Sailfish

Sailfish OS – ett operativsystem för smarta mobiler, ut­vecklat av det finländska företaget Jolla. Det visades upp i Helsing­fors i november 2012. Sail­fish är en vidareutveckling av Meego†, som i sin tur byggde på Linux, se också Mer†. Tele­foner med Sail­fish kan också köra program för Android. – Sailfish användes i den smarta mobilen Turing Phone†. – Se sailfishos.org. – Swordfish är en vidareutveckling av Sailfish.

[linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 8 september 2020]

MobileMe

avvecklad avgifts­belagd tjänst för Mac­-användare med bland annat synkronisering av adress­bok och kalender. – Den har ersatts av Apples tjänst iCloud. – Be­slutet att avveckla MobileMe blev känt under 2011, och den 30 juni 2012 stängdes MobileMe slutgiltigt. – MobileMe lanserades 2008 under det namnet. Tidigare hade Apple erbjudit liknande tjänster under namnen iTools (från år 2000) och .Mac (DotMac) från 2002. (Se också det äldre eWorld.) – MobileMe erbjöd synkronisering av adressbok och kalender, lagrings­utrymme på nätet, en tjänst för att spåra datorn om den blev stulen, foto­album som kan visas för andra, publicering av webb­sidor, chatt samt möjlighet att synkronisera även med Windows. Tjänsten var relativt dyr, och blev aldrig blivit särskilt populär.

[nerlagt] [personliga data] [ändrad 12 november 2018]

Mer

tidigare namn på ett Linux-baserat avsiktligt ofullständigt operativsystem för smarta mobiler. – Mer spreds med fri och öppen källkod. Det saknade egen kärna, utan var avsett att köras med Linux som kärna. Mer saknade också grafiskt användargränssnitt. Det var utvecklat på basis av operativsystemet Meego†, och var i sin tur grunden för operativsystemet Sail­fish. 2019 slogs Mer‑projektet och Sailfish samman, och de ska använda namnet Sailfish OS. – Se Sailfish OS webbsidor.

[fri och öppen källkod] [linuxdistributioner] [namnbyte] [ändrad 6 september 2020]

Unix


det vanligaste operativsystemet, numera mer spritt än Windows. – Linux (med Android), macOS och iOS är utföranden av Unix. I syn­ner­het har sprid­ningen av Android på smarta mobiler gjort att Unix på 2010‑talet har gått om Windows. – Unix användes in på 1990‑talet främst för teknisk, vetenskaplig och ”tung” it. Nu finns Unix i person­datorer, mobil­telefoner och surfplattor. – Unix utvecklades med början 1969 av Ken Thompson och Dennis Ritchie†Bell Labs. Det var då ett revolutionerande operativsystem som på flera sätt skilde sig från alla tidigare. Men många av nyheterna i Unix har sedan dess blivit så vanliga att vi inte tänker på dem. – En översikt över Unix kännetecken, skriven av Dennis Ritchie, finns hos Bell Labs (arkiverad). Läs också om Unixfilosofin. – Kännetecknande för Unix från början var bland annat:

  • multi­körning – operativ­systemet kan köra flera program sam­tidigt (i själva verket växelvis);
  • – flera användare kan använda samma system samtidigt;
  • – flyttbarhet – program skrivna för en viss Unix­­dator kan köras på andra Unix­­datorer, eventu­ellt med mindre ändringar och omkompilering);
  • – programbibliotek (man behövde inte skriva alla program själv: de fanns att låna eller köpa). Alla dessa egenskaper finns numera i alla operativsystem, men när Unix kom var de nyheter;
  • – ”allt är en fil”. Unix hanterar all utrustning som är ansluten till datorn – lagringsminnen, servrar, nätverksutrustning, kameror… – som filer.

– Unix­system brukar delas upp i tre delar:

– Även denna uppdelning kan verka själv­klar, men den var inte lika tydlig i äldre operativsystem. – Namnet, först stavat Unics, anspelar på ett tid­ig­are system, Multics.

– Alla de stora dator­­före­tagen har, eller har haft, en egen variant av Unix:

– Se också Unix­krigen. – Upp­­splitt­ringen strider mot Unix grundläggande filo­sofi, och sedan slutet av 1990‑talet har många av dessa företag (dock inte Apple) gått över till Linux, även om de fortfarande tillhandahåller sina egna varianter. – Varumärket Unix tillhör sedan 1993 The Open Group (tidigare X/Open), som fastställer vilka produkter som får använda det registrerade varumärket UNIX®. Till dem hör Aix, HP‑UX, macOS, Solaris, Tru64 och Unixware, men också stordatoroperativsystemen MVS† och OS/390†. De upp­fyller kraven i The single Unix specification och får använda varumärket med ®. Andra kända operativsystem, som Linux, BSD och GNU, gör det inte, men de är ändå Unix­kompatibla. De kan kallas för Unix (eller nix), och The Open Group arbetar på att över­brygga skillnaderna. – Läs också om Posix. – Unix och Unixliknande operativ­system kallas också för öppna system. – Bell Labs fortsatte att ut­veckla Unix och var 2002 framme vid version 10, vilket blev den sista versionen. – Språkbruk: Ibland ställs Linux mot ”Unix”. Men Linux är också en form av Unix, eller åtminstone Unixkompatibelt. Med ”Unix” menas i sådana fall de äldre varianterna av Unix, ofta Solaris.

[unix] [ändrad 6 april 2023]

Cygwin

en uppsättning verktyg för anpassning av Unix-baserade program för Windows. – Med Cygwin kan man anpassa (porta) Unix­program så att de kan köras i Windows utan större ändringar. Det ingår ett bibliotek som anpassar system­anropen i Unix till Windows och omvänt. – Observera att Cygwin inte är till för emulering. Det krävs nämligen en del arbete för att existerande program för Unix ska kunna köras i Cygwin. – Cygwin utvecklades på 1990‑talet på företaget Cygnus Solutions, som 1999 slogs ihop med Red Hat. Cygwin utvecklas som fri mjukvara, och finns på cygwin.com.

[unix] [windows] [ändrad 4 augusti 2018]

rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. ROTförkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]

rwx

read, write, execute – de tre rättigheter som är standard för filer (inklusive program) och filkataloger i Unix:

  • – Read anger vem eller vilka som får öppna filen och läsa eller visa den, men som inte får ändra i den;
  • – Write anger vem eller vilka som får ändra i filen eller radera den;
  • – Execute anger vem eller vilka som får köra (exekvera) filen (alltså en programfil).

– Observera att rättigheterna är inställningar hos filerna. Det är inte användarna som har rättigheter (de har behörigheter). Däremot bestämmer rättigheterna vad användare och grupper av användare får göra med filerna. Om varken r-, w- eller x-rättig­het tillkommer dig kommer du inte åt filen alls. Du kan inte ens ta reda på att den finns. – Rättig­heter eller tillstånd gäller också för filkataloger. Read‑rättighet till en katalog anger vem eller vilka som får läsa katalogen – och inget mer. Write‑rättighet anger vem eller vilka som får ändra i katalogen, vilket innebär att de kan lägga till och ta bort filer. För att du ska kunna öppna filer från katalogen eller söka i katalogen med sökprogram måste filens execute‑rättighet gälla för dig. Att en rättighet som gäller katalogen som helhet omfattar dig betyder inte med nödvändighet att några rättigheter till filerna som ingår i katalogen omfattar dig. Du kan därför få läsa förteckningen över alla filer i en katalog utan att kunna läsa eller köra filerna. Det kan också vara omvänt: man kan få läsa, ändra eller köra en fil, men man får inte se katalogen som filen finns i. – Rättigheterna rwx delas ut på tre nivåer: för filens eller katalogens ägare, för ägarens grupp eller grupper och för alla användare.

[förkortningar på R] [it-säkerhet] [unix] [ändrad 5 oktober 2020]

vaporware

dunstprogram, dunstvara – program eller andra produkter som i förhandsreklamen har lysande egenskaper, men som aldrig levereras. (I varje fall inte i utlovat skick.)

[mjukvara] [ord på -ware] [ändrad 21 december 2017]

Windows

Microsofts familj av operativsystem med grafiskt användargränssnitt. – Första versionen av Windows kom 1985. Version 3 från 1990 gjorde Windows till en in­officiell världsstandard. Versionerna 1—3 av Windows var inga självständiga operativ­system, utan grafiska användargräns­snitt (skal) till MS‑DOS. 1993 började Microsoft dela upp Windows i produkter för konsumenter och för före­­tag. För före­tag kom då Windows NT†, som inte var baserat på DOS. För konsumentmarknaden fanns Windows med nummer efter lanse­rings­­året: Windows 95† och Windows 98†. De var också kom­pletta operativsystem, men till skillnad från NT kunde de också köra äldre Windows- och DOS‑program. På 00‑talet ändrades namngivningen. NT fick heta Windows 2000† medan efter­­följaren till Windows 98 fick namnet Windows ME†. För hand­hållna datorer och andra digitala apparater kom Windows CE, från år 2000 kallat Pocket PC†. Senare blev det Windows Mobile† och Windows Phone†. – År 2001 började Micro­­soft ha samma namn på konsument- och före­­tags­­versionerna av Windows. Däremot såldes (och säljs) Windows för person­datorer i varianter för olika kund­­typer, even­tu­ellt med tillägg som Pro. Första Windows-versionen med gemen­­samt namn var Windows XP† från 2001. Senare versioner är Windows Vista†, Windows 7, Windows 8, Windows 10 och Windows 11. (Något Windows 9 har aldrig funnits.) Det finns också versioner av Windows för spe­ci­ella ända­mål. – IDG:s artiklar om Windows: länk.

[windows] [ändrad 6 juli 2022]