G-skrivaren

Geheimfernschreiber eller Schlüssel­fern­­schreib­­maschine, SFM – en krypterings‑apparat som an­vändes av Nazi­tysk­land under andra världskriget. – G‑skrivaren är bland annat känd för att matematikprofessorn Arne Beurling i Sverige med papper och penna på två veckor räknade ut hur den fungerade. Sverige kunde därefter i flera år läsa tyskarnas kommuni­ka­tion med ockupationsstyrkorna i Norge och med tyska ambassaden i Stockholm. – G‑skrivaren till­verka­des av den tyska firman Siemens & Halske och hade modellnummer T52. De brittiska krypterings­­expert­erna på Bletchley Park brukade kalla den för Sturgeon. Även britterna i Bletchley Park knäckte den. – G‑skrivaren hanterades som en tele­­­printer: av­sänd­aren skrev sitt meddelande i klar­text på ett tangentbord, maskinen krypterade meddelandet mekaniskt och automatiskt och sände krypto­texten till mottag­aren. Mot­tagarens maskin de­krypterade med­delandet automatiskt och skrev ut det på papper utan nämn­värd fördröjning. – G‑skrivaren var rätt skrymmande och an­vändes därför i flottan och flyg­­vapnet, där man kunde ha maskinerna fast monterade. Detta till skillnad från en annan känd krypterings­apparat, den mindre Enigma, som användes av trupper i fält. – Läs också om Lorenz SZ42 och Colossus.

[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 1 oktober 2018]

Beurling, Arne

Svartvitt foto av Arne Beurling.
Arne Beurling.

(1905—1986) – svensk matematiker och kodknäckare. – Känd för att han 1940 räknade ut hur Nazitysk­lands kryp­te­rings-apparat Geheimfernschreiber, på svenska kallad G-skrivaren, fungerade. Han gjorde det med penna och papper på ett par veckor. Detta anses vara en minst lika stor bedrift som britternas knäckande av en annan tysk krypteringsapparat, Enigma. L M Ericsson till­verkade sedan egna utföranden av G‑skrivaren (se app, betydelse 2) som an­vändes för mekanisk dekryptering på vad som senare blev FRA. – Beurlings bedrift blev möjlig därför att tyskarna hade krävt att få skicka sin telegramtrafik till det ockuperade Norge över svenska ledningar. Sveriges regering protesterade för syns skull, men gav med sig för att få möjlighet att läsa tyskarnas meddel­anden. Även krypterade meddelanden till och från Tysklands ambassad i Stockholm avlästes. Sverige fick bland annat förhandskunskap om Nazitysklands invasion av Sovjet­uni­onen och varnade Sovjetunionen, men varningen togs inte på allvar. – Efter några år förstod tyskarna att svenskarna kunde läsa deras trafik och modifierade då G‑skrivarna så att svenskarna inte längre kunde dekryptera meddelandena. Efter kriget blev Beurling professor vid Institute for advanced study i Princeton i USA, där han fick ta över Albert Ein­steins arbetsrum (se länk). – Läs mer i Svenska krypto­bedrifter av Bengt Beckman (1996; ny upplaga 2006). – TV-dokumentären G som i hemlig från 1994 finns på Youtube (länk) och i Öppet arkiv (länk). – En biografi om Arne Beurling och hans första fru, Britta Östberg, Kär­lekens kod och krigets av Lasse Eriksson (1949—2011) och Kristina Öst­berg Eriks­son, kom ut i slutet av 2015 (se länk). Den boken handlar mest om Beurlings och Östbergs privat­liv.

[kryptering] [personer] [underrättelseverksamhet] [ändrad 11 november 2018]

Enigma

  1. – en portabel krypterings-maskin som under andra världs­kriget användes av Nazitysk­lands trupper i fält och till sjöss. Enigmas kryptering knäcktes av brittiska mate­ma­tiker och krypto­­experter under ledning av Alan Turing i Bletchley Park. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigma‑maskiner. Britterna kunde därför följa tyskarnas krypterade radiotelegrafi med bara någon timmes fördröjning. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbygg­naden. En detaljerad beskrivning finns i Wiki­pedia. – En Enigma‑simulator finns på denna länk. En funge­rande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling;
  2. – teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkning­arna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryp­te­ring. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind (länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma mate­ma­tiska metoder som används i bitcoin för att säker­ställa att samma digitala pengar inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presen­te­rades sommaren 2015. En ingående beskriv­ning finns på enigma.media.mit.edu;
  3. – årlig konferens om it‑säkerhet, anordnad av Usenix med början 2016. – Se Usenix webbsidor.

Enigma betyder gåta och kommer av grekiska ainigma – dunkelt tal.

[it-historia] [it-säkerhet] [konferenser] [kryptering] [ändrad 16 april 2019]

femte generationen

  1. Fifth generation computer systems project, FGCS – ja­pansk sats­ning på 1980‑talet på att kon­stru­era kraft­fulla och lätt­använda dator­system. De skulle ha parallell data­behand­ling och tillämpa arti­fici­ell intelli­gens. – Namnet femte gene­ra­tionen syftade på paral­lella system: de tidi­gare gene­ra­tionerna var radio­rör, tran­sistorer, inte­gre­rade kretsar och mikro­pro­cessorer. – Pro­jektet på­gick från 1982 till 1992. Det blev över­spelat av den all­männa teknik­utveck­lingen, sprid­ningen av person­datorer och grafiska an­vändar­gräns­snitt samt genom­brottet för inter­net. I vissa av­se­enden var pro­jektet långt före sin tid. – Ett webb­museum för pro­jektet finns här;
  2. – om mobila nätverk: se 5g.

[ai] [it-historia] [mobilt]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobil­telefon­nätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobil­telefon­nät som byggdes upp gemen­samt i de nordiska länderna. Det räknas i efter­hand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT-nätet togs i bruk i Saudi­arabien 1981. Kort där­efter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 mega­hertz. Ett andra nät in­vigdes 1986. Det an­vände frekvensen 900 mega­hertz, och kallades följ­aktligen för NMT 900. Under 1990-talet över­flyglades NMT av gsm (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar] [mobilt] [språkteknik]

0g

Hoppas att hon stannade bilen först.

(noll-generationen) – beteckning på de allra första mobil­tele­fonerna. De fanns före generation ett, NMT. 0g‑tele­foner var fast monterade i bilar, och alla samtal till och från dem kopplades i början manuellt av en telefonist. Senare kunde man slå numret själv med en fast monterad nummerskiva på bilens instrumentbräde. – Det första nätet för sådan mobiltelefoni i Sverige hette MTA, och infördes 1956. Senare kom MTB och MTC, som senare om­arbetades till NMT. Dessa system för mobiltelefoni fick bara några tusen an­vändare, och de av­vecklades när NMT kom. – Benämningen 0g är en retro­nym som aldrig användes när systemen var i bruk. Man talade om biltelefoner. – 0g är faktiskt en dubbel retro­nym, efter­som man inte tänkte på denna teknik när man i efterhand numrerade genera­tionerna och därför, senare, måste ge den nummer noll, efter­som nummer ett redan var upp­taget för GSM. – Om mobil­telefon­generationer, se mobil­telefon.

[generationer] [it-historia] [mobilt] [ändrad 20 november 2019]

Raskin, Jef

(1944—2005) – amerikansk program­utvecklare, initiativ­tagare till Apples Mac­intosh. – Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, först som ansvarig för publi­ka­tioner. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Macintosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa. Jobs gick så småningom över till Macintosh­projektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare dator än den Macintosh som kom 1984. Raskin före­drog huvud­sak­ligen text­baserade användargränssnitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I boken The humane interface (samman­fattning finns här) beskrev han ett nytt an­vändar­gräns­snitt, senare om­döpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webbplatsen The Raskin Center (länk). – En film om Jef Raskin finns här. Ett alter­na­tivt an­vändar­gräns­snitt för Mac är upp­kallat efter Raskin, se raskinformac.com.

[användargränssnitt] [it-historia] [jef raskin] [personer] [ändrad 12 juni 2017]

Whole earth catalog

nerlagd katalog som har haft stor betydelse för person­datorernas genom­brott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den fram­­växande person­dator­kulturen i San Fran­cisco­området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konst­materiel och annat. Målet var att till­handa­hålla verktyg för studier, själv­för­verk­ligande och för­ändring av världen. Kata­logen kom ut regel­bundet 1968—1972, därefter mindre regel­bundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första person­datorerna. – Steve Jobs har talat om Whole earth catalogs be­tyd­else för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i boken What the dormouse said: How the sixties counter­culture shaped the personal computer industry (länk) av John Markoff och i Wikipedia.

[it-historia] [ändrad 2o17-03-28]

Tramiel, Jack

(1929—2012) – amerikansk företagsledare, grundare av Commodore och chef för Atari. – Tramiel var polsk jude och sattes i döds­lägret Auschwitz av nazisterna, men han befri­ades 1945 och flyttade till USA 1947. Tramiel startade 1953 före­taget Commodore, som först reparerade och tillverkade meka­niska kontors­maskiner. 1977 började Commodore sälja hemdatorer. 1984 lämnade Tramiel Commodore och startade ett nytt företag, som 1985 tog över Ataris persondatorverksamhet. Efter­som Ataris persondator konkurrerade med Mac­intosh kallades den ibland för ”Jack­intosh”. 1996 sålde Tramiel Atari, som då hade fått allt större problem med att sälja sina produkter, till JT Storage (se Wikipedia), som gick i konkurs 1999.

[it-historia] [jack tramiel] [personer] [ändrad 20 juni 2018]