(the semantic web) – projekt för att förse webbsidor med beskrivningar av innehållet, så att sökningar på webben kan bli enklare och mer intuitiva. – Beskrivningarna ska vara maskinläsbara och användas av sökmotorer. – Syftet är att komma bort från begränsningarna i sökmotorer (index) som Google, som hittar sidor bara om de innehåller de ord som användaren frågar efter. Med den semantiska webben ska man också kunna söka med ord som beskriver innehållet. Den ska automatisera det manuella arbetet bakom webbkataloger som Yahoo. – Exempel: om du vill hitta dikter på webben kommer du inte långt med att söka på ”dikt”, för de flesta dikter innehåller inte ordet dikt. På den semantiska webben skulle dikterna vara försedda med en innehållsdeklaration som säger att ”detta är en dikt”, och som dessutom kopplar termen dikt till andra termer som beskriver olika slags litteratur. – Satsningen på att skapa den semantiska webben leds av Tim Berners‑Lee, se här. – Projektet utvecklar standarder för beskrivningar av sidor och för ämneskataloger (ontologier). Beskrivningarna av sidorna ska läggas i sidornas RDF-filer. Där finns också länkar till den ämneskatalog som används. – Läs också om språket OWL. – Kombinationen av beskrivningar och ämneskataloger gör det möjligt för en sökmotor att göra intelligenta sökningar. Om man skulle söka på husdjur på den semantiska webben skulle sökmotorn kunna hitta sidor om siameser, även om ordet husdjur inte står på de sidorna. Ämneskatalogen kan nämligen tala om att ’husdjur’ omfattar ’katter’ och att ’katter’ i sin tur omfattar ’siameser’ – alltså är siameser ett slags husdjur. Den semantiska webben ger alla möjlighet att utforma egna ämneskataloger, men the Dublin core börjar bli en inofficiell standard. – Den semantiska webben förutsätter att sidorna och ämneskatalogerna skrivs i XML, och att sidorna förses med RDF‑filer. Ämneskatalogerna utformas på samma sätt som klasserna i objektorienterade system, och beskrivs i relationsdatabaser. – Se också mikroformat, GRDDL och länkade data. – Svagheten i systemet är att det krävs extraarbete för att anpassa en webbsida till den semantiska webben. I många fall är det inte värt besväret, och för miljoner existerande webbsidor kommer det inte att göras. Troligen kommer systemet bara att användas på webbplatser där den förbättrade sökbarheten verkligen tillför något. I stället kommer sökmotorerna att använda avancerade tekniker, baserade på artificiell intelligens, för att ge liknande resultat. Ett annat sätt att förse webbsidor med beskrivande etiketter är att låta besökarna göra det, så kallade taggonomier. – En utförlig artikel i Scientific American om den semantiska webben, skriven av Tim Berners‑Lee, finns här. – Semantiska webben kallas ibland för webb 3.0, en beteckning som också används i en annan betydelse.
[semantiska webben] [språk] [xml] [ändrad 24 februari 2023]
ett program som hittar fel i program skrivna i JavaScript. (Lint = ludd.) – Se javascriptlint.com.
[programspråk] [ändrad 6 juli 2018]
ett skriptspråk som kompileras till Javascript. Det är utvecklat för att förenkla programmering med Javascript. – Se coffeescript.org.
[programspråk] [ändrad 13 maj 2020]
ett skriptspråk som används för att skriva dynamiska webbsidor. – PHP‑koden läggs in i webbsidans HTML-kod på servern och exekveras där varje gång någon hämtar webbsidan. Vad som blir resultatet (hur webbsidan som levereras till besökaren ser ut) kan alltså variera från gång till gång. PHP står för numera för PHP Hypertext Preprocessor (en rekursiv förkortning), tidigare för Personal home page tools, och bygger på öppen källkod. – Se php.net.
[förkortningar på P] [programspråk] [rekursiva förkortningar] [webbpublicering] [ändrad 2 augusti 2020]
(scripting language) – språk för programmering av skript. – Sådana språk brukar vara interpreterade språk: källkoden kompileras alltså inte, utan den översätts vid körningen till maskinkod. Detta är bland annat för att källkoden ska vara lätt att granska och ändra, eftersom det ofta är enskilda användare som programmerar skript för eget behov. Det finns tusentals skriptspråk för olika ändamål, till exempel Javascript, Perl, PHP, Python, Ruby och många fler. Det finns också vanliga programspråk som lämpar sig för programmering av skript.
[programspråk] [ändrad 26 juli 2017]
- – en trojansk häst som uppsnappar lösenord och information om bankkonton. Upptäcktes i augusti 2012. Den anses vara utvecklad för cyberkrigföring, liksom Duqu, Flame och Stuxnet. – Läs mer här;
- – ett programspråk för matematik och statistik – se aptech.com;
- – Gaussian curve, se normalfördelningskurva;
- – se gaussiskt filter;
- – se gaussisk oskärpa.
– Ordet: Efter Carl Friedrich Gauss (1777—1855, se Wikipedia), av många ansedd som historiens främsta matematiker.
[bildbehandling] [programspråk] [skadeprogram] [statistik] [ändrad 1 juni 2019]
ett programspråk som är baserat på C, men som uppges vara fritt från många av de brister som gör C‑program känsliga för dataintrång och andra attacker. – Cyclone utvecklades runt år 2000 av forskare på AT&T Research och Cornell‑universitetet. Utvecklingen av programspråket verkar ha avstannat i mitten av 00-talet. – Se cyclone.thelanguage.org (senast uppdaterad 2011).
[c] [ändrad 20 maj 2022]
- – (kernel) – den grundläggande delen av ett operativsystem: den del av operativsystemet som styr processor, minne och ansluten utrustning. Kärnan fördelar processorns tid mellan olika arbetsuppgifter, styr tilldelningen av minne och hanterar den tekniska kommunikationen mellan datorns olika delar. Resten av operativsystemet, till exempel användargränssnitt och drivrutiner, kallas för systemprogram. – Man skiljer mellan monolitiska kärnor, som oftast bara kallas för kärnor, och system med mikrokärnor. Skillnaden har uppstått som ett resultat av att kärnorna har svällt och fått fler och fler funktioner. I en monolitisk kärna leder detta till två problem: dels att om någon del av kärnan kraschar så kraschar allt, dels att det blir svårt att ändra i kärnan eftersom allt hänger ihop och är svårt att överblicka. Ett försök att motverka detta är att dela upp kärnan i en mikrokärna och flera så kallade servrar. Monolitiska kärnor har dock avsevärt bättre prestanda och är därför fortfarande den dominerande principen. – Operativsystem som Linux och Mach är egentligen bara (monolitiska) kärnor – de måste kompletteras med andra komponenter som filsystem (se GNU);
- – (core) – den del av en processor som utför beräkningarna – själva kretsen – till skillnad från kapseln och stiften. Flera kärnor kan vara hopbyggda till en flerkärnad (multicore) processor. Varje kärna kan arbeta oberoende av de andra kärnorna, men de ingår i samma kapsel och delar på anslutning till kretskortet. – Flerkärnade processorer började bli standard i mitten av 00‑talet, eftersom det visade sig mer energieffektivt att använda två eller flera relativt snabba kärnor än att använda en enkelkärnad, extremt snabb processor;
- – en delmängd av ett programspråk, core language, som innehåller allt som behövs för att man ska kunna konstruera resten av programspråket.
[operativsystem] [processorer] [programspråk] [ändrad 12 december 2019]
eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett telefonnummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:
- – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
- – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.
– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]
ett 
programspråk från Sun†, numera Oracle. – Sedan 1990-talet är Java ett av världens vanligaste programspråk, kanske det mest spridda. Det är också en plattform för programutveckling. – Java utvecklades för att man skulle kunna skriva utrymmessnåla program som kunde hämtas och exekveras av webbläsare, och som fungerade oberoende av datortyp och operativsystem. Numera används det för all slags programmering och programutveckling. – Java lanserades 1994, och blev snabbt mycket spritt. Det utvecklades av James Gosling (blogg) i ett projekt som leddes av Bill Joy. Den framgångsrika marknadsföringen sköttes av Kim Polese. – I grunden är Java ett objektorienterat språk som har rensats från de flesta påstådda nackdelarna med C++. Ett Javaprogram kan i teorin köras på alla slags datorer utan ändringar. Men för det krävs att datorn har en virtuell maskin, se Java virtual machine, installerad för att köra koden. Det behövs även om man inte programmerar själv, eftersom många webbsidor och tjänster på webben förutsätter Java. – Både privatpersoner och företag får använda Java i stort sett fritt, men Oracle äger varumärket Java och specifikationerna. (Microsoft hade länge en egen variant av Java, men tvingades 2001 att sluta tillverka Javaprodukter.) – I november 2006 släppte Sun det mesta av källkoden till Java som öppen källkod med licensen GPL. – Läs också om Glassfish. – Det finns många produkter och varumärken som är knutna till Java, och det finns också andra programspråk som bygger på Java. – Se Oracles webbsidor.
[java] [ändrad 9 mars 2021]
programspråk