(AGC) – styrdatorn på Apollo-kapslarna, använd för den första månlandningen 1969. Den hade ett arbetsminne på mellan tre och fyra kilobyte, ROM‑minne på ungefär 8,5 kilobyte och vägde ungefär 30 kg. Processorn gick i en takt på en megahertz, och kostnaden per dator har beräknats till 150 000 dollar. AGC hade ett rudimentärt operativsystem, men kunde ändå köra flera program samtidigt. – Programkoden till AGC, som skrevs under ledning av Margaret Hamilton, lades 2016 ut på GitHub, se denna länk. – Läs mer om AGC på denna sajt, som också beskriver en virtuell modell av AGC.
Customer information control system – ett program för direkthantering av kunddata, utvecklat för stordatorer av IBM, lanserat 1969. – CICS bygger på programspråket Cobol. CICS är till för online transaction processing(OLTP). CICS finns också för Unix och persondatorer. IBM har vidareutvecklat det för e‑handel och marknadsför det fortfarande (2022) – se här.
(begäran om kommentarer, oftast bara RFC) – officiell beskrivning av internets teknik. En RFC är en teknisk skrivelse som:
– gäller internet;
– antingen är en standard eller innehåller annan teknisk information;
– ingår i en numrerad serie av RFC som inleddes 1969.
– Författaren kan vara en teknisk expert som agerar på eget initiativ eller internets tekniska ledningsorgan IETF. – Observera att internetstandarder kallas för request for comments, även när de är spikade. – Ett index över RFC finns på rfc-editor-org/rfc/. – Läs mer i Wikipedia.
det vanligaste operativsystemet, numera mer spritt än Windows. – Linux (med Android), macOS och iOS är utföranden av Unix. I synnerhet har spridningen av Android på smarta mobiler gjort att Unix på 2010‑talet har gått om Windows. – Unix användes in på 1990‑talet främst för teknisk, vetenskaplig och ”tung” it. Nu finns Unix i persondatorer, mobiltelefoner och surfplattor. – Unix utvecklades med början 1969 av Ken Thompsonoch Dennis Ritchie† på Bell Labs. Det var då ett revolutionerande operativsystem som på flera sätt skilde sig från alla tidigare. Men många av nyheterna i Unix har sedan dess blivit så vanliga att vi inte tänker på dem. – En översikt över Unix kännetecken, skriven av Dennis Ritchie, finns hos Bell Labs (arkiverad). Läs också om Unixfilosofin. – Kännetecknande för Unix från början var bland annat:
– multikörning – operativsystemet kan köra flera program samtidigt (i själva verket växelvis);
– flera användare kan använda samma system samtidigt;
– flyttbarhet – program skrivna för en viss Unixdator kan köras på andra Unixdatorer, eventuellt med mindre ändringar och omkompilering);
– programbibliotek (man behövde inte skriva alla program själv: de fanns att låna eller köpa). Alla dessa egenskaper finns numera i alla operativsystem, men när Unix kom var de nyheter;
– ”allt är en fil”. Unix hanterar all utrustning som är ansluten till datorn – lagringsminnen, servrar, nätverksutrustning, kameror… – som filer.
– Unixsystem brukar delas upp i tre delar:
– kärnan, som är den centrala delen av operativsystemet som ger instruktioner till processor och minne;
– Även denna uppdelning kan verka självklar, men den var inte lika tydlig i äldre operativsystem. – Namnet, först stavat Unics, anspelar på ett tidigare system, Multics.
– Alla de stora datorföretagen har, eller har haft, en egen variant av Unix:
– Se också Unixkrigen. – Uppsplittringen strider mot Unix grundläggande filosofi, och sedan slutet av 1990‑talet har många av dessa företag (dock inte Apple) gått över till Linux, även om de fortfarande tillhandahåller sina egna varianter. – Varumärket Unix tillhör sedan 1993The Open Group (tidigare X/Open), som fastställer vilka produkter som får använda det registrerade varumärket UNIX®. Till dem hör Aix, HP‑UX, macOS, Solaris, Tru64 och Unixware, men också stordatoroperativsystemen MVS† och OS/390†. De uppfyller kraven i The single Unix specification och får använda varumärket med ®. Andra kända operativsystem, som Linux, BSD och GNU, gör det inte, men de är ändå Unixkompatibla. De kan kallas för Unix (eller ’nix), och The Open Group arbetar på att överbrygga skillnaderna. – Läs också om Posix. – Unix och Unixliknande operativsystem kallas också för öppna system. – Bell Labs fortsatte att utveckla Unix och var 2002 framme vid version 10, vilket blev den sista versionen. – Språkbruk: Ibland ställs Linux mot ”Unix”. Men Linux är också en form av Unix, eller åtminstone Unixkompatibelt. Med ”Unix” menas i sådana fall de äldre varianterna av Unix, ofta Solaris.
förkortning för charge coupled device, på svenska laddningskoppladkrets, anordning eller mekanism – en typ av bildsensor som används i digitalkameror i stället för film. – En CCD omvandlar det ljus som träffar den till elektriska impulser. – CCD-tekniken utvecklades 1969 av Willard Boyle och George Smith(länk) på Bell Labs. De belönades 2009 med Nobelpriset i fysik (länk). – Termen charge coupled, på svenska laddningskopplad, syftar på att ljuset som faller på kretsen skapar elektriska laddningar som förflyttas genom kretsen som om de vore sammankopplade i en kedja. Till sist kommer laddningarna till en förstärkare som skapar en signal som kan bearbetas för att skapa en bild. – Som alternativ till CCD i digitalkameror används CMOS. – Läs mer om CCD i Wikipedia.
ett amerikanskt kommersiellt datornät, grundat 1969, som runt 1990 var störst i USA. I mitten av 1990‑talet trängdes CompuServe undan av operatörer som America Online (numera Aol), som 1998 köpte CompuServe. CompuServe ingår numera i Verizon Media Group. – Se compuserve.com.
föregångaren till internet, skapad 1969 av den amerikanska krigsmaktens forskningsanstalt ARPA, numera DARPA. – Från 1973, när Arpanet fick förgreningar i andra länder (först Norge och Storbritannien) började man också tala om internet. Arpanet var då det amerikanska nätet som drevs på uppdrag av krigsmakten, internet det globala nätet. 1989—1990 avvecklade amerikanska krigsmakten Arpanet, och dess tekniska infrastruktur införlivades med internet. Läs också om Leonard Kleinrock.
(1969) – finlandssvensk upphovsman och ägare till Linux. – Linus Torvalds utvecklade den första versionen av Linux 1991 för att få ett Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer med Intel‑processorer. Han var missnöjd med Minix, ett annat Unixkompatibelt operativsystem för persondatorer, eftersom det krävdes licensavgift för användning av det. Han utvecklade då Linux och publicerade källkoden samt bad om förslag till förbättringar, vilket ledde till att Linux fick mycket uppmärksamhet, anammades av många stora it‑företag och så småningom blev världens mest spridda operativsystem. – Sedan 2003 är Linus Torvalds anställd på Open source development lab†, numera Linux Foundation, tidigare på Transmeta†. – I september 2018 meddelade Torvalds att han tar paus från ledningen av utvecklingsarbetet på grund av ”oprofessionellt beteende”. Torvalds har under årens lopp skällt ut och förolämpat medarbetare och andra för misstag och felbedömningar, och han skriver att han inte förrän nu har förstått hur detta påverkar människor. Se detta meddelande. Han återkom i offentligheten i slutet av oktober 2018. – Linus Torvalds fick 1998EFF:s pris Pioneer Award(länk), år 2000Lovelace Medal och 2012Millenniumpriset för teknologi(länk). – IDG:s artiklar om Linus Torvalds: länk.
(med litet d) – ett svenskt dataföretag som numera ingår i kanadensiska CGI. Företagsnamnet används inte längre. – WM‑data grundades 1969 av Thord Wilkne(1943) och Hans Mellström(1942), och var inriktat på konsulttjänster för större företag i Norden. WM‑data köptes 2006 av den brittiska koncernen Logica som i sin tur köptes av CGI, vilket blev känt i maj 2012.
amerikansk forskare som 1969 skrev det första dokumenterade dataviruset på Arpanet†. – Numera är Benford science fictionförfattare och professor i astrofysik (emeritus) vid University of California i Irvine. – Se gregorybenford.com.
