von Neumann-arkitektur

den uppbyggnad av datorer som har varit standard sedan 1940‑talet. – von Neumann‑arkitektur innebär att data och program lagras i samma minne – sammanhanget avgör vad som är vad. Arki­tek­turen är uppkalla­d efter matematikern John von Neumann†, men andra forskare var med och utvecklade principerna. De första datorerna som tillämp­ade von Neumann‑arkitekturen var brittiska Small-scale experimental machine† (SSEM) från 1948 och ameri­kan­ska IAS machine† från 1952, som blev mönsterbildande. – von Neumann kände till Alan Turings† idéer, men han ville göra ett datorsystem som var mindre intellektuellt krävande för program­merarna. Prin­ciperna beskrevs först i rapporten First draft on the Edvac (länk) från 1945 (se Edvac†). – John von Neumann delade in datorn i fyra huvuddelar, nämligen (med moderna termer) pro­cessor, minne, styrning och användargränssnitt. Detta var inget nytt: samma delar ingår i alla datorer, inklusive Charles Babbages† analysmaskin, som ritades hundra år tidigare (men aldrig förverkligades). Mer specifikt för von Neumann‑arkitekturen är att den:

  • – har ett gemensamt minne för program­instruktioner och data. Vad som är vad avgörs av sammanhanget. Ett annat känne­tecken för von Neumann‑arkitekturen är:
  • – att beräkningarna sker sekventiellt. Programinstruktionerna verkställs en i taget, data och instruktioner hämtas från minnet ett i taget.

– Under 1940-talet fanns en konkurrerande arkitektur, Harvardarkitekturen, som tydligt skilde mellan instruktioner och data. Det har gjorts många försök att utveckla nya arkitekturer. Främst gäller det att komma ifrån ”von Neumann‑flaskhalsen”, den sekventiella inläsningen av data och instruktioner från minnet. Det går ju inte att läsa in instruktioner och data samtidigt, vilket gick i Harvardarkitekturen. John von Neumann insåg för­delarna med parallell databehandling, men han ansåg att det skulle bli för besvärligt att genomföra. Numera är parallellism vanligt, eftersom datorer ofta har flera processorer, eller flerkärniga processorer. Principen om gemensamt minne har också ifråga­­satts, eftersom programspråk tydligt skiljer mellan data och instruktioner. – Eftersom von Neumann‑arkitekturen hanterar instruktioner och data i samma minne skulle man kunna skriva program som för­ändrar sin egen kod, men knappast någon utnyttjar den möjlig­heten.

[datorer] [it-historia] [ändrad 23 september 2021]

Amiga

en populär hemdator på 1980- och 1990‑talen. – Amiga hade en för sin tid avancerad konstruk­tion med goda möjligheter att hantera bild och ljud. Den konkur­re­rade närmast med Apple och Atari, men slogs ut. Amiga blev aldrig mer än en hobby­dator, utom under en tid i Tyskland där den också användes på företag. – Amiga såldes av företaget Commodore, som 1984 hade köpt det företag, Hi-Toro, som hade utvecklat datorn (då under namnet Lorraine). Den första Amigadatorn kom 1985, den sista 1996. Då hade Commodore gått i konkurs. – Amiga hade ett eget operativsystem, AmigaOS, som numera utvecklas av Hyperion (länk), se amigaos.net. Varumärket Amiga har, sedan Commodore gick i konkurs, varit omstritt och har använts av flera företag. Datorer som kan köra AmigaOS tillverkas, eller har tillverkats, av flera företag. Det finns också företag som tillverkar moder­kort för AmigaOS. Det italienska företaget Cloanto marknadsför Amiga‑emulatorer för Windows (amigaforever.com). 2022 kom A500 Mini, en liten kopia av Amiga, avsedd att anslutas till en tv. Den kommer med 25 klassiska spel för Amiga – se retrogames.biz…. – Namnet: Amiga är spanska och portugisiska för väninna. Commodore valde namnet för att företaget ville ha ett namn som kom före Apple och Atari i bokstavsordning. – Svenska användarföreningen för Amiga, Safir, finns på safir.amigaos.se. – Boken Generation 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville (se generation500.com) av Jimmy Wilhelmsson (se spelpappan.se) kom ut 2017. – IDG:s artiklar om Amiga, se denna länk.

[hobby] [persondatorer] [it-historia] [ändrad 12 april 2022]

Lovelace, Ada

Porträtt av Ada Lovelace.
Ada Lovelace

(1815—1851) – engelsk matematiker, utgivare av det första kända datorprogrammet. – Under några år samarbetade hon med Charles Babbage† om hans mekaniska dator, analysmaskinen, som aldrig blev byggd. – Ada Lovelaces rykte som ”den första programmeraren” bygger på hennes översättning av en artikel från 1840 av Luigi Federico Menebrea (se Wikipedia), på engelska ”Sketch of the analytical engine invented by Charles Babbage” (länk). I sina kommentarer, som tar dubbelt så mycket utrymme som Menabreas text, redovisade hon en komplett algoritm för att lösa en matematisk uppgift. Men hon föreslog också att analysmaskinen skulle kunna användas till annat än matematik, till exempel för att analysera och komponera musik. Där var hon mer än hundra år före sin tid. – Ada Lovelace gjorde också det första inlägget om vad som nu kallas för artifici­ell intelligens, se Lady Lovelaces invändning och Lovelacetestet. – Programspråket Ada är uppkallat efter Ada Lovelace, liksom utmärkelsen Love­lace medal. – Se också Ada Initiative†. – Biografiskt: Ada Love­lace föddes som Ada Byron. Hon var dotter till poeten lord Byron (se Wikipedia). Hon lärde sig matema­tik av sin mor Anna Isabella Byron, född Milbanke (se Wikipedia), som hade ett djupt intresse för matematik. Hon studerade också för Mary Somerville (se Wikipedia) – den första person som har kallats för scientist. Som gift hette Ada först Ada King efter sin make, William King. Namnet Love­lace fick hon när hennes man 1838 ärvde titeln earl av Lovelace. – Läs mer om Ada Love­lace i denna artikel av Howard Rheingold. – Ada Lovelace day firas sedan 2009, från 2012 den andra tisdagen i oktober. – Se findingada.com.

[ada lovelace] [datorpionjärer] [it-historia] [årsdagar] [ändrad 21 oktober 2020]

Apollo

  1. Project Apollo – kinesiska Baidus (baidu.com) projekt för att skapa en allmänt tillgänglig plattform, baserad på öppen källkod, för självkörande bilar. Den presenterades i april 2017, se pressmeddelande;
  2. – version 8 av Windows Phone†, släppt under 2012;
  3. – det första företaget som sålde det som då kallades för arbetsstationer. För­sta modellen hette Domain och lanserades 1981. Dåvarande Hewlett‑Packard† köpte Apollo 1989, och använde sedan namnet som varumärke för sina arbetsstationer i några år;
  4. Apollo syndrome, se Apollonsyndromet;
  5. – se Apollo guidance computer (styrdatorn till Apolloprogrammets månlandare);
  6. Apollo Management Group (apollo.com), bland annat sedan maj 2021 ägare till Yahoo.

– Den grekiska guden Απόλλων heter Apollon på svenska, men Apollo på engelska.

[bilar] [datorer] [företag] [it-historia] [mobilt] [psykologi] [windows] [ändrad 2 november 2021]

Altair

Altair med locket borttaget så att man ser lite av kretsarna. På framsidan lysdioder och vippströmbrytare.
Altair utan lock.

en av de första persondatorerna, lanserad 1975. Den första som fick en viss spridning. – Altair 88000 såldes som byggsats för 395 dollar (färdigbyggd för 495 dollar) och hade en Intel 8080-processor, 256 byte (bara byte) i minne och ett användargränssnitt bestående av LED:er och vipp­ström­brytare. Den kom från ett företag som hette MITS, Micro instrumentation and telemetry Systems, i Albu­querque i New Mexico. Datorn såldes i ungefär fyra tusen exemplar, bland annat till Bill Gates och Paul Allen†, som båda därefter anställdes på MITS som programutvecklare, men som slutade 1976. MITS lades ner kort därefter på grund av en kombination av konkurrens och bristfälliga affärsmetoder. – Namnet: Altair är en ljusstark stjärna i stjärnbilden Örnen. Namnet är arabiska och betyder örnen.

[datorer] [it-historia] [nerlagt] [ändrad 16 oktober 2018]

Enigma

  1. En Enigmamaskin. En trälåda med uppfällt lock. Inuti lådan ser man ett tangentbord.
    Inte så hemlig.

    – en portabel krypterings‑maskin som under andra världs­kriget användes av Nazitysk­lands trupper i fält och till sjöss. – Enigmas kryptering dekrypterades med någon timmes fördröjning av brittiska matematiker och kryptoexperter under ledning av Alan Turing† i Bletchley Park. Men den förste som knäckte Enigmas kryptering var den polska kryptologen Marian Rejewski i december 1932. Han hade inte tillgång till någon Enigmamaskin, bara till dokumentation som den franska underrättelsetjänsten hade kommit över. Strax före andra världskrigets utbrott 1939 delade Rejewski med sig av sina kunskaper med Frankrike och Storbritannien. Britterna satsade då, under ledning av Turing, på att utveckla ett system för att dekryptera Enigmameddelanden mekaniskt i stället för med papper och penna. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigmamaskiner. Britterna kunde därför snart tolka tyskarnas krypterade radiotelegrafi. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbyggnaden. En detaljerad beskrivning finns i Wikipedia. – En Enigma‑simulator finns på ciphermachinesandcryptology…. En fungerande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling†;

  2. – en teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkning­arna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryp­te­ring. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind (länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma matematiska metoder som används i bitcoin för att säkerställa att samma digitala peng inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presenterades sommaren 2015. En ingående beskrivning finns på enigma.media.mit.edu;
  3. – en årlig konferens om it‑säkerhet, anordnad av Usenix med början 2016. – Se Usenix webbsidor.

Enigma betyder gåta och kommer av grekiska ainigma – dunkelt tal.

[it-historia] [it-säkerhet] [konferenser] [kryptering] [ändrad 20 december 2022]

G-skrivaren

Geheimfernschreiber eller Schlüssel­fern­­schreib­­maschine, SFM – en krypterings‑apparat som an­vändes av Nazi­tysk­land under andra världskriget. – G‑skrivaren är bland annat känd för att matematikprofessorn Arne Beurling† i Sverige med papper och penna på två veckor räknade ut hur den fungerade. Sverige kunde därefter i flera år läsa tyskarnas kommuni­ka­tion med ockupationsstyrkorna i Norge och med tyska ambassaden i Stockholm. – G‑skrivaren tillverkades av den tyska firman Siemens & Halske och hade modellnummer T52. De brittiska krypterings­­expert­erna på Bletchley Park brukade kalla den för Sturgeon. Även britterna i Bletchley Park knäckte den. – G‑skrivaren hanterades som en tele­­­printer: avsänd­aren skrev sitt meddelande i klar­text på ett tangentbord, maskinen krypterade meddelandet mekaniskt och automatiskt och sände kryptotexten till mottag­aren. Mot­tagarens maskin de­krypterade meddelandet automatiskt och skrev ut det på papper utan nämn­värd fördröjning. Förutsättningen för att detta skulle fungera var naturligtvis att sändare och mottagare hade ställt in apparaterna likadant – med samma nyckel. – G‑skrivaren var rätt skrymmande och an­vändes därför i flottan och flygvapnet, där man kunde ha maskinerna fast monterade. Detta till skillnad från en annan känd krypteringsapparat, den mindre Enigma, som användes av trupper i fält. – Läs också om Lorenz SZ42 och Colossus†.

[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 6 juli 2020]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(19051986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands krypterings‑apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson tillverkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjetunionen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. – Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Einsteins arbetsrum (se länk). – Läs mer i boken Svenska kryptobedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kärlekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Östberg Eriks­son (1951), kom ut i slutet av 2015 (se länk – nere i mars 2021 – arkiverad). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 2 mars 2021]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobiltelefonnätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobiltelefonnät som byggdes upp gemensamt i de nordiska länderna. Det räknas i efterhand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT‑nätet togs i bruk i Saudiarabien 1981. Kort därefter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 megahertz. Ett andra nät invigdes 1986. Det använde frekvensen 900 megahertz, och kallades följaktligen för NMT 900. Under 1990‑talet överflyglades NMT av GSM (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – ett svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar på N] [mobilt] [språkteknik] [ändrad 27 maj 2020]

femte generationen

  1. Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på paral­lella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genom­brottet för internet. I vissa avseenden var pro­jektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
  2. – om mobila nätverk: se 5g.

[ai] [generationer] [it-historia] [mobilt] [ändrad 29 maj 2012]