktober 2010. – 2012 startade han Cocomo, senare Talko, ett företag som utvecklade internetbaserade telefonitjänster. Det såldes i december 2015 till Microsoft, närmare bestämt till Skype, som skulle använda en del av tekniken, men lade ner varumärket. Ray Ozzie följde inte med i köpet. – Ray Ozzie anställdes 1983 på Lotus†, men slutade 1984 för att starta Iris Associates†. Där utvecklade han Notes, som Lotus lanserade 1989. Lotus köpte 1994 Iris (inklusive Ozzie). 1997 slutade Ray Ozzie på Lotus för att starta Groove Networks†, som köptes av Microsoft och först blev Microsoft Groove, sedan integrerades i Sharepoint. – 2020 startade Ozzie Blues Wireless (blues.io), som utvecklar och säljer ett kort som direktansluter utrustning för sakernas internet till mobilnätet och en molntjänst.
[personer] [ray ozzie] [ändrad 21 april 2023]
(1964) – amerikansk programmerare – skrev 1993 den första grafiska webbläsaren Mosaic† tillsammans med Marc Andreessen. Han har sedan dess varit rätt anonym. – Läs mer i Wikipedia och i Internet hall of fame (länk).
[eric bina] [personer] [ändrad 26 oktober 2020]
(1955) – amerikansk expert på kryptering, grundare av företaget Digicash† (nerlagt), varm förespråkare för rätten till anonymitet på internet. (Se hans artikel från 1992 i Scientific American: länk, arkiverad.) – Chaum visade redan 1981 hur man kunde sända ospårbara krypterade meddelanden på internet, så kallad onion routing (lökskalsadressering). Hans metod har realiserats i nätverket Tor. – Chaums system för elektroniska pengar, eCash, gjorde det omöjligt att spåra betalaren, samtidigt som betalaren kunde bevisa att hon hade betalat. Ett fåtal organisationer använde systemet i slutet av 1990‑talet. – Efter att Digicash gick i konkurs 1998 gjorde David Chaum sig osynlig i flera år. Men 2004 presenterade han ett förslag till säkrare röstning: ett sätt för väljare att kontrollera att deras röst verkligen har räknats i valet. David Chaum samarbetade 2011 med projektet Scantegrity (troligen nerlagt). – På konferensen Real World Crypto i San Francisco i januari 2016 (rwc.iacr.org) förhandspresenterade Chaum ett kryptosystem som heter Privategrity. Det ska kunna köras på en mobiltelefon utan märkbar fördröjning. – David Chaums webbsidor finns på chaum.com.
[elektroniska pengar] [david chaum] [kryptering] [personer] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [ändrad 9 april 2023]
(James H Clark, 1944) – amerikansk serieföretagare, grundare av bland annat Silicon Graphics, senare SGI†, och av Netscape. – Från början var Jim Clark professor vid Stanford. Han grundade 1983 Silicon Graphics. Han blev senare utmanövrerad från företaget, och grundade 1994 Netscape tillsammans med Marc Andreessen. Clark lämnade ledningen för Netscape när America Online (numera Aol) 1998 tog över företaget. – Sedan 1998 har Jim Clark varit involverad i flera, mer eller mindre lyckade, företag, se Wikipedia. – Jim Clark är huvudperson i Michael Lewis bok The New New Thing (1998, Jakten på det nya nya, 2000). Självbiografi: Netscape Time från 1999.
[jim clark] [personer] [ändrad 13 maj 2017]
(1957) – amerikansk programmerare och aktivist för frihet på internet. – John Gilmore är en av grundarna av Electronic frontier foundation och rörelsen cypherpunk samt initiativtagare till alt‑grupperna på Usenet. Han var en av de första anställda på Sun†, och blev miljonär när Sun börsnoterades. Han startade senare företaget Cygnus Solutions (se Cygwin), 1999 uppköpt av Red Hat, och har varit aktiv i flera projekt i Free software foundation, bland annat Gnash. – John Gilmore är upphovsperson till talesättet att ”internet tolkar censur som skada och leder trafiken förbi den” (från New York Times 1993). – John Gilmores webbsida är toad.com (nere sedan juli 2018 – arkiverad).
[john gilmore] [personer] [ändrad 12 oktober 2020]