spam

  1. – obeställd e-postreklam i massutskick; skräp­post; störande meddelanden i stor mängd. – Spam är ofta reklam för pornografi, undermedel och snabba sätt att bli rik. Meddelandena har ofta avsändare som är svåra eller omöjliga att spåra. Det är vanligt med falska avsändaradresser. Ibland står mottagarens adress som avsändare. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda massutskick brukar räknas som spam, även om innehållet är seriöst och avsändaren är känd. – Spam räknas som missbruk (abuse) av internet. – Läs också om spambot och spamfilter. – Andra benämningar på spam är bulk mail, bulk email, junk mail, junk email (ofta bara junk) eller unsolicited commercial email, för­kortat UCE. – Se också: bildspam, bologna, cramming, kommentarspam, murk, pink, social spam, sping, spit, splog, squammer och nigeriabrev samt ja‑krav och nej‑krav. – Motsatsen till spam, alltså legitim e‑post, kallas ibland på engelska för ham (skinka). Irriterande men välment e‑post från folk man känner kallas ibland för bacn (för bacon), granny spam eller barfmail, på svenska kräkpost. – En ordlista med engelska spam­­termer finns här: länk (nere sedan januari 2021 – arkiverad);
  2. – massor med mejl under kort tid från samma av­­sändare till samma mottagare (mejlbombning) kallas också för spam;
  3. – från början syftade ordet spam på ofoget att publicera samma inlägg i många olika diskussionsforum (newsgroups) på internet (crossposting). Alternativt att fylla ett diskussionsforum med repetitiva eller irrelevanta inlägg;
  4. – försök att manipulera en sök­motors rank­ning av en webbsida kallas också för spam, till exempel blogspam, spamdexing och kommentarspam. – Se också splogging.
Scen ur Monty Python-sketchen om vikingar och spam. Grahan Chapman, utklädd till kvinna, säger I don’t like spam till en viking.
Sketchen som gjorde spam odödligt.

– Ordet: Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. Men SPAM (länk) är sedan 1937 varumärke för en griskötts­­konserv från det amerikanska före­­taget Hormel Foods (länk). I en Monty Python‑sketch från 1970 med vikingar på en lunchservering upprepade Terry Jones (19422020), klädd som servitris, och vikingarna ordet spam så ofta att det dränkte huvudpersonernas sam­tal. (Texten finns här, länk, eller se sketchen på Youtube.) En vanlig teori är att den som började kalla stö­rande meddelanden för spam tänkte på den sketchen. – Enligt en källa (länk) (nere sedan januari 2021arkiverad) började det 1985 när en deltagare i ett rollspel på nätet skrev spam spam spam spam… tills hen blev avstängd. – Hormel Foods har, enligt ett borttaget meddelande på före­­tagets webbplats (men det finns på Inter­net Archive, klicka här), accepterat att skräppost kallas för spam, men vill att namnet på deras konserv däremot ska skrivas SPAM.

[it-historia] [spam] [ändrad 11 februari 2021]

feature

  1. – funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – den nya mobil­tele­fonen kommer med / har / ståtar med tangent­bord”, ibland ”inne­håller”. ”Is it a bug or a feature?””är det en bugg eller en finess?” – ironisk kom­men­tar till pro­gram­före­tags vana att bortförklara uppen­bara fel. – Se också feature creep;
  2. – i tidningar (även på svenska): längre artikel eller re­por­tage.

– Ordet: Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder hur något är gjort, utförande.

[massmedier] [produktutveckling] [språktips] [ändrad 10 mars 2021]

ad hoc

från fall till fall, tillfällig, spontan, improviserad. – Ad hoc network – adhoc­nätverk, se spontant nätverk. – Ad hoc är latin och betyder för detta, underförstått: för just detta ända­mål. Ut­trycket är vanli­gare på engelska än på svenska. Att argu­men­tera ad hoc är att ta till lång­sökta och ovidkommande argu­ment för att försvara en stånd­punkt.

[språktips] [ändrad 14 mars 2018]

terminal

  1. – förr: bild­skärm och tangent­bord som an­sluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, efter­som den inte fungerar självständigt. Sådana ter­mi­naler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också dator­baserad terminal och konsol;
  2. – numera ofta: fönster för text­baserat användargräns­snitt i ett modernt operativ­system;
  3. – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna term­i­no­logi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
  4. – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett text­baserat användargräns­snitt. – Se Apples webbsidor. – Mot­svar­ande i användargränssnittet Xfce;
  5. – anslutningspunkt i elektronisk krets.

– Mer generellt betyder terminal änd­punkt. I medi­cinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – änd­punkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje änd­punkt i en kom­mu­ni­ka­tions­kedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den all­männa betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om end­point.

[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]

appliance

  1. – redskap, apparat, utrustning – dator­baserad apparat med bestämt användnings­­område. Den gör en enda eller ett fåtal saker, inget annat. En appliance brukar vara sluten för användaren. Man kan inte installera program, utom möjligtvis upp­dateringar. En persondator är alltså ingen appliance, men olika typer av nätverksutrustning kan vara det. Även anordningar som är gjorda för sakernas inter­net kan kallas för appliances. – Jäm­för med device, som är en mer allmän term;
  2. – nyckelfärdigt – kombination av hård­vara och mjukvara som är färdig att köra igång när den levereras.

– Ordet: Lånat från vitvarubranschen: kitchen appliances är köks­utrustning.

[hårdvara] [ändrad 3 november 2017]

definition

  1. – om bilder och bildskärmar: skärpa, tydlighet – skarp och tydlig återgivning av små detaljer och nyansskillnader. – De­fi­ni­tion i denna betydelse är ingen teknisk term och inget som kan mätas. (I varje fall inte på något allmänt veder­taget sätt.) Det ska inte för­växlas med upp­lös­ning eller pixelmått, även om det finns sam­band. De­finit­ion är något som be­trak­taren upp­lever tack vare en lyckad kom­bi­na­tion av egenskaper som hög upplösning, kantskärpa, nyans­rike­dom och frihet från flimmer. Ordet används också om ljud i liknande betydelse. – Läs också om high-definition tv (HDTV);
  2. – en beskrivning som så exakt som möjligt anger betydelsen av ett ord. En definition ska tydligt avgränsa ordets betydelse. Man ska med hjälp av definitionen kunna avgöra ifall ordet kan användas om en viss företeelse. (Definition är från början ett latinskt ord som kan översättas med avgränsning.) I denna ordlista finns en del definitioner, men oftare är det ordförklaringar.

[bildskärmar] [foto] [språktips] [upplösning] [ändrad 19 september 2018]

allmän handling

(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller fram­ställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:

  • – för­fattats eller;
  • – samman­ställts på en myndig­het;
  • – skickats från en myndig­het till en person, en organisation eller till en annan myndig­het, eller som har:
  • – kommit in till en myndig­het.

– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bok­föring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hem­adress: om informationen har betydelse för myndig­hetens verk­samhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförord­ningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndig­­heters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.

[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]

delning

  1. (sharing)delning är standardöversättningen av engelska sharing i ord som file sharing (fildelning) och screen sharing (skärmdelning). Det är delning som i att dela med sig eller att dela på något i betydelsen använda det gemensamt. To share (i denna betydelse) – att dela. – Se också applikationsdelning, delningsekonomi och textdelning samt sharewashing;
  2. dela – för (to) share – spridande av information till andra. Knappen Dela finns ofta på bloggar och sociala medier: den brukar innehålla genvägar för att vidarepublicera material på Facebook, Twitter eller andra plattformar, eller för att skicka det som e‑post;
  3. – det att flera samtidigt använder en resurs utan att märka varandra. Används om telefonitekniker som frekvensdelning, koddelning och tidsdelning;
  4. – om separering, se till exempel delningsdosa.

[företag och ekonomi] [hårdvara] [socialt] [språktips] [telefoni] [ändrad 9 juni 2020]

röstsamtal

  1. – telefoniliknande samtal över internet. – Ordet används om samtal med tjänster som Skype, som inte är telefoni i formell bemärkelse, eftersom de inte använder det allmänna telenätet. (Man slår inte telefonnummer med Skype, och man kan inte ringa till nödnummer som 112, i varje fall inte utan tilläggstjänster.) Röstchatt är en typ av röstsamtal. – Termen används på två sätt:
    • – dels enbart för telefoniliknande samtal som inte är telefoni i strikt bemärkelse;
    • – dels som övergripande term för både konventionell telefoni och andra röstsamtal;
  2. – samtal i telefon mellan människor, till skillnad från fax eller dataöverföring med modem över telenätet.

– Språkligt: Termen röstsamtal kan verka fånig, eftersom samtal vanligtvis görs med röster. Men det finns också videosamtal och skriftliga samtal (chatt). Döva kan samtala med teckenspråk, alltså utan att använda rösten. När man talar om röstsamtal är det alltså underförstått att det sker över en elektronisk förbindelse och med röst, men inte med bild. När man å andra sidan talar om videosamtal är det inte bara video, utan också röst (bortsett från videosamtal med teckenspråk). – Om man säger röstsamtal för att skilja det från videosamtal är ordet en retronym.

[datakommunikation] [språktips] [telefoni] [ändrad 11 oktober 2021]

sluten

(proprietary, closed) – företagsspecifik, inte tillgänglig för alla, hemlig – motsatsen till öppen. – Sluten källkod – källkod som inte är tillgänglig för användarna – motsatsen till öppen källkod. – Även: bara öppen för medlemmar, anställda eller annan grupp.

[språktips] [ändrad 3 oktober 2019]