(1941—2016) – amerikansk programmerare, känd för att han 1971 uppfann tekniken för e-post och då införde tecknet @ i adresserna. – Tomlinson anpassade en existerande teknik för att skicka meddelanden till användare i samma datorsystem så att man också kunde skicka meddelanden till användare i andra datorsystem. Förutsättningen var att båda systemen var anslutna till Arpanet, föregångaren till internet. – Tomlinson utvecklade e‑posttekniken när han var anställd på it‑företaget Bolt, Beranek and Newman, numera del av Raytheon (rtx.com), som utvecklade teknik för Arpanet. – Tomlinson fick flera utmärkelser. – Ray Tomlinsons webbsida fanns här (borttagen, men se hans sida i Internet hall of fame).
– en serie persondatorer från Luxor† i Motala, tillverkade 1978—1986. Datorerna och operativsystemen utvecklades av ett annat företag, DIAB†, men tillverkning och marknadsföring sköttes av Luxor. Det fanns ABC80, ABC800, ABC802, ABC806, ABC1600 och ABC9000. – ABC1600 och ABC9000 körde Unix under varumärket ABCenix, se Dnix†. – Nokia köpte Luxor 1985, och la ned ABC‑serien 1986. Historik finns bland annat på denna webbsida;
(ursprunglig betydelse: Digital Research DOS) – ett operativsystem för persondatorer, lanserat 1987 av företaget Digital Research†. – DR‑DOS var en vidareutveckling av CP/M†, avsedd för IBM‑kompatibla persondatorer. DR‑DOS var ett alternativ till MS‑DOS, men slog aldrig igenom stort. DR-DOS förespråkare ansåg att MS‑DOS byggde så mycket på CP/M att MS‑DOS bara var en sämre variant av DR‑DOS. – Novell† blev 1991 ägare till DR‑DOS och döpte först om det till Novell DOS, sedan till bara DOS. Novell sålde det 1995 till Caldera†, som återställde namnet DR‑DOS, och 1998 sålde rättigheterna till företaget Lineo, som 2002 sålde det vidare till Devicelogics (med delvis samma ägare som avsomnade Lineo). Devicelogics tycks ha blivit inaktivt 2006. – Ett nytt företag, DRDOS Inc (troligen nedlagt), ägde och sålde sedan DR‑DOS som inbyggt system. – Se också The DR‑DOS/OpenDOS enhancement project som vidareutvecklar DR‑DOS med öppen källkod (inaktivt 2016, men se DR-DOS Wiki). – Läs också om det besläktade QDOS.
1939 – svensk expert på systemutveckling och objektorientering. – Ivar Jacobson deltog runt 1970 i utvecklingen av EricssonsAXE‑växel, och formulerade då principer för systemutveckling som anknöt till vad som senare blev känt som objektorienterad systemutveckling. Han blev särskilt känd för metodiken med användningsfall. Jacobson startade 1987 företaget Objectory som 1991 köptes av Ericsson och sedan, 1995, såldes vidare till amerikanska Rational, som i sin tur 2003 blev uppköpt av IBM. Under tiden på Rational utvecklade Jacobson tillsammans med två andra guruer inom objektorientering, Grady Booch och James Rumbaugh, UML, ett beskrivningsspåk för systemutveckling som blivit branschstandard. (De tre guruerna brukade kallas sig för ”The three amigos” efter en film med samma namn, se IMdB, länk.) De har också utvecklat Unified process. Se också practices. – Ivar Jacobson var vice vd på Rational men slutade strax efter dess uppgående i IBM för att bli fristående konsult. Han leder nu Ivar Jacobson International(ivarjacobson.com). – I början av 2010-talet har han tagit initiativ till Semat, ett enhetligt sätt att beskriva systemutvecklingsmetoder.
Apples vision från 1987 om ett datorsystem som skulle kunna förstå och utföra instruktioner som getts i naturligt tal. – Knowledge navigator skulle ha tillgång till stora mängder information och känna igen talat språk (se också talgränssnitt). – Idén formulerades av Apples dåvarande chef John Sculley, och åskådliggjordes i flera videofilmer. Den realiserades på 1990‑talet i projektet Newton†, som dock blev betydligt mindre avancerat. Visionen gav också upphov till uttrycket personlig digital assistent, PDA. – Först på 2010‑talet har det kommit tjänster som kommer i närheten av visionen i Knowledge navigator, se till exempel Amazon Echo, Cortana, Siri och Viv. – Länkar till videofilmerna om Knowledge navigator finns på Wikipedia, längst ner på sidan.
– Personal computer, förkortat PC – den persondator med Intel‑processor och operativsystemet PC‑DOS som IBM lanserade 1981. Sedan dess har den och dess efterföljare, trots att de har förändrats till oigenkännelighet, förblivit inofficiell branschstandard – se också IBM‑kompatibel och PC AT†. – Från 1987 använde IBM varumärket Personal System/2†, PS/2, för sina persondatorer, men återgick i slutet av 1990‑talet till beteckningen IBM PC. – IBM slutade att tillverka persondatorer 2005 när PC‑divisionen såldes till Lenovo;
– PC – på svenska: beteckning för dator som är avsedd för att köra Windows, det vill säga vad som förr kallades för en IBM‑kompatibel dator. (Bärbara datorer kan också vara PC.) På svenska brukar man därför inte kalla en Mac för en PC. På engelska kallas alla slags persondatorer, alltså även Mac, för PC.
(1938) – en amerikansk uppfinnare som 1963 demonstrerade det första datorprogrammet med grafiskt användargränssnitt, Sketchpad. Det var också början till CAD. – Med Sketchpad kunde man rita geometriska figurer direkt på en bildskärm med en ljuspenna. Programmet kunde rätta till figurerna så att sidor på kvadrater blev lika långa, och de räta vinklarna verkligen blev räta, även om användaren ritade slarvigt. Det var ett interaktivt program på en tid då datorprogram annars kördes som batchkörningar. Man kunde också kopiera och återanvända figurerna på ett sätt som föregrep objektorientering. – Sketchpad (som också kallades för Robot Draftsman) var Sutherlands doktorsavhandling (kan laddas ner som pdf-fil här). – Sutherland var inspirerad av Vannevar Bush† och inspirerade i sin tur Douglas Engelbart†. – 1968 konstruerade Sutherland och hans student Bob Sproull(se Wikipedia) det första systemet för virtuell verklighet (fast det kallades inte så), se här. – Sutherland hade på 1970- och 1980‑talen egna företag som Sun† köpte 1990. De blev grunden för Suns forskningslabb. – Sutherland belönades 1994 med EFF:sPioneer Award (se länk), 1988 med Turingpriset (se länk) och 1998 med von Neumann-medaljen. – Alan Kay visar upp Sketchpad i en video här.
– en digital telefonväxel från Ericsson – den första telefonväxeln i världen som var helt datoriserad. – Första AXE‑växeln byggdes 1976. AXE‑växeln var datorstyrd, men den hanterade analoga(kretskopplade) samtal. AXE har sedan dess anpassats till mobiltelefoni och dataöverföring, men nämns numera inte i Ericssons marknadsföring. – Bokstäverna AXE står enligt Ericsson inte för något särskilt. De ska uttalas var för sig: A, eX, E. – Utvecklingen av AXE‑växeln, där bland andra Ivar Jacobson deltog, beskrivs i Bengt‑Arne Vedins (1940—2017)bokTeknisk revolt från 1992. – En redogörelse för AXE:s historia finns på Ericssons webbsidor;
– aXe – ett verktyg för att testa ifall webbsidor uppfyller krav på tillgänglighet. Det är ett tillägg som kan installeras i webbläsarna Chrome och Firefox. Verktyget utgår från W3C:s riktlinjer för tillgänglighet och amerikanska statens standarder för upphandling. – Se denna webbsida.
nerlagd svensk tillverkare av ABC-datorerna† och annan hemelektronik. – Företaget grundades 1923 i Motala, och tillverkade först radioapparater, tv‑apparater och annan hemelektronik. 1978 började Luxor tillverka hemdatorer i ABC‑serien. De hade utvecklats av företaget DIAB†. – 1979 var Luxor nära konkurs och köptes då av staten, 1984 tog Nokia över företaget. Datortillverkningen upphörde 1986, och övrig tillverkning avvecklades eller flyttades till låglöneländer. Varumärket Luxor tillhör numera det turkiska företaget Vestel(länk), som säljer tv‑apparater i Sverige under namnet Luxor. – Namnet: Luxor är en urgammal stad i Egypten (på arabiska: L‑aqṣur.
ett franskt datanät för privatpersoner, lanserat 1982, avvecklat 2012. – Under 1980‑talet var Minitel världens mest framgångsrika datanät för allmänheten. Flera tjänster som nu finns på webben fanns redan på 1980‑talet i Minitel. Minitel gav abonnenterna tillgång till tjänster som biljettbokningar, postorder, textmeddelanden och elektroniska anslagstavlor. Minitel var också tidigt med att klara elektroniska betalningar. – Minitel startades av franska tele- och postverket, och byggde på telenätet. Abonnenterna fick de dumma terminalerna gratis, men de fick betala per minut för användning. I slutet av 1990‑talet fanns nio miljoner Minitelterminaler och 25 miljoner användare i Frankrike. Minitelsystemet bidrog till att internet slog igenom sent i Frankrike, men så småningom flyttades Miniteltjänsterna över till internet. Minitel stängdes slutligen av den 30 juni 2012. – Läs mer i Wikipedia. – Egentligen var det terminalerna som hette Minitel, vilket sägs vara en förkortning av Médium interactif par numérisation d’information téléphonique (interaktivt medium för digitalisering av telefoninformation). Själva nätet med tjänsterna hette Teletel. – Ett svenskt försök att efterlikna Minitel var Teleguide†.