G-skrivaren

Geheimfernschreiber eller Schlüssel­fern­­schreib­­maschine, SFM – en krypterings‑apparat som an­vändes av Nazi­tysk­land under andra världskriget. – G‑skrivaren är bland annat känd för att matematikprofessorn Arne Beurling i Sverige med papper och penna på två veckor räknade ut hur den fungerade. Sverige kunde därefter i flera år läsa tyskarnas kommuni­ka­tion med ockupationsstyrkorna i Norge och med tyska ambassaden i Stockholm. – G‑skrivaren till­verka­des av den tyska firman Siemens & Halske och hade modellnummer T52. De brittiska krypterings­­expert­erna på Bletchley Park brukade kalla den för Sturgeon. Även britterna i Bletchley Park knäckte den. – G‑skrivaren hanterades som en tele­­­printer: av­sänd­aren skrev sitt meddelande i klar­text på ett tangentbord, maskinen krypterade meddelandet mekaniskt och automatiskt och sände krypto­texten till mottag­aren. Mot­tagarens maskin de­krypterade med­delandet automatiskt och skrev ut det på papper utan nämn­värd fördröjning. – G‑skrivaren var rätt skrymmande och an­vändes därför i flottan och flyg­­vapnet, där man kunde ha maskinerna fast monterade. Detta till skillnad från en annan känd krypterings­apparat, den mindre Enigma, som användes av trupper i fält. – Läs också om Lorenz SZ42 och Colossus.

[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 1 oktober 2018]

femte generationen

  1. Fifth generation computer systems project, FGCS – ja­pansk sats­ning på 1980‑talet på att kon­stru­era kraft­fulla och lätt­använda dator­system. De skulle ha parallell data­behand­ling och tillämpa arti­fici­ell intelli­gens. – Namnet femte gene­ra­tionen syftade på paral­lella system: de tidi­gare gene­ra­tionerna var radio­rör, tran­sistorer, inte­gre­rade kretsar och mikro­pro­cessorer. – Pro­jektet på­gick från 1982 till 1992. Det blev över­spelat av den all­männa teknik­utveck­lingen, sprid­ningen av person­datorer och grafiska an­vändar­gräns­snitt samt genom­brottet för inter­net. I vissa av­se­enden var pro­jektet långt före sin tid. – Ett webb­museum för pro­jektet finns här;
  2. – om mobila nätverk: se 5g.

[ai] [it-historia] [mobilt]

NMT

  1. – Nordisk mobiltelefoni – det första mobil­telefon­nätet av modern typ. Det var cellbaserat, och det var i drift från 1981 till 2007. NMT var ett analogt mobil­telefon­nät som byggdes upp gemen­samt i de nordiska länderna. Det räknas i efter­hand som generation ett (se mobiltelefon). – Det första NMT-nätet togs i bruk i Saudi­arabien 1981. Kort där­efter togs NMT 450 i drift i Norden. Det sände på 450 mega­hertz. Ett andra nät in­vigdes 1986. Det an­vände frekvensen 900 mega­hertz, och kallades följ­aktligen för NMT 900. Under 1990-talet över­flyglades NMT av gsm (generation två). Det ledde till att NMT 900 togs ur drift den 31 december 2000. Det äldre nätet, NMT 450, fanns kvar till 2007;
  2. – företaget Nordisk Mobiltelefon Sverige, se Net 1;
  3. – Nordic Medtest – svenskt företag som testar digital utrustning för hälsa, se nordicmedtest.se;
  4. – se neural maskinöversättning.

[företag] [förkortningar] [mobilt] [språkteknik]

0g

Hoppas att hon stannade bilen först.

(noll-generationen) – beteckning på de allra första mobil­tele­fonerna. De fanns före generation ett, NMT. 0g‑tele­foner var fast monterade i bilar, och alla sam­tal till och från dem kopplades i början manuellt av en telefonist. Senare kunde man slå numret själv med en fast monterad nummerskiva på bilens instrumentbräde. – Det första nätet för sådan mobil­telefoni i Sverige hette MTA, och infördes 1956. Senare kom MTB och MTC, som senare om­arbetades till NMT. Dessa system för mobil­telefoni fick bara några tusen an­vändare, och de av­vecklades när NMT kom. – Be­teckningen 0g är en retro­nym som aldrig användes när systemen var i bruk. Man talade om biltelefoner. – 0g är faktiskt en dubbel retro­nym, efter­som man inte tänkte på denna teknik när man i efterhand numrerade genera­tionerna och därför, senare, måste ge den nummer noll, efter­som nummer ett redan var upp­taget för GSM. – Om mobil­telefon­generationer, se mobil­telefon.

[generationer] [it-historia] [mobilt]

Raskin, Jef

(1944—2005) – amerikansk program­utvecklare, initiativ­tagare till Apples Mac­intosh. – Jef (stavas så) Raskin anställdes 1978 på Apple, då som an­svarig för publi­ka­tioner. Han började 1979 utveckla det som skulle bli Mac­intosh, först kallat Annie. Steve Jobs† arbetade då på datorn Lisa. Jobs gick så småningom över till Mac­intosh­projektet, och tog över det från Raskin, som sa upp sig 1982. – Raskin hade tänkt sig en enklare dator än den Mac­intosh som kom 1984. Raskin före­drog huvud­sak­ligen text­baserade an­vändar­gräns­snitt. Efter att han slutade på Apple arbetade han som konsult och skribent. I boken The humane interface (samman­fattning finns här) beskrev han ett nytt an­vändar­gräns­snitt, senare om­döpt till Archy. Archy kan studeras och laddas ner på webb­platsen The Raskin Center (länk). – En film om Jef Raskin finns här. Ett alter­na­tivt an­vändar­gräns­snitt för Mac är upp­kallat efter Raskin, se raskinformac.com.

[användargränssnitt] [it-historia] [jef raskin] [personer] [ändrad 12 juni 2017]

Whole earth catalog

nerlagd katalog som har haft stor betydelse för person­datorernas genom­brott. – Whole earth catalog startades 1968 av Stewart Brand, och kom att spela en viktig roll i den fram­­växande person­dator­kulturen i San Fran­cisco­området. Whole earth catalog innehöll verktyg, böcker, elektronik, konst­materiel och annat. Målet var att till­handa­hålla verktyg för studier, själv­för­verk­ligande och för­ändring av världen. Kata­logen kom ut regel­bundet 1968—1972, därefter mindre regel­bundet fram till 1998. Den bidrog till att sprida de första person­datorerna. – Steve Jobs har talat om Whole earth catalogs be­tyd­else för honom. Howard Rheingolds idéer har växt ur samma tradition. – Forumet The Well uppstod ur Whole earth catalog. – Läs mer i boken What the dormouse said: How the sixties counter­culture shaped the personal computer industry (länk) av John Markoff och i Wikipedia.

[it-historia] [ändrad 2o17-03-28]

Tramiel, Jack

(1929—2012) – amerikansk företagsledare, grundare av Commodore och chef för Atari. – Tramiel var polsk jude och sattes i döds­lägret Auschwitz av nazisterna, men han befri­ades 1945 och flyttade till USA 1947. Tramiel startade 1953 före­taget Commodore, som först reparerade och tillverkade meka­niska kontors­maskiner. 1977 började Commodore sälja hemdatorer. 1984 lämnade Tramiel Commodore och startade ett nytt företag, som 1985 tog över Ataris persondatorverksamhet. Efter­som Ataris persondator konkurrerade med Mac­intosh kallades den ibland för ”Jack­intosh”. 1996 sålde Tramiel Atari, som då hade fått allt större problem med att sälja sina produkter, till JT Storage (se Wikipedia), som gick i konkurs 1999.

[it-historia] [jack tramiel] [personer] [ändrad 20 juni 2018]

Commodore

amerikansk tillverkare av persondatorer, mest känd för Commodore 64 och Amiga. – Företaget Commodore grundades 1954 i Kanada av Jack Tramiel, och tillverkade först skriv­maskiner, senare elektroniska räkne­apparater. 1977 kom person­datorn Commodore PET, 1981 kom Vic‑20, 1982 Commodore 64 (C64), som såldes i 22 miljoner exemplar. (Artikel om Commo­dore 64 från idg.se, klicka här.) – Tramiel lämnade Commo­dore 1984 för att starta Atari. Samma år köpte Commo­dore företaget Amiga, och lanserade 1985 datorn med samma namn. Runt 1990 blev det uppen­bart att Commo­dores produkter varken kunde konkurrera med pc/Windows eller, för Amigas del, med Mac, och 1994 för­sattes Commo­dore i konkurs. – Före­tags­namnet Commodore har åter­upp­stått: 2011 började ett nytt före­tag, Commo­dore USA, sälja en kopia av Commodore 64. En annan kopia, The 64, gräsrotsfinansierades 2016 genom Indiegogo. – En samling program för Commodore 64 finns sedan september 2018 på Internet Archive, se denna länk. Det finns också en emulator för Commodore 64, se VICE.  – Varumärket Amiga finns också kvar. – Mer om detta i Wikipedia.

[it-historia] [ändrad 15 oktober 2018]

Cringely, Robert X

– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:

  1. – av den journalist som för tillfället skrev den numera ner­lagda bloggen Notes from the field (länk till sista inlägget) i den ame­ri­kan­ska tidningen Info­­World (länk), syster­­tidning till Compu­ter Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i Info­­­world i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;

    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
    Mark Stephens alias Robert X Cringely.
  2. – av journalisten Mark Stephens som artist­­namn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut boken Accidental Empires (inte över­­satt till svenska) under författarnamnet Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och lång­film under namnet The triumph of the nerds, se IMDb (länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev upp­sagd från Info­World, men han fort­satte att använda namnet. Info­World gick då till dom­stol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det miss­­­lyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webb­platsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radio­­kanalen PBS, där­efter på den egna sajten cringely.com (länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga video­­inter­vjuer med persondator­pionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.

– Från början var Robert X Cringely ett på­hittat namn som stod i Info­Worlds redaktions­ruta för att redaktionen skulle ha en synda­bock när något blev fel: cringe=kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag.  (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet, länk, och Språktidningen, länk.) När chef­redaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive med­arbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk) och artikel i tidskriften Wired (länk). – Läs också om Startup L Jackson.

[massmedier] [signaturer] [ändrad 11 januari 2019]