Etikett: japan

Personer, produkter, företag och annat som nämns i IDG:s ordlista och har anknytning till Japan.

i-mode

ett avvecklat japanskt system som förmedlade webbliknande tjänster till mobiltelefoner. – i‑mode lan­se­ra­des 1999 av NTT Docomo, och hade 6,2 miljoner abonnenter i början av år 2000. Observera att detta var före 3g. i‑mode användes fram till slutet av 2016, och anpassades med tiden till smarta mobiler. i‑mode kördes först på det japanska mobiltelefonisystem som motsvarar GSM. (Jämför med WAP.) Det hade e‑post, nyheter, banktjänster, bil­jett­reser­va­tioner, börskurser och underhållning. Abonnenterna var alltid anslutna till nätet – anslutningen gick alltså på tomgång när inget hände, och när något hände var det ingen märkbar starttid. Kund­er­na betalade inte per minut, utan för den överförda datamängden. i‑mode byggde på japanska standarder. I november 2016 meddelade NTT Docomo att tillverkningen av i‑mode-telefoner skulle upphöra, bortsett från en modell avsedd för äldre användare. E‑posttjänsten skulle finnas kvar. – Se också mMode†.

[mobilt] [nerlagt] [ändrad 24 september 2018]

cg-idol

computer generated idol – datoranimerad människofigur, vanligen lik en vacker ung kvinna, som marknadsförs på webben som om den var en riktig människa. Cg‑idoler har spelat in skivor, medverkat i radio och tv och spelat in reklamfilmer. Några har fanklubbar och svarar på beundrarbrev. Cg‑idoler är vanligast i Japan.

[datoranimering] [ändrad 11 januari 2020]

ubikvitär

(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.

  1. – om it‑system som är inte­gre­rade i omgiv­ningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangent­bord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelli­genta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
  2. – i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.

– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).

[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 17 september 2020]

Tron

Bild från filmen Tron. Mänsklig skådespelare med datoranimerade konturer mot stiliserad bakgrund.
Datoranimering modell 1982.
    1. – ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelek­tronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura (länk). – Tron var utformat för att ge många ap­pa­rater möjlig­het att sam­verka i real­tid. Det fanns på 1980‑talet special­versioner av Tron som Btron, Ctron, Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum (tron.org);
    2. – en Disneyfilm från 1982. Det var en science fiction­film om dator­teknik, och det var den första långfilmen som använde dator­animering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb (länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk);
    3. – ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutan tronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†.

[blockkedjor] [inbyggda system] [it-historia] [kryptovalutor] [operativsystem] [spelfilmer] [ändrad 2 mars 2021]

keitai

mobiltelefon på japanska. – Ordet står också för en livsstil i Japan. Fors­karen Mizuko Ito, också känd som Mimi Ito (länk), har beskrivit den livsstilen i boken Personal, Portable, Pedestrian: Mobile Phones in Japanese Life (MIT Press 2005, se länk).

[it-liv] [mobilt] [ändrad 11 januari 2020]

humörfigur

(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. – De enklaste humörfigurerna är sammansatta av tecken på tangentbordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ordbehandlare, e‑postprogram och mobiltelefoner byter automatiskt ut dessa teckenkombinationer mot små bilder (☺ ? ☹). – En humörfigur kan också kallas för emotikon (emoticon), förkortat emot (en emot, flera emoter, engelska emote), humör­gubbe, humör­symbol eller smilis. Namnet smilis / smiley uppstod därför att den första humörfiguren var :-), alltså ett leende. – Läs också vad Dataterm­gruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för intro­verta. – Den första kända humörfiguren i datatext, se på Carnegie Mellon‑universitetets webbsidor, användes den 19 september 1982 av Scott E Fahlman (länk) på Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskin­skriven text, se Snopes (länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction GIF.

[nät- och sms-språk] [tecken] [ändrad 10 juni 2021]

access

åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessa – komma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen (länk):

  1. – den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
  2. – den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som access­tid;
  3. – behörighet att komma åt resurser (nät­verk, data­baser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till data­­basen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda data­­basen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
  4. – tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
  5. – Access – ett japanskt företag (länk), utvecklare av det nerlagda Garnet OS†, tidigare känt som Palm OS†.

[företag] [it-system] [it-säkerhet] [ändrad 13 januari 2018]

femte generationen

  1. – Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på paral­lella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genom­brottet för internet. I vissa avseenden var pro­jektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
  2. – om mobila nätverk: se 5g.

[ai] [generationer] [it-historia] [mobilt] [ändrad 29 maj 2012]