(cyberspace) – tänkt parallell värld där människor kan kommunicera med text, bild och ljud, oberoende av fysiska avstånd, tack vare datorer. – Ordet används om internet och om olika former av virtuell verklighet. (Se också cyber.) – Ordet cyberspace myntades 1982 av författaren William Gibson i kortromanen Burning Chrome (svensk översättning, se Johnny Mnemonic och andra berättelser, 1996), och blev känt genom Gibsons roman Neuromancer(1984), som beskrev webben innan den fanns. I den boken stod cyberrymden för en närmast hallucinatorisk upplevelse av den enorma datamängden i nätet. – John Perry Barlow† var den första som använde uttrycket om en gemensam nätbaserad värld där användare kommunicerar med varandra. Han förklarade 1996 att cyberrymden skulle ses som ett självständigt rike i artikeln ”A declaration of the independence of cyberspace”(länk). – Ordet cyberspace dödförklarades i januari 2006 i tidskriften Wired(länk). – Jämför med datasphere och metaverse.
– allmänt: kopiering av källkoden (HTML‑koden) från någon annans webbsida. Eftersom både innehållet på sidan (text och bild) och källkoden är skyddade av upphovsrätt (om det inte står något annat) är detta inte lovligt utan tillstånd;
– mer specifikt: ett sätt att lura webb‑surfare till sidor med pornografi eller till andra webbsidor: man kopierar en existerande, populär webbsida och lägger upp den på webben så att den blir indexerad av sökmotorer. När det är klart byter man ut det kopierade innehållet mot det material man vill sprida. Den som använder en sökmotor och som klickar på vad som verkar vara en länk till en seriös webbsida kanske då hittar något helt annat än hon hade väntat sig.
e-postserver som tar emot e‑post från utomstående och vidarebefordrar den till andra utomstående. (Se relä, betydelse 1.) – Med utomstående menas här användare som tillhör ett annat nätverk än det som e‑postservern ingår i. Typfallet är en e‑postserver som ansluter användarna i ett lokalt nätverk till internet: om en sådan server dessutom tar emot och vidarebefordrar e‑post som varken är till eller från de egna användarna är den ett öppet relä. – Möjligheten att sända spam utan att bli spårad och blockerad har åtminstone tidigare till stor del hängt på att det finns öppna relän. Under internets pionjärtid var alla e‑postservrar öppna, men sedan mitten av 1990‑talet har de flesta, både av ekonomiska skäl och för att blockera spam, stängts för tredjepartstrafik. Servrar som fortfarande fungerar som öppna relän blir ibland blackholade, det vill säga att andra servrar inte förmedlar någon som helst trafik till och från dem. Internetservrar som fortfarande är öppna relän är troligen helt enkelt felinställda. – Spammarna har sedan länge funnit på andra sätt att skicka skräp, se botnät. – På engelska: open relay, även third party relay (TPR) eller insecure relay.
en tjänst för lagring av filer på internet. Användarna kan lagra och hämta filer från vilken dator som helst samt ge andra användare tillgång till filer. De kan också synkronisera filer som finns både på Dropbox och en dator (eller mobiltelefon eller surfplatta). Dropbox är gratis för en begränsad volym data. Mot avgift får man lagra mer. – Se dropbox.com. – Det finns flera liknande tjänster, till exempel ApplesiCloud och MicrosoftsOneDrive.
(web browser eller bara browser) – program som hämtar webbsidor från webbservrar och visar upp dem i grafisk form för användaren. – I en webbläsare ingår program som efterfrågar och tar emot webbsidor från de webbservrar där de publiceras, program som återger (renderar) webbsidan på bildskärmen samt hjälpmedel som bokmärken / favoriter, historiefil och kakhantering. – Se också webbläsarmotor. – Den första spridda webbläsaren med grafiskt användargränssnitt var Mosaic† från 1993. (Men se också Erwise†.) Före Mosaic fanns två webbläsare med enbart text, utvecklade av webbens skapare Tim Berners‑Lee och av Robert Cailliau. Tim Berners‑Lees webbläsare har återskapats för moderna datorer, se denna länk. – I mitten av 1990‑talet var Netscape Navigator† ledande, men den trängdes undan av MicrosoftsInternet Explorer†, som länge var den mest spridda, men som Microsoft 2015 ersatte med Edge. På 2000‑talet blev den ledande konkurrenten till Internet Explorer först Firefox, skriven i öppen källkod, på 2010‑talet Google Chrome. Apple har Safari, och en annan känd webbläsare är norska Opera. 2008 kom Googles Chrome. Eftersom Chrome är skriven i öppen källkod har det kommit flera andra webbläsare som är baserade på Chrome, till exempel Brave(brave.com) och Vivaldi (vivaldi.com). – En enkel, textbaserad webbläsare är Lynx. – Språkligt: Den engelska benämningen browser är, om man tolkar den strikt, missvisande, eftersom man inte använder webbläsare för att ögna igenom(browse) webben, utan för att hämta och visa valda webbsidor. Benämningen är övertagen från en äldre betydelse av browser inom it. – Se också rich internet application. – Den mer övergripande termen webbklient omfattar både vanliga webbläsare och speciella program för hantering av speciella typer av information som förmedlas med webbteknik. Många andra program kan visa webbsidor.
(1947) – belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit bokenHow the web was born(länk) från år 2000.
– Relay – kort för Bitnet relay chat. – Verbet to relay syftade förr ofta på möjligheten att adressera meddelanden till någon i nätet genom att bara ange användarnamn – man behövde inte ange vilket datorsystem som användaren tillhörde;
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly(arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction”(länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
– (push technology) – beteckning på system som skickar information till registrerade mottagare utan att mottagaren behöver göra något. Det kan användas för e‑post, snabbmeddelanden, chatt, uppdateringar, blogginlägg och annan information. Motsatsen, pull, innebär att informationen inte skickas till mottagaren förrän mottagaren begär det, vanligen genom att klicka på en knapp eller länk. – Pull var fram till mitten av 1990‑talet praktiskt taget det enda som fanns, eftersom datanäten var för långsamma och för dyra för att man skulle skicka information utan att mottagarna hade bett om det. – Men pushteknik blev en viktig trend i slutet av 1990‑talet, se Pointcast† och Marimba†, fast det tappade snart fart. En anledning var att pushtrafik tog upp en stor del av företagens nätverk, vilket ledde till att många företag blockerade det. – På 2010‑talet fick pushteknik en renässans därför att de flesta användare då hade fått kraftfulla datorer och snabb internetanslutning. Pushteknik är därför inte längre en belastning på nätet. E‑post, andra meddelanden, aviseringar och programuppdateringar överförs automatiskt i många tjänster till användarens dator eller smarta mobil. – Se också pushmail;