(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt;ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.
– om it‑system som är integrerade i omgivningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangentbord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American(länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelligenta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
– i Japan används termen i betydelsen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.
– ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura(länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i realtid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron,Ctron,Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum(tron.org);
– en Disneyfilm från 1982. Det var en science fictionfilm om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb(länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk);
– ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutantronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs.
The Katayanagi prize for research excellence – pris i datorvetenskap som sedan 2007 delas ut av Carnegie Mellon-universitetets avdelning för datorvetenskap och Tokyos tekniska universitet. Priset finansieras genom en donation från den japanska företagaren Koh Katayanagi. Det delades senast ut 2013. – Se denna länk.
mobiltelefon på japanska. – Ordet står också för en livsstil i Japan. Forskaren Mizuko Ito, också känd som Mimi Ito,(länk) har beskrivit den livsstilen i boken Personal, Portable, Pedestrian: Mobile Phones in Japanese Life (MIT Press 2005, se länk).
(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. – De enklaste humörfigurerna är sammansatta av tecken på tangentbordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ordbehandlare, e‑postprogram och mobiltelefoner byter automatiskt ut dessa teckenkombinationer mot små bilder (☺ 😉 ☹). – En humörfigur kan också kallas för emotikon(emoticon), förkortat emot(en emot, flera emoter, engelska emote), humörgubbe, humörsymbol eller smilis. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för introverta. – Den första kända humörfiguren i datatext, se på Carnegie Mellon‑universitetets webbsidor, användes den 19 september 1982 av Scott E Fahlman(länk) på Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskinskriven text, se Snopes(länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction GIF.
åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessa – komma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen(länk):
– den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
– den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som accesstid;
– behörighet att komma åt resurser (nätverk, databaser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till databasen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda databasen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
– tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
– Fifth generation computer systems project, FGCS – japansk satsning på 1980‑talet på att konstruera kraftfulla och lättanvända datorsystem. De skulle ha parallell databehandling och tillämpa artificiell intelligens. – Namnet femte generationen syftade på parallella system: de tidigare generationerna var radiorör, transistorer, integrerade kretsar och mikroprocessorer. – Projektet pågick från 1982 till 1992. Det blev överspelat av den allmänna teknikutvecklingen, spridningen av persondatorer och grafiska användargränssnitt samt genombrottet för internet. I vissa avseenden var projektet långt före sin tid. – Ett webbmuseum för projektet finns här;
– ett svenskt företag som utvecklar webbkameror och övervakningsutrustning. Grundat 1984 i Lund. Sedan 2015 är japanskaCanon majoritetsägare av företaget. – Se axis.com;
– avvecklad webbläsare från Yahoo, avsedd för iPhone och iPad. – Axis släpptes i maj 2012 och avvecklades i juni 2013. Axis var nära kopplad till Yahoos sökmotor. Användaren kunde överföra resultaten av sina sökningar på Axis från iPhone till iPad eller till persondator.
