persondator

komplett dator som är avsedd att användas av en person åt gången. – Benämningen introducerades när IBM lanserade sin Personal computer (PC). – På svenska brukar vi skilja mellan den övergripande kategorin persondator, som omfattar PC av IBM‑typ, Mac och andra liknande datorer för en användare, och kategorin PC, som är IBM‑kompatibla (alltså gjorda för att köra Windows – även om de också kan köra andra operativsystem, som Linux.). – Persondatorer kan vara stationära (avsedda att placeras på ett skrivbord och stanna där) eller bär­bara. – Äldre ord för person­dator är hem­dator och mikro­dator. – Observera att smarta mobiler och surf­plattor inte brukar räknas som person­datorer.

[persondatorer] [ändrad 24 januari 2020]

efterlevnad

(compliance) – det att man följer regler, lagar, normer, standarder, specifikationer, lagar, bestämmel­ser eller an­­visningar. – Efter­levnad har blivit en stor sak på 2000-talet, i synner­­het på USA‑marknaden, där före­­tag kan få höga straff om de inte efter­­lever regler för redo­­visning och lagring av e‑post och annan in­forma­tion i it‑system (se Sarbanes‑Oxley).

  • comply with [some­thing] – efter­leva [regler, an­­­vis­ningar etcetera], följa [regler, etcetera], rätta sig efter;
  • in com­­pliance with – i enlig­­het med;
  • is com­­pliant with – efter­lever, följer, rättar sig efter, tillämpar, är i enlighet med, anpassad till, kompatibel med. GDPR-compliant – GDPR‑anpassad, GDPR‑kompatibel.

– Översättningen följ­­sam­­het för com­pliance före­­­kommer, men följsamhet betyder smidig an­­­pass­ning, och är inte samma sak som compliance – efterlevnad.

[efterlevnad] [juridik] [språktips] [ändrad 11 september 2018]

sticky

– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:

  1. – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
  2. – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
  3. – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
  4. – sticky keys – se tröga tangenter;
  5. sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.

[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubiktillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangent­bord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nätverk med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
  2. – i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.

– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]

carrier

  1. – nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som tillhandahåller kapaci­tet i tele- eller data­nät till andra företag. De andra företagen kan vara tjänsteleveran­törer eller andra carriers. – Carrier översätts ibland med nätoperatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt missförstås. Ett och samma före­tag kan vara både carrier och tjänsteleverantör. – Skilj mellan carrier och accessnätoperatör. En carrier kan äga ett stam­nät eller stads­nät utan att samtidigt äga accessnätet;
  2. – kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också översättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
  3. – hållare – standardiserat fodral för blad­server eller hårddisk, anpassad för spåren i racket.

[datakommunikation] [hårdvara] [ändrad 10 januari 2013]

virtuell

  1. – beteckning på något som inte realiseras i sin vanliga materiella form, utan som en funktion hos något annat – inom it ett datorprogram. Det virtuella är likt något materiellt till utseende, beteende och verkan, men icke‑materiellt eller flyktigt. – Det som kallas för virtuellt är likt en förebild, men det ska också vara dynamiskt, så att man kan använda det och påverka det. – I it används ordet virtuell om bilder, ljud och andra sinnes­intryck som genereras av en dator, men som ger intryck av att komma från en materiell yttervärld, och som i större eller mindre utsträckning kan påverkas direkt av betraktaren. Man talar om virtuell i motsats till fysisk eller materiell. (Se också virtuell verklighet.) – Virtualisering innebär att datorbaserade resurser hanteras utan direkt koppling till den fysiska data- och programlagringen. – Ordet virtuell används också om bilder och projektioner som ersätter materiella anordningar. Virtuella tangentbord är bilder av ett tangent­bord på en bildskärm eller projicerade på en yta, men det går att skriva med dem. – Se också virtuell maskin och virtuellt minne;
  2. – något som liknar något i den yttre verkligheten, men som bara finns i datorspel eller i virtuella världar och bara kan användas där;
  3. – ordet används i liknande betydelse inom fysiken, till exempel virtuell bild.

– Ordet: Virtuell kommer av latinets virtus – dygd, handlingskraft. Det som är virtuellt har samma handlingskraft som förebilden. Engelska virtually kan ibland över­sättas med ”praktiskt taget”: ”they’re virtually identical” – ”de är praktiskt taget likadana”. (Den betydelsen kan leda till dubbeltydiga tolkningar: i filmen Brazil från 1985 säger någon ”its a virtual key­board” och menar då att det är verkligen ett tangent­bord.)

[språktips] [virtuellt] [ändrad 24 februari 2021]

legacy

tekniskt arvlegacy översätts också ofta med äldre i uttryck som legacy systems och legacy applications. – Ordet används främst om system som är föråldrade, till exempel minidatorer, men fortfarande är i drift, i synner­het om de ska inte­gre­ras med ny teknik.  Med ”föråldrade” menas att de inte längre underhålls av leverantören eller att ingen, av någon annan anledning, längre skulle komma på tanken att skaffa de systemen. – Legacy betyder arv, arve­gods.

[it-system] [språktips] [ändrad 9 september 2020]

jukebox

  1. – maskin som hämtar, läser in och ställer tillbaka arkiverad information på band eller optisk disk. – Jukeboxar används för information som ska sparas, men som inte behöver vara ögonblickligen tillgänglig (arkiv). En jukebox kan hantera flera tusen diskar. Den innehåller en databas som talar om vilka filer som de olika diskarna innehåller. Det brukar ta fem till tio sekunder att komma åt en fil i en jukebox. – Jukeboxar har blivit mindre vanligare i takt med att vanliga hårddiskar har blivit billigare och fått mer utrymme. Men jukeboxar används fortfarande, inte minst för säkerhetskopior;
  2. – program som hanterar stora digitala låtsamlingar kan också kallas för jukeboxar.

– Ursprunglig betydelse av jukebox är en maskin som spelar utvalda låtar från en samling grammofonskivor om man lägger in en slant. Ordet juke i juke box anspelar på juke joint, ett enklare musikställe. Det kan vara ordet jook – bråkig, högljudd, från kreolspråket gullah (se Wikipedia) som har blivit juke.

[datalagring] [musik] [ändrad 6 november 2019]

router

nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adress­informationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mot­tag­are finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.

[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]

mellannamn

extra efternamn som står mellan förnamn och efternamn. – Möjligheten att skaffa mellannamn avskaffades 2017. – Mellannamn kan vara förälders efter­namn, makans/makens efternamn eller ens eget efternamn som ogift (om man har tagit makens/makans efternamn). – Exempel: Petter Bergström Lind kan vara Petter Lind som har gift sig med Karin Bergström eller Petter Berg­ström som har gift sig med Karin Lind. Alternativt kommer det ena efternamnet från mor och det andra från far. Bindestreck används inte, och barnen ärver inte mellannamn. Vid sortering av namn i bokstavsordning räknas mellannamn inte som efternamn. – Läs mer på Skatteverkets webbsidor (länk). – Efter att den nya namnlagen trädde i kraft 2017 kan man inte längre skaffa mellannamn, men de som redan har ett mellannamn får behålla det. I stället får man, om man vill, ha två efternamn. – För­växla inte svenska mellannamn med amerikanska middle name, som avser ett annat förnamn än tilltalsnamnet.

– In English: In Sweden, mellannamn, literally: middle name, refers to an extra family name between a person’s first name(s) and last name. Example: Petter Bergström Lind. A mellannamn can be the family name of a parent, a spouse or, if the person took the family name of his or her spouse at marriage, the person’s own former last name. The option of getting a mellannamn was abolished in 2017. Obviously, Swedish mellannamn are to be distinguished from American middle names. – For more summaries in English, please click at this link.

[personuppgifter] [språktips] [ändrad 12 september 2021]