Artiklar i IDG:s ordlista som nämner utgivna böcker, vare sig de är tryckta på papper eller utgivna i digital form. – e‑böcker är en annan kategori som handlar om de tekniska aspekterna av e‑böcker. Tekniska aspekter av publicering av böcker, tryckta eller digitala, finns i kategorin bokutgivning.
folkmassa, folk, massa, hop, gräsrötter, även: medborgare – på internet: många människor som tillsammans löser en uppgift utan att nödvändigtvis veta något om varandra. – Ordet blev modernt efter att den amerikanska journalisten James Surowiecki(länk) gav ut bokenThe wisdom of crowds (2004, Massans vishet, 2007). Han hävdade där att den sammantagna kunskapen i en stor grupp människor ofta är större än varje enskild människas kunskap. Det klassiska exemplet är att om man ber många människor att bedöma hur mycket en kalv väger så kommer de flesta att ta rätt mycket fel, men genomsnittet av gissningarna kommer nära det verkliga värdet. Om inte annat så är det uppenbart att många ögon ser mera än två (se också Linus lag, betydelse 2). – Om man i stället talar om mob i liknande sammanhang brukar man mena att ett stort antal personer söker sig till samma plats för att göra något. – Se också crowdfunding, crowd mining, crowdsourcing, crowdsensing och crowd labor. – Se också hive, smart mob och swarm samt Herdict och digital maoism.
– nättroll, internettroll – en som skriver provokativa saker på internet, eller kommer med uppenbart felaktiga påståenden för att skapa uppståndelse. – Från början: en som gör det för att skapa irritation, och för att skratta åt alla som låter sig luras, till exempel genom att de kommer med allvarligt menade rättelser av avsiktliga och provokativa fel. I denna betydelse kommer ordet troligen av trolling (fiskesättet dragrodd, se Wikipedia), som i ”trolling for suckers”, men det skadar förstås inte att engelska troll också har samma betydelse som på svenska. – Se också concern troll. – Numera kallas ofta alla som skriver dumma och provokativa saker för troll, även om de gör det på fullt allvar, som näthatare. Ibland kallas alla som säger emot för troll. – I bokenThis is why we can’t have nice things (länk) från 2015 hävdar Whitney Phillips(länk) att trollens beteende bygger på samma ”affärsmodell” som vanliga massmedier. – Se också trollfilter. – Trollens inlägg kallas på engelska ibland för flame bait. – Jämför med bozo, griefer, lamer, n00b och sea‑lioner;
– to troll – att surfa, att söka information på webben.
– Ordet:Troll kan dels ha att göra med substantivet troll i samma betydelse som på svenska, men det kan också anspela på trolling – dragrodd, eller på det ljudlika trawl (som i trålning) i betydelser som genomsöka, håva in.
(1924—2010) – fransk–amerikansk polskfödd matematiker av litauisk familj, känd för att ha skapat den fraktala matematiken. – Mandelbrotmängden är uppkallad efter Benoit Mandelbrot. Han gjorde stora insatser inom flera grenar av matematiken, bland annat sannolikhetslära och informationsteori. Mandelbrot insåg bland annat att Zipfs lag inte bara passar på ordfrekvenser, vilket var vad Zipf observerade, utan också passar på andra företeelser. Den kallas därför också för Zipf‑Mandelbrots lag. – Mandelbrot var i 35 år anställd som forskare på IBM. 1987—2005 var han professor på Yale. – Benoit Mandelbrots självbiografiThe fractalist(länk) kom ut postumt 2012.
en litterär genre som beskriver ett alternativt förflutet, ofta ett slags science fiction eller cyberpunk i 1800‑talsmiljö. – Ett känt exempel är bokenThe difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling (se differensmaskin). Handlingen utspelar sig i ett alternativt 1800‑tal där Charles Babbages† mekaniska datorer är lika vanliga som datorer är i dag. Steam i steampunk syftar förstås på steam engines, ångmaskiner. – Det finns en steampunkrörelse som anordnar festivaler. Inom musiken finns till exempel Professor Elemental (länk). – Enligt en artikel från 2013 i The Independent(länk) var steampunk då en växande modetrend. – Se också bloggen Steampunk i Sverige (länk – inaktiv sedan 2017). – Jämför med clockpunk och decopunk.
synkronisera–stabilisera – ett arbetssätt vid systemutveckling: flera grupper arbetar parallellt med varsin del av systemet. De synkroniserar (samordnar) och stabiliserar (rättar) sitt arbetsresultat (koden) ofta under arbetets gång. Arbetssättet är ett alternativ till den traditionella vattenfallsmetoden, och bygger på erfarenheter från utvecklingen av Netscape Navigator† och Internet Explorer. Metoden beskrevs i bokenCompeting on internet time: Lessons from Netscape and its battle with Microsoft från 1998(länk) av David Yoffie(länk) från Harvard och Michael Cusumano(länk) från MIT.
(1943) – amerikansk datorvetare. – Nicholas Negroponte är känd för att han 1985 grundade MIT Media lab, som han var chef för fram till år 2000, och som initiativtagare till projektet One laptop per child. Han skrev 1995bokenBeing digital, på svenska Leva digitalt. – Hans webbsida på MIT finns här.
Raymond Kurzweil(1948) – amerikansk uppfinnare och filosof, sedan 2012 anställd på Google. – Kurzweil utvecklade 1974 det första program för maskinläsning som klarade alla vanliga typsnitt. För att programmet skulle kunna användas som hjälpmedel för blinda uppfann Kurzweil 1976 också en skanner och en maskin för talsyntes. 1982 startade han ett företag som utvecklade och sålde synthesizers under varumärket Kurzweil. Han har också utvecklat teknik för taligenkänning. – Kurzweil har skrivit flera böcker: The age of intelligent machines(1990), The age of spiritual machines(1998) och The singularity is near (2005, se (singularity.com). – Med the singularity (se singularitet) menar Kurzweil en punkt i utvecklingen då allt oåterkalleligen förändras. Det kallas ibland för den teknologiska singulariteten. Han tror att människans hjärna och andra förmågor kommer att kopplas samman med datortekniken så att vi får nya egenskaper. (Se också transhumanism.) – Kurzweil har också teorier om hälsa och långt liv. Han tror att den medicinska utvecklingen kommer att leda till att vi kan leva i evighet. – I december 2012 anställdes Kurzweil som teknisk utvecklingschef på Google. Han är också med i styrelsen för Xprize. – Se kurzweilai.net.
– cyberbalkanization – cyberbalkanisering – uppdelningen av internet i mindre grupper av likasinnade som kommunicerar enbart med varandra och utestänger andra. Trenden finns redan i diskussionsforum, men har förstärkts av sociala nätverk som delar in deltagarna delas efter ålder, kön, sexuell orientering, inkomst, åsikter, intressen etcetera. – Läs också om beehiving och filterbubbla. – Ordet cyberbalkanisering myntades år 2000 av den amerikanska sociologen Robert Putnam(länk) i bokenBowling alone(länk). Men redan på 1980‑talet talade man på engelska om compartmentalization i liknande betydelse. På svenska beskrev Göran Hägg(1947—2015) fenomenet redan 1984 i bokenKupésamhället;
– uppdelning av internet i delar som på grund av censur, innehållsfilter och regleringar eller tekniska skillnader inte kan kommunicera med varandra. – Se också splinternet.
– Ordet balkanisering syftar på Balkanhalvöns uppdelning i allt mindre stater under Osmanska rikets upplösning på 1800-talet och i början av 1900-talet; även på Jugoslaviens uppdelning i slutet av 1900-talet.
även: digiterati – de ledande opinionsbildarna i datorernas värld. – Ordet myntades 1996 av John Brockman (länk – blockerad) i bokenDigerati: Encounters with the cyber elite. Det är sammansatt av digital och ‑rati som i literati (italienska för de litterata, den bildade klassen). Det är troligen digerati som har bildat mönster för många andra ord på -rati i it-världen. – När digerati har druckit för mycket kaffe kallas de för jitterati.
(James H Clark, 1944) – amerikansk serieföretagare, grundare av bland annat Silicon Graphics, senare SGI†, och av Netscape. – Från början var Jim Clark professor vid Stanford. Han grundade 1983Silicon Graphics. Han blev senare utmanövrerad från företaget, och grundade 1994 Netscape tillsammans med Marc Andreessen. Clark lämnade ledningen för Netscape när America Online (numera Aol) 1998 tog över företaget. – Sedan 1998 har Jim Clark varit involverad i flera, mer eller mindre lyckade, företag, se Wikipedia. – Jim Clark är huvudperson i Michael Lewis bok The New New Thing (1998, Jakten på det nya nya, 2000). Självbiografi: Netscape Time från 1999.
(