– obeställd e-postreklam i massutskick; skräppost; störande meddelanden i stor mängd. – Spam är ofta reklam för pornografi, undermedel och snabba sätt att bli rik. Meddelandena har ofta avsändare som är svåra eller omöjliga att spåra. Det är vanligt med falska avsändaradresser. Ibland står mottagarens adress som avsändare. Men även etablerade företag skickar ut spam ibland. Alla obeställda massutskick brukar räknas som spam, även om innehållet är seriöst och avsändaren är känd. – Spam räknas som missbruk(abuse) av internet. – Läs också om spambot och spamfilter. – Andra benämningar på spam är bulk mail, bulk email, junk mail, junk email (ofta bara junk) eller unsolicited commercial email, förkortat UCE. – Se också: bildspam, bologna, cramming, kommentarspam, murk, pink, social spam, sping, spit, splog, squammer och nigeriabrev samt ja‑krav och nej‑krav. – Motsatsen till spam, alltså legitim e‑post, kallas ibland på engelska för ham (skinka). Irriterande men välment e‑post från folk man känner kallas ibland för bacn (för bacon), granny spam eller barfmail, på svenska kräkpost. – En ordlista med engelska spamtermer finns här: länk (nere sedan januari 2021 – arkiverad);
– massor med mejl under kort tid från samma avsändare till samma mottagare (mejlbombning) kallas också för spam;
– från början syftade ordet spam på ofoget att publicera samma inlägg i många olika diskussionsforum (newsgroups) på internet (crossposting). Alternativt att fylla ett diskussionsforum med repetitiva eller irrelevanta inlägg;
– Ordet: Hur spam fick sitt namn vet ingen säkert. Men SPAM(länk) är sedan 1937 varumärke för en grisköttskonserv från det amerikanska företaget Hormel Foods(länk). I en Monty Python‑sketch från 1970 med vikingar på en lunchservering upprepade Terry Jones(1942–2020), klädd som servitris, och vikingarna ordet spam så ofta att det dränkte huvudpersonernas samtal. (Texten finns här, länk, eller se sketchen på Youtube.) En vanlig teori är att den som började kalla störande meddelanden för spam tänkte på den sketchen. – Enligt en källa (länk) (nere sedan januari 2021 – arkiverad) började det 1985 när en deltagare i ett rollspel på nätet skrev spam spam spam spam… tills hen blev avstängd. – Hormel Foods har, enligt ett borttaget meddelande på företagets webbplats (men det finns på Internet Archive, klicka här), accepterat att skräppost kallas för spam, men vill att namnet på deras konserv däremot ska skrivas SPAM.
– funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – ”den nya mobiltelefonen kommer med / har / ståtar med tangentbord”, ibland ”innehåller”. ”Is it a bug or a feature?” – ”är det en bugg eller en finess?” – ironisk kommentar till programföretags vana att bortförklara uppenbara fel. – Se också feature creep;
– i tidningar (även på svenska): längre artikel eller reportage.
– Ordet:Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder hur något är gjort, utförande.
från fall till fall, tillfällig, spontan, improviserad. – Ad hoc network – adhocnätverk, se spontant nätverk. – Ad hoc är latin och betyder för detta, underförstått: för just detta ändamål. Uttrycket är vanligare på engelska än på svenska. Att argumentera ad hoc är att ta till långsökta och ovidkommande argument för att försvara en ståndpunkt.
– i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna terminologi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
– Terminal – program i macOS för att ge datorn ett textbaserat användargränssnitt. – Se Apples webbsidor. – Motsvarande i användargränssnittet Xfce;
– anslutningspunkt i elektronisk krets.
– Mer generellt betyder terminal ändpunkt. I medicinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – ändpunkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje ändpunkt i en kommunikationskedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den allmänna betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om endpoint.
– redskap, apparat, utrustning – datorbaserad apparat med bestämt användningsområde. Den gör en enda eller ett fåtal saker, inget annat. En appliance brukar vara sluten för användaren. Man kan inte installera program, utom möjligtvis uppdateringar. En persondator är alltså ingen appliance, men olika typer av nätverksutrustning kan vara det. Även anordningar som är gjorda för sakernas internet kan kallas för appliances. – Jämför med device, som är en mer allmän term;
– nyckelfärdigt – kombination av hårdvara och mjukvara som är färdig att köra igång när den levereras.
– Ordet: Lånat från vitvarubranschen: kitchen appliances är köksutrustning.
– om bilder och bildskärmar: skärpa, tydlighet – skarp och tydlig återgivning av små detaljer och nyansskillnader. – Definition i denna betydelse är ingen teknisk term och inget som kan mätas. (I varje fall inte på något allmänt vedertaget sätt.) Det ska inte förväxlas med upplösning eller pixelmått, även om det finns samband. Definition är något som betraktaren upplever tack vare en lyckad kombination av egenskaper som hög upplösning, kantskärpa, nyansrikedom och frihet från flimmer. Ordet används också om ljud i liknande betydelse. – Läs också om high-definition tv(HDTV);
– en beskrivning som så exakt som möjligt anger betydelsen av ett ord. En definition ska tydligt avgränsa ordets betydelse. Man ska med hjälp av definitionen kunna avgöra ifall ordet kan användas om en viss företeelse. (Definition är från början ett latinskt ord som kan översättas med avgränsning.) I denna ordlista finns en del definitioner, men oftare är det ordförklaringar.
(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller framställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:
– författats eller;
– sammanställts på en myndighet;
– skickats från en myndighet till en person, en organisation eller till en annan myndighet, eller som har:
– kommit in till en myndighet.
– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bokföring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hemadress: om informationen har betydelse för myndighetens verksamhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförordningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndigheters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.
– (sharing) – delning är standardöversättningen av engelska sharing i ord som file sharing(fildelning) och screen sharing(skärmdelning). Det är delning som i att dela med sig eller att dela på något i betydelsen använda det gemensamt. To share (i denna betydelse) – att dela. – Se också applikationsdelning, delningsekonomi och textdelning samt sharewashing;
– dela – för (to) share – spridande av information till andra. Knappen Dela finns ofta på bloggar och sociala medier: den brukar innehålla genvägar för att vidarepublicera material på Facebook, Twitter eller andra plattformar, eller för att skicka det som e‑post;
– det att flera samtidigt använder en resurs utan att märka varandra. Används om telefonitekniker som frekvensdelning, koddelning och tidsdelning;
(proprietary, closed) – företagsspecifik, inte tillgänglig för alla, hemlig – motsatsen till öppen. – Sluten källkod – källkod som inte är tillgänglig för användarna – motsatsen till öppen källkod. – Även: bara öppen för medlemmar, anställda eller annan grupp.
– telefoniliknande samtal över internet. – Ordet används om samtal med tjänster som Skype, som inte är telefoni i formell bemärkelse, eftersom de inte använder det allmänna telenätet. (Man slår inte telefonnummer med Skype, och man kan inte ringa till nödnummer som 112, i varje fall inte utan tilläggstjänster.) Röstchatt är en typ av röstsamtal. – Termen används på två sätt:
– dels enbart för telefoniliknande samtal som inte är telefoni i strikt bemärkelse;
– dels som övergripande term för både konventionell telefoni och andra röstsamtal;
– samtal i telefon mellan människor, till skillnad från fax eller dataöverföring med modem över telenätet.
– Språkligt: Termen röstsamtal kan verka fånig, eftersom samtal vanligtvis görs med röster. Men det finns också videosamtal och skriftliga samtal (chatt). Döva kan samtala med teckenspråk, alltså utan att använda rösten. När man talar om röstsamtal är det alltså underförstått att det sker över en elektronisk förbindelse och med röst, men inte med bild. När man å andra sidan talar om videosamtal är det inte bara video, utan också röst (bortsett från videosamtal med teckenspråk). – Om man säger röstsamtal för att skilja det från videosamtal är ordet en retronym.
