(Boolean) – boolesk logik, boolesk algebra – ett sätt att uttrycka logiska problem som matematik. – Boolesk algebra är uppkallad efter George Boole (mer om honom längre ner). – Två saker gör att boolesk logik passar för datorteknik:
– boolesk algebra löser logiska problem med matematiska metoder. Om du kan beskriva ett problem med den booleska algebrans termer så kan du sedan lösa det mekaniskt, vilket innebär att du kan programmera en dator att lösa problemet;
– boolesk algebra representerar logikens två sanningsvärdensant och falskt med den binära matematikens två siffror 1 och 0. Det passar bra för datorer, eftersom datorernas logiska kretsar (processorerna) också arbetar med två lägen, på och av. Datorernas kretsar är komplicerade tillämpningar av boolesk algebra.
– Boolesk algebra är inget konstigt: det är ett sätt att beskriva vanlig matematik och logik som råkar passa in på hur datorer är konstruerade. I boolesk algebra används villkoren AND (konjunktion), OR (disjunktion) och NOT (negation). Det finns fler logiska villkor än AND, OR och NOT, till exempel IF THEN (implikation) och XOR (exklusiv disjunktion). Men de tre booleska termerna räcker. Alla andra logiska villkor kan nämligen uttryckas med kombinationer av AND, OR och NOT samt parenteser. – Boolesk algebra är uppkallad efter logikern George Boole (1815—1864). Han strävade efter att förena formell logik och matematik i ett gemensamt symbolspråk. Booles principer kom till användning när de första datorerna konstruerades. – Boolesk uttalas ”bolsk” med O som i sol. – Mer i Wikipedia.) – Det engelska ordet Boolean används ibland i betydelsen binär, alltså när svaret på en fråga är ja eller nej, sant eller falskt, ett eller noll – inga mellanvärden. – Språkligt: Benämningen booleansk förekommer också på svenska, men den är onödig, eftersom det inte finns något som heter booleanism.
(1950) – The Woz – grundade 1976Apple tillsammans med Steve Jobs†. – Wozniak är ett tekniskt snille som konstruerade Apple I† och storsäljaren Apple II†. Efter det har han inte varit djupare involverad i Apples produktutveckling, även om han formellt fortfarande är anställd. Han har varit delägare i företag som Wheels of Zeus†(2001—2006)(se Wikipedia) och Danger†. Han anställdes 2009 som chefsforskare på datalagringsföretaget Fusion‑io, som 2014 köptes av SanDisk. I november 2014 blev han forskningschef på Primary Data, nerlagt i början av 2018, ett företag som arbetade med virtualiserad datalagring. 2017 startade han Woz U(woz‑u.com) för att förbättra undervisningen i skolor. I december 2020 lanserades Efforce(efforce.io), ett företag som ska finansiera miljöprojekt med användning av kryptovalutanEfforce, mer känd som WOZX(länk). Steve Wozniak är en av grundarna och WOZX är uppenbarligen uppkallad efter honom. – Steve Wozniak gav 2006 ut självbiografiniWoz: From computer geek to cult icon: How I invented the personal computer, co‑founded Apple, and had fun doing it. Han mottog 1979Grace Murray Hopper Award (se länk). – Se woz.org. (Han kan dansa också.)
(1976) – dansk företagare, grundare av Skype tillsammans med Niklas Zennström. Janus Friis har tillsammans med Zennström också grundat Kazaa†, Joost† och Rdio†. Fristående från Zennström tog Friis initiativ till videoströmningstjänsten Vdio†, som integrerades i Rdio. I november 2014 lanserades meddelandetjänsten Wire, som utvecklades med stöd av Friis.
(1966) – svensk uppfinnare och företagare, grundare av bland annat Kazaa† och Skype. (Skype tillhör numera Microsoft.) – Hans projekt Joost† (tv på internet, avvecklat) blev känt sommaren 2006. 2010 kom tjänsten Rdio† för musik över internet. – Zennström räknas tillsammans med sin kollega Janus Friis som en av världens mest framgångsrika nyföretagare. Han är civilekonom och civilingenjör, utbildad vid Uppsala universitet och vid Michiganuniversitetet. Han har arbetat på Tele2 och har dragit igång internetoperatören Get2net, företaget Joltid som utvecklar P2P‑lösningar samt nätverket Altnet.
(1961) – amerikansk företagsledare, en av de mest kända företagsledarna under dotcom‑eran. Hon var då bland annat rådgivare åt USA:s dåvarande vicepresident Al Gore. – Polese blev känd på 1990‑talet då hon var produktchef på Sun† för Java. Genombrottet för Java anses till stor del bero på hennes skickliga marknadsföring. – 1996 lämnade hon Sun och grundade Marimba†, som utvecklade och marknadsförde ett sinnrikt system, Castanet, för att synkronisera Javaprogram över internet. Polese var vd för Marimba till år 2000, därefter styrelseordförande till 2004 då företaget såldes. 2004—2010 var hon vd för SpikeSource, ett företag som utvecklade program i öppen källkod för företag. Hon lämnade vd‑posten när SpikeSources tillgångar 2010 såldes till Black Duck Software(länk). (Namnet SpikeSource används numera av ett annat företag.) Kim Polese är nu arbetande styrelseordförande i företaget CrowdSmart (crowdsmart.ai)
amerikansk författare (1956), känd för science fiction-romaner, ofta med inslag av datorteknik. (Se cyberpunk.) Ofta utgår han från uppslag som ”tänk om de hade haft datorer på 1800‑talet” – se steampunk. – Bruce Sterling har fått det litterära priset Hugo Awards(länk) två gånger. Han har också skrivit fackbokenThe hacker crackdown: law and disorder on the electronic frontier(1992), som handlar om den framväxande hackarkulturen. (Den finns som gratis e‑bok på Project Gutenberg, se denna länk.) – Bruce Sterling har också ett varmt intresse för miljöfrågor, ofta i kombination med design, och är professor i konst och formgivning vid European graduate school i Schweiz (länk). – Bruce Sterling har myntat flera nya termer, bland annat spime och buckyjunk. Han skrev tidigare bloggenBeyond the beyond i Wired, startad 2003, nerlagd i maj 2020(länk).
(1947—2018) – amerikansk skribent och internetaktivist. – John Perry Barlow var en av grundarna av Electronic frontier foundation, och han införde ordet cyberrymd i dess nuvarande betydelse. Han var en ansedd skribent i frågor som gäller internet. Annars var han mest känd som textförfattare åt rockgruppen Grateful Dead. – En minnessida finns på eff.org….
far och son Georg Scheutz (1785—1873) och Edvard Scheutz (1821—1881) från Sverige konstruerade och byggde under tiden 1843—1859 en fungerande differensmaskin – den Scheutzska räknemaskinen. De var inspirerade av Charles Babbage†, som uppmuntrade deras arbete, men de konstruerade sina maskiner självständigt och med mycket mindre pengar än vad Babbage förfogade över. De hade hjälp av den skicklige mekanikern J W Bergström(se Wikipedia). – Precis som Babbage byggde de maskinen som ett verktyg för automatisk uträkning och tryckning av matematiska tabeller. De tryckte verkligen sådana tabeller och gav ut dem 1849. – Att de trots det lyckades sälja endast tre exemplar av sin maskin berodde troligen på att det var alltför omständligt att använda den – det gick fortare att trycka och korrekturläsa de matematiska tabellerna på det vanliga sättet. – En av Scheutzarnas maskiner finns på Tekniska museet i Stockholm. En mer framgångsrik utvecklare av differensmaskiner var en annan svensk, Martin Wiberg†.
(1910— 1995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radiorör. – En principiell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världskriget. – Efterföljaren Z4(länk) blev 1950 världens första dator som tillverkades för försäljning. Den användes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstruerade en serie datorer från Z4 till Z64 – som bland annat användes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men övertogs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formulering av matematiska problem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schackprogrammet för datorer. Konrad Zuse konstruerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas utveckling efter kriget skedde i USA och Storbritannien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut bokenRechnende Raum (engelsk översättning: Calculating space), där han föreslog att hela universum fungerar som ett datorprogram (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science(2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bok på Google Books, se denna länk. – Läs också här.
(1948) – amerikansk-kanadensisk författare som i sin bokNeuromancer(1984) beskrev något som liknade webben. – Gibson anses också ha myntat uttrycket cyberspace – se cyberrymd. Han har skrivit många fler böcker som har sålt i stora upplagor. – Gibsons romaner brukar utspela sig i ett högteknologiskt men kaotiskt samhälle – se dystopi. Gibsons verk anses av många också tillhöra genren cyberpunk. Han har också, tillsammans med Bruce Sterling, skrivit en bok i genren steampunk, nämligen The difference engine från 1990. – William Gibsons webbsida finns på williamgibsonbooks.com.
