(1903—1957) – ungersk matematiker och datorpionjär, från 1930 verksam i USA. – John von Neumann var en av de viktigaste teoretikerna bakom den moderna datortekniken. Han har gett namn åt von Neumann‑arkitekturen, som han tillämpade vid konstruktionen av datorn Edvac†. Han formulerade också teorier om cellautomater och självreplikerande maskiner – en idé som anknöt till upptäckten av DNA. – John von Neumann räknas också, tillsammans med Oscar Morgenstern†(se Wikipedia), som den viktigaste teoretikern bakom spelteorin. Spelteorin användes i USA som ett verktyg för strategisk analys under det kalla kriget, och John von Neumann var med i den amerikanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s kärnvapenarsenal. De sista åren kom han till mötena i rullstol. Han och Henry Kissinger var förebilder till Peter Sellers rollfigur Dr Strangelove i filmen med samma namn (se IMDb: länk). – Utmärkelsen John von Neumann medal är uppkallad efter honom.
(1947) – belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit bokenHow the web was born(länk) från år 2000.
(1905–1998 – även: Tommy Flowers) – engelsk teleingenjör, konstruktör av datorn Colossus†. – Flowers utvecklade på 1930‑talet elektroniska telefonväxlar åt brittiska postverket. Han kallades 1942 till Bletchley Park för att konstruera en automatisk maskin för kodknäckning. Flowers insåg att radiorör, som tidigare hade använts bara för förstärkning, kunde användas som omkopplare i stället för mekaniska reläer – de var snabbare och slets inte ut. Hans chefer trodde inte på idén, så Flowers tvingades betala delar av utvecklingsarbetet ur egen ficka. Resultatet blev Colossus, som räknas som den första helt elektroniska datorn, även om den var gjord för bara en uppgift. – Eftersom allt om Colossus hemligstämplades efter kriget fick Tom Flowers inte erkännande för sina banbrytande insatser förrän på 1970‑talet. Efter kriget fick han återgå till att konstruera elektroniska telefonväxlar, men han byggde också första generationen av slumptalsgeneratornErnie. – Läs mer på sajten Crypto Museum(länk) och i Wikipedia.
”DVD-Jon”(1983) – norrman som 1999 utvecklade programmet DeCSS för uppspelning av kopieringsskyddade DVD (se CSS) på Linux‑datorer. Han var då 16 år. Jon Lech Johansen drogs inför rätta för intrång i upphovsrätten, men friades efter processer som pågick i tre år. – 2005 utvecklade han ett program, Pymusique, senare kallat Sharpmusique, som gjorde att man kunde köpa låtar från Apples musikaffär iTunes utan att få med Apples kopieringsskydd (läs också om Hymn Project†). Båda programmen är nerlagda. – Jon Lech Johansen har fått det norska Karolinepriset(se Wikipedia) och år 2002 fick han EFF:s utmärkelse Pioneer Award (se denna länk). – Sedan 2007 är Jon Lech Johansen teknisk chef på doubleTwist Corporation(länk). – Jon Lech Johansens webbsida finns på nanocr.eu (inte uppdaterad sedan 2018), och hans Twitterkonto är twitter.com/jonlech.
(1949—2003) – grundare av det som nu heter Anita Borg institute for women and technology (tidigare Institute for women in technology), forskare på PARC, initiativtagare till nätverket Systers för kvinnor i it‑världen och till Grace Hopper Celebration-konferenserna. – Anita Borg blev 1999 ledamot av amerikanska federala regeringens kommission för främjande av kvinnor och minoriteter inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap och teknik. Hon belönades 1995 med EFF:s pris Pioneer Award (se länk), och 2002 med Heinz-priset(länk) för teknik, ekonomi och sysselsättning. Utmärkelsen Women of vision awards† delades ut till hennes minne. – Mer på anitab.org.
(1971) – amerikansk programmerare och företagsledare. – Marc Andreessen skrev 1993 den första allmänt spridda webbläsarenMosaic† tillsammans med Eric Bina. Andreessen grundade sedan Netscape med Jim Clark och lanserade webbläsaren Navigator†. Efter sammanslagningen 1998 av Netscape och America Online (numera Aol) var han vice vd i det sammanslagna företaget i något år. – Andreessen grundade 1999 företaget Loudcloud, från 2001 Opsware, 2007 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard† för 1,6 miljarder dollar. Han startade 2009 innovationskapitalbolaget Andreessen Horowitz(a16z.com). I augusti 2009 blev det känt att Andreessen finansierade bolaget bakom en ny webbläsare, Rockmelt†, nerlagd 2013. – Marc Andreessens blogg finns på blog.pmarca.com (senast uppdaterad 2015). – Notera stavningen av Andreessen.
amerikansk uppfinnare, 1819—1890, uppfinnare av skrivmaskinen av 1900‑talsmodell och upphovsman till qwerty-tangentbordet. – Sholes skrivmaskin (även känd som Sholes‑Gliddens skrivmaskin efter en medarbetare) var inte den första skrivmaskinen, men det var den första av den typ som användes på 1900‑talet: den hade tangenter, typarmar, färgband och vals, och den var byggd så att maskinskrivaren hela tiden kunde se vad hon skrev på papperet. (På tidigare skrivmaskiner skrev man på baksidan av valsen, så maskinskrivaren såg inte texten förrän hon tog ur papperet.) Sholes uppfann också skifttangenten. – 1873 sålde han konstruktionen till Remington, som sedan började sälja den första industriellt tillverkade skrivmaskinen. – Sholes konstruerade med avsikt qwerty‑tangentbordet så att man inte skulle kunna skriva för fort: om man skrev för fort trasslade typarmarna nämligen in sig i varandra. – Dessutom såg Remington, för säljarnas skull, till att man kunde skriva ordet typewriter på översta raden. – Mer i Wikipedia. – Jämför med dvorak‑tangentbordet och KALQ.
(1938) – amerikansk skribent och redaktör, grundare av Whole earth catalog† och The Well. Han har också grundat stiftelsenThe Long Now(länk), känd för konstruktionen av en klocka som ska fungera i tio tusen år. – Stewart Brands webbsida finns här.
Kenneth H Olsen (1926—2011), grundare av Digital Equipment Corporation†, dess chef 1957—1992. – Ken Olsen studerade på MIT runt 1950, och arbetade sedan en kort tid på SKF i Göteborg. Han hade norska förfäder. – Under 1950‑talet var han med och byggde den första transistoriserade datorn, och skrev en av de första flygsimulatorerna åt amerikanska flygvapnet. 1957 grundade han Digital tillsammans med Harlan Anderson (se Wikipedia), och utvecklade de första minidatorerna. Digital blev historiskt: först för datorerna i PDP‑serien†, sedan för VAX†‑datorerna. När Unix och persondatorer slog igenom hade Ken Olsen svårt att förstå poängen. Han lär ha kallat Unix för ”snake oil”. – Ken Olsen var en klassisk ingenjör som såg tillgång på hög datakapacitet, snabba processorer och hög bandbredd som ursäkter för slöseri, och som i stället försökte finna lösningar som krävde så lite resurser som möjligt. Som företagsledare var han i god mening patriarkalisk, och tog hellre förluster i några år än att han sade upp anställda. – 1992 tvingades Ken Olsen lämna Digitals ledning. Då startade han ett nytt företag, Advanced modular solutions, som lades ned sommaren 2000. Ken Olsen avled 2011.
