en avskaffad svensk lag som förbjöd användning utan tillstånd av personuppgifter i it‑system. – Datalagen stiftades 1973, då det bara var storföretag och myndigheter som hade datorer, och gällde till 1998, då den ersattes av Personuppgiftslagen† (som i sin tur har ersatts av EU:s Dataskyddsförordning). Datalagen var den första lagen i världen i sitt slag, och ansågs på sin tid som föredömlig. Lagen var mycket strikt: all registrering av personuppgifter i it-system krävde tillstånd av det som då hette Datainspektionen (numera: Integritetsskyddsmyndigheten). Datalagen föreskrev också att alla medborgare hade rätt att begära ut registrerade uppgifter om sig själva och att begära ändring om något var fel. – Men på 1980‑talet, när persondatorer och ordbehandlare började bli vanliga, blev Datalagens bestämmelser omöjliga att upprätthålla, eftersom människor dagligen skrev personnamn och andra personuppgifter med sina persondatorer utan att reflektera över att det krävdes tillstånd. Journalisten Anders R Olsson† visade på det orimliga i Datalagen när han 1992 begärde tillstånd av Datainspektionen att infoga personuppgifter i ett bokmanus som han skrev på sin dator. Datainspektionen avslog hans begäran, men regeringen undanröjde Datainspektionens beslut med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen. – Lagtexten, som alltså inte gäller längre, finns på denna länk. – På engelska: The Data Act.
(Sybil attack) – röstfusk i renommésystem – ett stort antal påhittade deltagare används för att snedvrida det sammanlagda utfallet av bedömningarna. Angriparen skapar många falska identiteter i renommésystemet och använder dem sedan för ett manipulera omröstningen. Antingen kan Sybilattacken gå ut på att höja någons rankning i renommésystemet på ett orättvist sätt eller på att sänka den. – Motåtgärder går ut på att på något sätt se till att en person (en entitet) kan skaffa bara en identitet i renommésystemet. Detta innebär oftast att man får göra avkall på deltagarnas anonymitet. Men det finns program som försvårar Sybilattacker på andra sätt, till exempel Sybilguard, se denna länk. – Namnet: Sybilattacker är uppkallade efter boken Sybil av Flora Retha Schreiber från 1973: den handlar om en kvinna med så kallad personlighetsklyvning. Pseudo-spoofing är ett mindre vanligt ord för samma slags röstfusk.
– ”När en framstående men äldre vetenskapsman påstår att något är möjligt har han med största sannolikhet rätt. När han påstår att något är omöjligt har han troligtvis fel”;
– ”Det enda sättet att upptäcka gränserna för vad som är möjligt är att våga sig förbi dem, ut i det omöjliga”;
– ”All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från magi.”
– De tre lagarna formulerades av sciencefictionförfattaren Arthur C Clarke (1917—2008, se Wikipedia). Två av dem publicerade han 1962 i boken Profiles of the future: An enquiry into the limits of the possible; alla tre fanns med 1973 i en reviderad upplaga av samma bok. Lag nummer tre är mest citerad.
en algoritm för kondensat (hashar) som används i krypterad datakommunikation. – SHA‑1 används bland annat på webben i protokolletHTTPS, men det ska bytas ut mot SHA‑2 med början 2016. – SHA‑1 är från 1973, och anses inte längre säkert mot angripare med stora resurser. Men övergången till SHA‑2 har stött på problem, eftersom många kontokortläsare och annan utrustning för betalningar och kontantuttag använder SHA‑1 och inte kan uppgraderas utan stora kostnader. (Läs också om SHA.) – I februari 2017 meddelade Google att forskare på Google i samarbete med det nederländska institutet CWI(länk) hade lyckats framställa en kollision med SHA‑1. Med andra ord: de har lyckats framställda identiska kondensat av två olika datamängder. Detta är egentligen att vänta, se lådprincipen, men det är första gången som det har demonstrerats, och det gör SHA‑1 bevisat opålitligt. – Läs mer på Googles blogg. – I januari 2020 uppgav forskare i Frankrike och Singapore att de upptäckt ett allvarligt fel i SHA-1 – se detta pressmeddelande. – I december 2022 uppmanade det amerikanska standardiseringsinstitutet NIST alla att sluta använda SHA-1 och gå över till SHA-2 eller SHA-3. Amerikanska myndigheter måste ha rensat ut SHA-1 senast 31 december 2030 (se nist.gov/news…).
länge det vanligaste mediet för datalagring. Håller sedan 2010-talet gradvis på att ersättas av SSD. – En hårddisk är en snabbt roterade rund skiva med magnetiserbar beläggning. En rörlig läsarm används för att läsa och skriva data på hårddiskens yta, som armen på en skivspelare. Skrivning sker genom att små ytor på hårddiskens yta magnetiseras (eller avmagnetiseras); läsning sker genom att magnetiseringen mäts. – I själva verket består en modern hårddisk av flera skivor i samma kabinett. De roterar runt samma axel. – På engelska skiljer man mellan disk (enskild skiva) och drive(enheten). Gentemot datorns operativsystem beter sig en hårddisk med många skivor (disks) som en enda disk (drive). – Hårddisken utvecklades på 1950-talet av IBM. Den första hårddisken var stor som ett skåp, vägde 250 kg och rymde fem megabyte. Hårddiskar kallades länge för ”Winchester drives” efter en modell från IBM, släppt 1973. – De första persondatorerna saknade inbyggd hårddisk, vilket inte alltid uppfattades som en brist. Det var först i mitten av 1980-talet som det blev vanligt med inbyggd hårddisk på persondatorer. Kapaciteten var då ofta 20 megabyte. – Upptäckten av jättemagnetoresistans, som belönades med Nobelpriset 2007 (se denna länk), ledde till att hårddiskarnas storlek kunde minskas radikalt. Ett resultat blev att den som köpte den första iPod år 2001 kunde välja mellan fem eller tio gigabyte på hårddisken. Alltså tusen gånger mer än den första hårddisken, men i en apparat som man kunde ha i fickan. Sedan 2010-talet är hårddiskar med terabyte-kapacitet inget ovanligt. – Det som motiverar övergången till SSD är inte den mekaniska hållbarheten i första hand, utan det att hårddiskar, med sin läsarm som måste förflyttas, är långsammare än SSD, vilket är betydelsefullt när man har krav på snabb dataåtkomst. En SSD kan dessutom ges vilken form som helst, vilket ger friare möjligheter till formgivning. – Hårddiskar kallas på svenska i Finland ofta för hårdskivor.
en engelsk tillverkare av hemdatorer 1973—1986. Grundad och ledd av uppfinnaren Clive Sinclair(1940–2021). – Sinclair är känt för de två datorerna Sinclair ZX80 från 1980 och Sinclair ZX Spectrum från 1982. Sinclair ZX80 såldes för 100 pund; som byggsats för 80 pund. Den bestod av dator och tangentbord i ett stycke, och anslöts till en vanlig tv. Lagringsminnet var en kassettspelare. – Sinclair ZX Spectrum var en klassisk hobbydator som ett tag sålde bäst av alla hemdatorer i Storbritannien. Totalt såldes den i över fem miljoner exemplar. Den var i stort sett ett tangentbord med inbyggd dator. Den kom i flera modeller och såldes 1982–1992. Över 24 000 program har utvecklats för ZX Spectrum; de flesta är spel. – Företaget Sinclair Research råkade, trots försäljningssuccén med ZX Spectrum, i ekonomiska svårigheter i mitten av 1980‑talet. Det berodde på att datorn Sinclair QL floppade, och på en storslagen satsning på utvecklingslabbet Metalab. Det ledde till att Clive Sinclair sålde rätten till produkterna till konkurrenten Amstrad, som ett tag fortsatte att tillverka och sälja produkterna under varumärket Sinclair. – Clive Sinclair fortsatte att driva Sinclair Research (arkiverad webbsida från 2010) och ägnade sig åt olika uppfinningar, bland annat en elektrisk cykel och en miniatyrradio. Från 1997 hade företaget bara en anställd, Clive Sinclair själv. – 2013 återskapade Elite Systems Sinclair ZX Spectrum i form av ett tangentbord som ansluts till surfplattor med Bluetooth, se Elite Systems webbsidor. Och i november 2014 blev det känt att Clive Sinclair hade gett sin välsignelse åt projektet Sinclair Spectrum Vega, som skulle återuppliva Sinclair ZX som en ren spelkonsol. – Se tillverkarens Retro Computers webbsidor (länk). Retro Computer tog emot över en halv miljon pund i gräsrotsfinansiering, men levererade inga datorer, och trädde i likvidation i början av 2019. – IDG:s artiklar om Sinclair: länk.
– ett AI-program som kan spela sällskapsspelet Diplomacy. (Se Wikipedia.) – Cicero, som har utvecklats av Meta och som presenterades 2022, spelar framgångsrikt Diplomacy mot mänskliga motspelare. Spelet förutsätter att de spelande förhandlar med varandra ”utanför brädet” och sluter överenskommelser. De mänskliga motspelarna tror i många fall att de spelar mot en människa (förutsatt förstås att spelet sker på distans) – se Turingtest. – Se ai.facebook.com/blog…;
– ett typografiskt mått: 4,5 millimeter (exakt) sedan 1973, tidigare (exakt) 4,5108 millimeter. Det äldre måttet förekommer fortfarande. En cicero delas upp i tolv punkter. – Cicero är ett europeiskt typografiskt mått som i USA motsvaras av det aningen mindre pica. – Måttet cicero används numera inte så mycket. Delmåttet punkt (0,375 millimeter), däremot, används fortfarande vid stilsättning för att ange teckenstorlek, eftersom det är mer precist än millimeter. Andra mått som satsyta och indrag, som förr angavs i cicero, anges numera däremot oftast i millimeter;
– Uppkallat efter den romerska vältalaren och politikern Marcus Tullius Cicero (106-43 f v t, se Wikipedia).
– på internet: avskiljningstecken i domäner, som i computersweden.idg.se. Utläses punkt på svenska och dot på engelska. – Namn på toppdomäner som .com och .se skrivs vanligtvis med punkt före när namnen står för sig själva. En ensam punkt, dot, står också för rotzonen i domännamnssystemet. Den punkten ska stå sist i domänens namn, men sätts normalt inte ut eftersom den är förutsägbar;
– i e-postadresser: användarnamn kan delas upp med punkter, till exempel maria.johansson@acme.se. Gmail ignorerar punkter i användarnamn: mejl till maria.johansson@epost.se kommer fram även om avsändaren skriver mariajohansson@epost.se eller maria.jo.hansson@epost.se. Det går alltså på Gmail inte att registrera varianter av samma användarnamn där bara punkterna skiljer. – Se dot account;
– det minsta måttet i typografi. Det finns en europeisk och en amerikansk punkt:
– en europeisk punkt, ”ciceropunkt”, är exakt 0,375 millimeter enligt den standard som gäller sedan 1973. Tolv europeiska punkter blir en cicero, 4,5 millimeter. (Före 1973 var en punkt något större, ungefär 0,376 millimeter med motsvarande aningen större mått på en cicero.) Förkortningen för en europeisk typografisk punkt är 1p;
– amerikansk typografisk punkt:
– numera: ”postscriptpunkt”, 0,352777… millimeter, exakt 1/72 tum. Tolv punkter bli en pica som alltså är exakt 1/6 tum eller 4,287… millimeter. Detta är det mått på punkt som används i sidbeskrivningsspråket Postscript;
– i äldre amerikansk typografi är en punkt, ”picapunkt”, 0,35136 millimeter. Det går då 72,29 punkter på en tum och en pica blir då 4,216 millimeter. En amerikansk typografisk punkt förkortas 1pt.
– Typografiska punkter används numera bara för att ange teckenstorlek. Tidigare brukade man ange satsyta (textmassans längd och bredd) och indrag i cicero, men numera anges sådana mått i millimeter. – Skillnaden mellan europeiska och amerikanska punkter är över sex procent, alltså tillräckligt stor för att vara märkbar. (Skillnaden mellan de två olika amerikanska punktstorlekarna är däremot knappast märkbar.) I program för datorstödd typografi brukar man kunna ställa om mellan cicero och pica. Traditionellt används cicero i Sverige, men eftersom de typografiska programmen kommer från USA använder många pica i stället, ofta utan att vara medvetna om det;
– observera att i versionsnumrering använder man punkt som avskiljare mellan huvudversionsnumret och det (eller de) nummer som står för mindre förändringar. Version 3.10 är tionde omarbetningen av version 3, det är inte, som i matematik, samma sak som version 3.1. Punkten motsvarar inte decimalkomma, så den ska inte bytas ut mot kommatecken vid översättning;
– skiljetecknet punkt används på engelska som decimaltecken där vi på svenska använder decimalkomma. Talet pi skrivs 3,14… på svenska men 3.14… på engelska;
– skiljetecknet . kallas på engelska för stop eller full stop;
(IMY) – den svenska myndighet som övervakar användningen av personuppgifter i datorer och i andra sammanhang. – IMY är samma myndighet som under namnet Datainspektionen grundades 1973. Namnbyte från Datainspektionen till Integritetsskyddsmyndigheten skedde vid årsskiftet 2020–2021. – Förutom hanteringen av personuppgifter (se Dataskyddsförordningen) har IMY också tillsyn över kreditupplysning och inkassoverksamhet. – Regeringen bestämde tidigare att dåvarande Datainspektionen under 2018 skulle byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten, men i maj 2018 protesterade DI:s chef Lena Lindgren Schelin(se pressmeddelande), och föreslog i stället namnet Dataskyddsmyndigheten. I september 2020 föreslog regeringen i budgetpropositionen att namnbyte till Integritetsskyddsmyndigheten skulle ske vid årsskiftet 2020–2021, vilket riksdagen godkände. – Se imy.se. – IDG:s artiklar om Datainspektionen / Integritetsskyddsmyndigheten: länk.
– In English: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, in English Swedish Authority for Privacy Protection, formerly Datainspektionen (The Swedish data protection authority), is a government agency responsible for protecting the right to privacy. It also supervises credit information and collection agencies. It changed names on January 1, 2021. Read more in English on this link. – For more summaries in English, please click on this link.
– ett programspråk från Apple. Det är avsett för programutveckling för macOS och iOS, och ska ersätta Objective‑C. – Swift presenterades i juni 2014. Det var först endast tillgängligt för utveckling för OS X (numera macOS) och iOS, men i juni 2015 blev det öppet för alla som vill använda det, alltså även för Windows och Android. I december 2015 släppte Apple Swift med öppen källkod. – Läs mer på Apples webbsidor;
– Society for worldwide interbank communication – en världsomfattande organisation för överföring av pengar mellan banker genom datornät. – Swift grundades 1973, och finns i nästan alla länder. Det är ett företag som ägs av banker, finansbolag och storföretag. Det har huvudkontor i Belgien. – Sommaren 2009 beslöt EU:s ministerråd att inleda samtal med USA om att ge USA tillgång till Swifts information om betalningar. USA hade begärt tillgång till informationen som led i kampen mot terrorism. Tidigare fanns Swifts servrar i USA, men efter att de flyttades till Europa skyddas informationen av EU:s lagar om skydd för personuppgifter. I februari 2010 röstade Europaparlamentet nej till förslaget om att ge USA tillgång till informationen. Men senare samma år godkände Europaparlamentet en något förändrad version av avtalet. – Swift är också en alternativ benämning på BIC (en kod för identifiering av banker);
– Jonathan Swift (1667—1745) – irländsk författare, politiker och präst, mest känd för boken Gullivers resor, först utgiven 1726. Även om Gullivers resor numera ofta ses som en barnbok, vilket förutsätter att man utesluter delarna tre och fyra, är det i själva verket en politisk satir. Swifts Ett anspråkslöst förslag(A modest proposal) från 1729 är en av de blodigaste satirer som har getts ut. – Inom it har Jonathan Swift bidragit med namnet på sökmotorn Yahoo och med termerna big‑endian och little‑endian.
