ett avvecklat japanskt system som förmedlade webbliknande tjänster till mobiltelefoner. – i‑mode lanserades 1999 av NTT Docomo, och hade 6,2 miljoner abonnenter i början av år 2000. Observera att detta var före 3g. i‑mode användes fram till slutet av 2016, och anpassades med tiden till smarta mobiler. i‑mode kördes först på det japanska mobiltelefonisystem som motsvarar GSM. (Jämför med WAP.) Det hade e‑post, nyheter, banktjänster, biljettreservationer, börskurser och underhållning. Abonnenterna var alltid anslutna till nätet – anslutningen gick alltså på tomgång när inget hände, och när något hände var det ingen märkbar starttid. Kunderna betalade inte per minut, utan för den överförda datamängden. i‑mode byggde på japanska standarder. I november 2016 meddelade NTT Docomo att tillverkningen av i‑mode-telefoner skulle upphöra, bortsett från en modell avsedd för äldre användare. E‑posttjänsten skulle finnas kvar. – Se också mMode†.
Etikett: japan
Personer, produkter, företag och annat som nämns i IDG:s ordlista och har anknytning till Japan.
cg-idol
computer generated idol – datoranimerad människofigur, vanligen lik en vacker ung kvinna, som marknadsförs på webben som om den var en riktig människa. Cg‑idoler har spelat in skivor, medverkat i radio och tv och spelat in reklamfilmer. Några har fanklubbar och svarar på beundrarbrev. Cg‑idoler är vanligast i Japan.
[datoranimering] [ändrad 11 januari 2020]
ubikvitär
(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt; ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.
- – om it‑system som är integrerade i omgivningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangentbord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American (länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelligenta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
- – i Japan används termen i betydelsen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.
– Läs också om u‑samhället, pervasive computing och intelligent miljö (ambient intelligence).
[bredband] [it-system] [sakernas internet] [språktips] [ändrad 11 januari 2020]
Tron
-
- – ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura (länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i realtid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron, Ctron, Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum (tron.org);
- – en Disneyfilm från 1982. Det var en science fictionfilm om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb (länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk);
- – ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som
Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutan tronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs.
[blockkedjor] [inbyggda system] [it-historia] [kryptovalutor] [operativsystem] [spelfilmer] [ändrad 11 januari 2020]
idoru
japanskt ord för en virtuell tv-idol eller pop-idol. Idoru är den japanska formen av ordet idol. – Idoru är också en roman av William Gibson (länk).
[datoranimering] [kultur och underhållning på webben] [virtuellt] [ändrad 11 januari 2020]
Katayanagipriset
The Katayanagi prize for research excellence – pris i datorvetenskap som sedan 2007 delas ut av Carnegie Mellon-universitetets avdelning för datorvetenskap och Tokyos tekniska universitet. Priset finansieras genom en donation från den japanska företagaren Koh Katayanagi. Det delades senast ut 2013. – Se denna länk.
[utmärkelser] [ändrad 7 september 2018]
keitai
humörfigur
(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. – De enklaste humörfigurerna är sammansatta av tecken på tangentbordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ordbehandlare, e‑postprogram och mobiltelefoner byter automatiskt ut dessa teckenkombinationer mot små bilder (☺ 😉 ☹). – En humörfigur kan också kallas för emotikon (emoticon), förkortat emot (en emot, flera emoter, engelska emote), humörgubbe, humörsymbol eller smilis. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för introverta. – Den första kända humörfiguren i datatext, se på Carnegie Mellon‑universitetets webbsidor, användes den 19 september 1982 av Scott E Fahlman (länk) på Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskinskriven text, se Snopes (länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction GIF.
[nät- och sms-språk] [tecken] [ändrad 14 november 2019]
access
åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessa – komma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen (länk):
- – den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
- – den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som accesstid;
- – behörighet att komma åt resurser (nätverk, databaser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till databasen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda databasen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
- – tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
- – Access – ett japanskt företag (länk), utvecklare av det nerlagda Garnet OS†, tidigare känt som Palm OS†.
[företag] [it-system] [it-säkerhet] [ändrad 13 januari 2018]
femte generationen
- – Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på parallella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genombrottet för internet. I vissa avseenden var projektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
- – om mobila nätverk: se 5g.