det internationella öppna datornätet som kopplar samman användare på mindre nät i hela världen. Praktiskt taget all datakommunikation utom SMS och röstsamtal använder internet. Kännetecknande för internet är:
- paketförmedlande överföring av meddelanden;
- internetprotokollet IP, vanligtvis (men inte alltid) i kombination med TCP;
- adressystemet DNS.
– Internet är ett decentraliserat nät där ett meddelande kan ta många vägar från avsändare till mottagare. Det är därför tåligt för störningar och praktiskt taget omöjligt att stänga av. Internet är inte beroende av några specifika kablar eller ledningar, utan kan hantera all kommunikation som sker med IP och som är korrekt adresserad. Man kan använda telefonnätet, optiska kablar eller trådlös kommunikation. – Den som vill ansluta sitt nätverk till internet behöver skaffa en domän och IP‑adresser. Men när ”vanliga användare” säger att de är anslutna till internet betyder det i själva verket att de har konto hos en internetoperatör som i sin tur är ansluten till internet. – Internet utvecklades av den amerikanska krigsmakten under namnet Arpanet. (Om internets tidiga utveckling, se här.) Namnet internet kom i bruk när Arpanet fick förgreningar i andra länder. Internet / Arpanet blev under 1980‑talet ett nät som användes av universitet och forskningsinstitut i USA. Det fanns länkar till ett fåtal andra länder. Samtidigt fanns det andra nät, som Usenet och Fidonet, som användes för datakommunikation, men i början av 1990‑talet blev internet det ledande datornätet, och i mitten av 1990‑talet var det i praktiken utan konkurrens. Det berodde till stor del på att World wide web gjorde internet enklare att använda. – Internets struktur har visat sig vara rätt uttänkt: det har klarat att växa snabbt utan att bli långsammare. Den decentraliserade strukturen gör att det inte blir flaskhalsar. – Internet är numera frikopplat från amerikanska krigsmakten, men amerikanska staten har behållit inflytande över de ledande organen. – Ledningen för internet består av flera organ som IETF, ICANN, Internet Society, IESG och IAB. – Internet stavas numera med liten begynnelsebokstav i Computer Sweden. Sedan 2016 rekommenderar nyhetsbyrån AP också att internet skrivs med litet i, se denna länk.
– Vanlig missuppfattning: Trots att i stort sett all datakommunikation sker över internet är det många som har oklara föreställningar om vad internet omfattar. E‑post, chatt, webben, Facebook, Instagram, Twitter och World of warcraft är alla baserade på internet. Inom digital kommunikation är det i stort sett bara SMS och röstsamtal i mobiltelefon samt lokala nätverk som inte körs på internet. Även mobiltelefonnätet kan hantera trafik med IP. (Observera att ett nätverk kan använda internetprotokollet IP utan att därför vara anslutet till internet.) – Internet är helt enkelt ett slags transportsystem som kan hantera information och meddelanden av många slag. Och det mesta, men inte allt, som skickas på internet använder i sin turwebben som transportmedel. Internet fanns före webben och användes då till exempel för e‑post och Usenet. Webben har (bland annat) gjort internet enklare att använda genom att dölja mycket av den underliggande tekniken. Det är ändå internet i botten. Så när någon säger ”jag använder inte internet så mycket, jag använder mest Facebook” så har den personen fått saken om bakfoten.
[datakommunikation] [internet] [ändrad 11 december 2020]
(URL alias) – kort (oftast) webbadress som styr besökaren till en annan, (oftast) längre webbadress. Detta sker genom omdirigering. – Syftet är att ersätta den egentliga, men intetsägande eller väldigt långa, länken med en länk som är kort eller beskrivande. När man klickar på kortlänken anropar man en tjänst som har en databas som innehåller den fullständiga länken och som omdirigerar besökaren till den. En känd tjänst som tillhandahåller kortlänkar gratis är TinyURL (tinyurl.com). (Pröva med tinyurl.com/kortlaenk.)
[webbpublicering] [ändrad 15 maj 2018]
ett skadeprogram som styrde användaren till oönskade webbsidor. – DNSchanger var en så kallad trojansk häst. Den följde med när man laddade ner vissa program för uppspelning av videofiler. DNSchanger ställde om den infekterade datorns inställningar så att anrop till internets adressystem, DNS, styrdes om till ett annat adressystem. När användaren matade in adressen (URL:en) till en webbsida som hon önskade besöka skickades hon i stället till en annan webbsida, ofta med pornografi. – I november 2011 greps personerna bakom DNSchanger av estnisk polis på amerikansk begäran. FBI beslagtog de servrar i USA som hanterade det falska adressystemet. För att inte datorer som infekterats med DNSchanger skulle bli utan internetanslutning lät FBI servrarna fortsätta att fungera fram till den 9 juli 2012, fast de dirigerade då till korrekta adresser. På så sätt kunde FBI komma i kontakt med ägarna av infekterade datorer. När FBI stängde av servrarna den 9 juli 2012 fruktade många att delar av internet skulle stängas av, men inget hände. Det beräknas att det då fortfarande var många datorer som var infekterade. – DNSchanger var en variant av den trojanska hästen Zlob.
[internet] [skadeprogram] [ändrad 7 juni 2018]
- – ett program för hantering av e‑post, RSS‑flöden och Usenetinlägg, utvecklat med fri och öppen källkod inom Mozilla‑projektet. Första versionen av Thunderbird släpptes 2004. Sommaren 2012 meddelade Mozilla att Mozilla kommer att sätta in sina utvecklare på andra projekt. Thunderbird kommer att underhållas inom Mozillaprojektet, men inte att vidareutvecklas. Eventuellt kommer det att vidareutvecklas i en fristående grupp. – Se thunderbird.net;
- – superdatorsystem vid amerikanska Sandia National Laboratories (sandia.gov), byggt av Dell och bestående av över 4 000 servrar. Operativsystemet är Linux. Det var i mitten av 00‑talet ett av världens snabbaste superdatorsystem (se pressmeddelande).
[e-post] [personliga data] [superdatorer] [ändrad 6 september 2018]
- – dator som har tagits över i smyg av utomstående, och som används för att skicka spam eller annat oönskat till tredje part. Ingår ofta i ett botnät. – Benämningen zombie (eller zombie drone) används ibland också om det skadeprogram som har installerats på den infekterade datorn, men det korrekta är att kalla själva datorn för zombie. Sabotageprogrammet är en trojansk häst (”trojan”);
- – en oskyddad webbserver som används av utomstående för sabotage mot tredje part (överbelastningsattacker). – Se också pulserande zombie;
- – övergiven webbsida, i synnerhet en som inte har uppdaterats på åratal men som ändå har flyttats från en webbadress (URL) till en annan;
- – zombiedata – data som man tror har raderats, men som ändå finns kvar i systemet och dyker upp på olämpliga ställen;
- – i Unix: zombie process – en process som har avslutats, men som inte har rapporterat det till operativsystemet;
- – zombie debt – återupplivad skuld skuld som långivaren har glömt bort, men sedan kommer ihåg efter lång tid och då kräver in. – Läs också om robodebt;
- – företag som nätt och jämnt undgår konkurs. – Enligt OECD (se oecd.org/economy…) är ett zombieföretag ett företag som är tio år eller mer, och som i minst tre år inte har genererat tillräckligt med vinst för att betala räntorna på sina lån. Företaget måste alltså låna mer pengar för att överleva;
- – zombie cookie – kaka som återskapas efter att man har raderat den. – Se supercookie;
- – zombie car – bil som startar av sig själv på grund av fel i datorsystemet eller på grund av sabotage av datorsystemet; även: övergiven bil;
- – zombie statistic – felaktig statistisk uppgift som sprids vidare trots att den har bevisats vara fel;
- – zombie batteries – urladdade batterier som läggs i vanliga sopor och som kan orsaka bränder. (Uttjänta batterier ska läggas i särskilda återvinningskärl.)
– Se också laptop zombie, mobilzombie, smombie, zombie lie och zoombie. – Ordet: En zombie är i haitisk folktro en levande död, en som har uppväckts från skenbar död för att utnyttjas som viljelös slav. Själva ordet tros antingen komma från västafrikanska språk som kikongo eller kimbunu, där det betyder gud eller fetisch, eller från spanska sombra – skugga, i Louisianakreol även: spöke.
[attacker] [kakor] [källkritik] [skadeprogram] [språktips] [unix] [ändrad 6 oktober 2022]
(Internationalized domain names – IDN) – användning av andra bokstäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Eftersom domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med enbart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärkligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.
[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]
IP (Internet protocol), version 6. – IPv6 är den version av internetprotokollet IP som gradvis har införts sedan 00-talet. Den ersätter IP version 4 (IPv4): någon version 5 finns inte. – Version 6 är ett annat protokoll än version 4, inte bara en förbättrad version, men det finns betydande likheter i stort. Den viktigaste nyheten i version 6 är att längden på IP‑adresserna ökar från 32 bitar till 128 bitar. Det innebär att antalet möjliga adresser ökar från 4,3 miljarder till 340 sextiljoner adresser – ett tal med 39 decimala siffror – så antalet IP‑adresser blir tillräckligt för alla tänkbara ändamål inom överskådlig framtid. Adresserna i IPv4 i Nordamerika tog slut i september 2015 och i Europa i november 2019. – Enligt Googles undersökningar har mindre än hälften av alla sajter infört IPv6 i april 2022 – se denna länk. – IPv6 kan också hantera mobila enheter som bärbara datorer och mobiltelefoner: de kan behålla samma IP‑adress var de än befinner sig i världen (Mobile IPv6.). – Läs också om Moonv6† och 6Net samt om v6ops.
[förkortningar på I] [ip] [versioner] [ändrad 10 april 2022]
”scenarienät” – flera webbsajter som är knutna till varandra för att besökaren ska kunna fullfölja en uppgift. Om du till exempel köper en flygbiljett på internet kan biljettförsäljaren ha länkar till flygbuss, taxibokning och hyrbilar och kanske också till hotell. I ett scenarienät kan man utföra uppgifterna längs en snitslad bana.
[webbtjänster] [ändrad 13 november 2018]
(networked system) – tekniskt system som är beroende av datornätverk för att fungera.
[it-system] [nätverk] [ändrad 6 december 2019]
(query, även: search) – om databaser: begäran om information ur en databas. – En fråga kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sökbegränsare, vilket innebär att bara en angiven del av databasen ska genomsökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela databasen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fritextsökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look‑up).
[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]