en planerad men aldrig tillverkad surfplatta, utvecklad av Microsoft. – Courier, som blev känd i slutet av 2009, hade en ovanlig, bokliknande form med två bildskärmar som kunde vikas ihop. Den skulle hanteras direkt med fingret eller med en elektronisk penna. Courier sågs ett tag som Microsofts alternativ till ApplesiPhone. Men i april 2010 meddelade Microsoft att företaget inte tänkte sätta Courier i tillverkning.
ofta bara: bärbar – en bärbar, min bärbara – komplett dator i bärbart format utan lösa delar. – Vanligtvis har den en platt bildskärm i ett fällbart lock som kan vikas ner över tangentbordet. I stället för mus har de numera oftast en styrplatta. Ett inbyggt laddbart batteri ingår. – De engelska orden portable computer, laptop, notebook och subnotebook syftar ursprungligen på olika utföranden med olika vikt och anslutningsmöjligheter, men de kan alla översättas alla med bärbar dator eller bara bärbar(”har du med din bärbara?”). – Bärbara datorer är gjorda för att kunna ersätta stationära datorer: de har samma operativsystem (Windows, Mac eller Linux), och kör samma program som sina stationära motsvarigheter. De är också gjorda för samma arbetsställning: man sitter, och skriver med båda händerna. (Jämför med handdator och minibärbar.) – Alan Kay ritade 1972 den första bärbara datorn, Dynabook. Den liknade mest en surfplatta. Före honom hade Ted Nelson skissat på bärbara datorer som liknade kroppsburna datorer. Andra historiska varianter var Osborne 1†, som ibland kallades för ”släpbar” i stället för bärbar, och den behändiga Tandy TRS‑80 model 100†. – Den första bärbara datorn av modern typ med bildskärmen i ett fällbart lock formgavs 1979 av Bill Moggridge†.
(1943—2012) – engelsk formgivare som 1979 formgav den första bärbara datorn av modern typ. Alltså en dator med ett lock som hade inbyggd bildskärm och som kunde fällas ner över tangentbordet när datorn inte användes. (Så kallad clamshell design.) Datorn hette GRiD Compass (mer på denna länk – arkiverad), och såldes från 1982 och några år därefter, huvudsakligen till amerikanska staten. Den var dyr och specialkonstruerad för att tåla svåra påfrestningar. Den användes bland annat i rymdskytteln. – Designen med bildskärmen i ett fällbart lock patenterades av tillverkaren GRiD Systems som i många år, liksom Tandy† som köpte GRiD 1988, tjänade pengar på att sälja licenser på konstruktionen till andra datortillverkare. Efter att ha formgett den bärbara datorn ägnade Bill Moggridge en stod del av sin tid åt frågan om interaktion mellan människa och dator. Han fick flera utmärkelser. – Moggridge skrev bland annat böckerna Designing interactions(länk) och Designing media(länk).
en läsplatta från Amazon, släppt i november 2007. – Kindle finns också som program för persondatorer och mobiltelefoner. – Kindle är en handhållen läsplatta med bildskärm av elektroniskt papper. Kindle kombineras med ett utbud av böcker, tidningar och tidskrifter i elektroniskt format. Läsplattan kommunicerar med Amazons e-bokhandel via mobiltelefonnätet. I USA används ett särskilt nät, Whispernet. Kindle använder ett särskilt filformat, .azw. –Kindle blev kontroversiellt sommaren 2009 när Amazon, på grund av problem med upphovsrätten, utan förvarning raderade kundernas exemplar av boken 1984 av George Orwell. Kunderna fick pengarna tillbaka, men många reagerade kraftigt på att de inte äger böckerna som de har betalat för. Det är också möjligt för Amazon att ändra texten i köpta böcker i efterhand. – Se artikel i New York Times(länk). – Läs mer om Kindle på kindle.amazon.com. – Läs också om Kindroid. – I september 2011 släppte Amazon surfplattanKindle Fire, från 2015 bara Fire. Den kan givetvis också användas som läsplatta. – Kindle Unlimited är Amazons abonnemangstjänst för e‑böcker. – Ordet:Kindle betyder tända [eld], i överförd bemärkelse också väcka, egga.
– ett europeiskt satellitsystem för positionsbestämning och navigering (GNSS). – Galileo är alltså ett nyare alternativ till GPS. Det togs i drift i begränsad omfattning i december 2016, se pressmeddelande. – Galileo ska enligt planerna ha 24 satelliter, placerade i banor som gör dem lättare att hitta från europeiska breddgrader än GPS‑satelliterna, och utrustade med exaktare atomur än vad GPS‑satelliterna har. Det ger positionsbestämning ner till en meter. Tillsammans med GPS‑systemets 30 satelliter ska det ge nästan 100‑procentig tillgänglighet på jordklotet. – Public regulated service (PRS) är en Galileobaserad tjänst avsedd enbart för polis, brandkår och annat samhällsskydd i EU‑länderna. PRS ger en krypterad signal som uppges ha hög tillförlitlighet och skydd mot sabotage och andra störningar. Mer här. – Projektet drivs av EU och europeiska rymdorganisationen ESA(esa.int) med insats av privat kapital. – Beslut om genomförande av Galileo fattades i mars 2002; de första testsatelliterna togs i drift 2006. – I samband med att Storbritannien lämnar EU (Brexit), och därmed bland annat utestängs från PRS, har Storbritannien under 2018 börjat undersöka möjligheten att skicka upp ett eget satellitnavigeringssystem. – Läs mer om Galileo här;
– Galileo Project – ett projekt för att söka efter tecken på utomjordisk teknik i vårt solsystem. Galileo-projektet inleddes 2021 på initiativ av astronomen Avi Loeb(länk) på Harvard. – Se Harvards webbsidor.
–Namnet: Uppkallat efter vetenskapsmannen Galileo Galilei, 1564–1642, se Wikipedia.
en dator som byggdes i Storbritannien under andra världskriget för att forcera Nazitysklands kryptering. – Eftersom Colossus var hemligstämplad i decennier efter kriget har den varit nästan okänd. Det var den första helt elektroniska datorn med radiorör. Den kunde inte lagra program i minnet (se von Neumann‑arkitektur), utan den programmerades med strömbrytare och sladdar med propp, som en gammal telefonväxel. – Colossus byggdes för ett enda ändamål, nämligen att räkna ut vilka inställningar som tyska armén, dag för dag, använde i krypteringsapparaten Lorenz SZ42, som britterna kallade ”Tunny”. (Lorenz SZ42 är en annan dekrypteringsapparat än både Enigma och G‑skrivaren.) – Colossus konstruerades 1943 på tio månader av teleingenjören Tom Flowers† i Bletchley Park. Colossus hade 1 000 radiorör och kunde behandla 5 000 tecken i sekunden. Tecknen lästes in från en pappersremsa. Under 1943—1945 byggdes tio exemplar av Colossus, men de flesta förstördes grundligt efter kriget på order av Winston Churchill. Två var i drift i största hemlighet till slutet av 1950‑talet, sedan förstördes också de. – En kopia av Colossus byggdes i början av 2000‑talet, efter att hemligstämplarna hade hävts (se här), och den forcerade meddelanden av tysk 1940‑talsmodell lika snabbt som en modern dator. Att programmera den för andra uppgifter var däremot svårt och omständligt. – Läs mer om Colossus här eller i Jack Copelands(länk)bokColossus från 2006(länk). – Läs också om WITCH†.
(Programmed data processor) – en historisk serie minidatorer från Digital†. PDP‑1 lanserades 1960 och kostade då 120 000 dollar – att jämföra med en miljon dollar för en stordator. Mest framgångsrik blev PDP‑11 från 1970, som flitigt kopierades i dåvarande östblocket. Det fanns PDP‑modeller upp till PDP‑16 från 1972. PDP‑serien efterträddes 1977 av VAX†. Ett arv från PDP‑11 är Intelsprocessorer, som länge byggde på instruktionsuppsättningen från PDP‑11.
– spelkonsol (game console) – dator som har byggts speciellt för datorspel. Till exempel Nintendo, Playstation och Xbox;
– administratörsgränssnitt, administratörsterminal. – I äldre stordator– och minidator-system var det systemadministratörensterminal som kallades för konsol. Det hette så för att datorsystemets komponenter monterades på konsoler i hyllsystem. Benämningen konsol knöts då till systemadministratören, och blev senare beteckning på den terminal som systemadministratören råkade ha loggat in från. Även fristående Unix‑datorer har ibland kallats för konsoler, eftersom deras användare är sin egen systemadministratör. – Numera är ”console” ett administratörsgränssnitt: ett eller flera fönster med grafiskt användargränssnitt som systemadministratören gör inställningar i och övervakar driften från. – Språkligt: Observera stavningen: en konsol, den konsolen, flera konsoler. – På engelska: console.
– uttryckt med siffror – om information och mätningar: uttryckt i sifferform och som exakta tal. Vid behov avrundas talen. Alternativet är analog. – Anledningen till att datorer arbetar med data i digital form är att digitala data kan bearbetas och kopieras gång på gång utan att det blir svårare för datorn att avläsa informationen rätt. Eventuella fel kan rättas till med hjälp av kontrolltal. Analog information försämras däremot varje gång den kopieras. – Observera att det vanliga decimala talsystemet med siffrorna 0—9 är precis lika digitalt som det binära talsystemet med ettor och nollor – det som används i datorer. Skillnaden är praktiskt betingad, inte principiell. – Se också numerisk;
– allmänt ord för sådant som är baserat på internet och datorteknik, som det digitala samhället, till exempel i uttryck som den digitala klyftan och digitalisering. – Jämför med cyber och e-;
persondatorliknande terminal som ansluts till stordator eller minidator, och som inte kan användas fristående. – I princip bara en bildskärm och ett tangentbord. En dum terminal saknar processor och minne, förutom vad som behövs för att registrera tangenttryckningar och för att hantera bildskärmen. Dumma terminaler har sedan början av 1990‑talet ersatts med persondatorer och terminalemulering. – Jämför med datorbaserad terminal. – Modern motsvarighet, se virtual desktop infrastructure.