– en nerlagd handhållen penndator (en så kallad PDA) med operativsystemet Palm OS†. (Från 2009 också med WebOS.) Varumärket Palm användes inte efter 2011, då nya modeller fick varumärket HP. – Palm och dess efterträdare hade pekskärm och manövrerades med en elektronisk penna eller med ett finger. Datorn, stor som ett spelkort, lanserades 1996 som Palm Pilot och blev en oväntad succé på grund av sin enkelhet och på grund av att batterierna räckte länge. Den fungerade mycket bättre än Apples överambitiösa Newton†. Namnet Palm Pilot ändrades till bara Palm när penntillverkaren Pilot(länk) klagade. – Palms produkter var framgångsrika fram till början av 00‑talet, då de trängdes undan av smarta mobiler med program från Microsoft och Symbian†, av Blackberry och senare av iPhone. 2003 började Palm sälja smarta mobiler, först under produktnamnet Treo. De utvecklades först av företaget Handspring†. 2005 kom en Treo som hade operativsystemet Windows Mobile†. Den sista Palmdatorn utan telefon var Palm TX från 2005. Efter det kom det bara smarta mobiler. 2009 visade Palm upp en ny smart mobil med pekskärm och litet tangentbord, Palm Pre†, och ett nytt operativsystem, WebOS. Men 2012 försvann Palm helt som produkt;
– Palm Inc – företaget som utvecklade och sålde Palm‑datorerna, sommaren 2010 köpt av dåvarande Hewlett‑Packard†. Sedan augusti 2012 ingår det som återstår av Palm i HP:s dotterbolag Gram† (som i sin tur tycks vara avvecklat 2016). – Företaget Palm grundades 1992 under namnet Palm Computing av Jeff Hawkins, som ledde utvecklingen av operativsystemet och handdatorn. Donna Dubinsky var vd. 1995 blev Palm uppköpt av US Robotics(länk). I juni 1997 köptes US Robotics och därmed också Palm i sin tur av 3Com (som senare blev del av Hewlett‑Packard†). År 2000 blev Palm ett fristående börsnoterat företag, Palm Inc. 2002 bildades dotterbolaget PalmSource† för att utveckla och marknadsföra Palm OS, som då också användes av andra tillverkare. År 2003 bytte Palm Inc, som utvecklade och marknadsförde datorer och program för Palm OS, namn till palmOne†, och PalmSource blev ett självständigt bolag. Samma år köpte Palm företaget Handspring (se ovan). I juli 2005 bytte palmOne tillbaka till namnet Palm. PalmSource köptes 2005 av japanskaAccess, men Palm hade trots det rätt att använda Palm OS. – I augusti 2012 meddelade Hewlett‑Packard att varumärket Palm avvecklas, och att det som återstod av företaget skulle ingå i Hewlett‑Packards dotterbolag Gram.
– en smart mobil med operativsystemet Android, presenterad hösten 2018. Den är ovanligt liten och gjord för att vara en mindre störande version av den vanliga smarta mobilen: den har ett läge som kallas för ”Life” som inte släpper igenom meddelanden, påminnelser och aviseringar när bildskärmen är släckt. Det är meningen att den ska synkas med ägarens ”vanliga” mobiltelefon, vilket är möjligt genom Verizon, som har ensamrätt till att sälja telefonen. Det går att synka den med både Androidtelefoner och iPhone. – Denna Palm har inget att göra med den klassiska handdatorn Palm, se ovan, eller med företaget Palm, se ovan. Den nya Palm har utvecklats av företaget Palm Ventures Group, som har köpt rätten till namnet Palm. Den kostar 350 dollar i USA. – Se palm.com;
ett avvecklat japanskt system som förmedlade webbliknande tjänster till mobiltelefoner. – i‑mode lanserades 1999 av NTT Docomo, och hade 6,2 miljoner abonnenter i början av år 2000. Observera att detta var före 3g. i‑mode användes fram till slutet av 2016, och anpassades med tiden till smarta mobiler. i‑mode kördes först på det japanska mobiltelefonisystem som motsvarar GSM. (Jämför med WAP.) Det hade e‑post, nyheter, banktjänster, biljettreservationer, börskurser och underhållning. Abonnenterna var alltid anslutna till nätet – anslutningen gick alltså på tomgång när inget hände, och när något hände var det ingen märkbar starttid. Kunderna betalade inte per minut, utan för den överförda datamängden. i‑mode byggde på japanska standarder. I november 2016 meddelade NTT Docomo att tillverkningen av i‑mode‑telefoner skulle upphöra, bortsett från en modell avsedd för äldre användare. E‑posttjänsten skulle finnas kvar. – Se också mMode†.
computer generated idol – datoranimerad människofigur, vanligen lik en vacker ung kvinna, som marknadsförs på webben som om den var en riktig människa. Cg‑idoler har spelat in skivor, medverkat i radio och tv och spelat in reklamfilmer. Några har fanklubbar och svarar på beundrarbrev. Cg‑idoler är vanligast i Japan.
(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt;ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.
– om it‑system som är integrerade i omgivningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangentbord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American(länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nät med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelligenta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
– i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.
– ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura(länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i realtid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron,Ctron,Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum(tron.org);
– en Disneyfilm från 1982. Det var en science fictionfilm om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb(länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk);
– ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutantronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†.
The Katayanagi prize for research excellence – pris i datorvetenskap som sedan 2007 delas ut av Carnegie Mellon-universitetets avdelning för datorvetenskap och Tokyos tekniska universitet. Priset finansieras genom en donation från den japanska företagaren Koh Katayanagi. Det delades senast ut 2013. – Se denna länk.
mobiltelefon på japanska. – Ordet står också för en livsstil i Japan. Forskaren Mizuko Ito, också känd som Mimi Ito(länk), har beskrivit den livsstilen i boken Personal, Portable, Pedestrian: Mobile Phones in Japanese Life (MIT Press 2005, se länk).
(smiley) – enkel figur som i textmeddelande visar en känsla, attityd eller reaktion. – De enklaste humörfigurerna är sammansatta av tecken på tangentbordet, till exempel :-) för leende, ;-) för blinkning, :-( för ledsen. Många ordbehandlare, e‑postprogram och mobiltelefoner byter automatiskt ut dessa teckenkombinationer mot små bilder (☺ 😉 ☹). – En humörfigur kan också kallas för emotikon(emoticon), förkortat emot(en emot, flera emoter, engelska emote), humörgubbe, humörsymbol eller smilis. Namnet smilis / smiley uppstod därför att den första humörfiguren var :-), alltså ett leende. – Läs också vad Datatermgruppen skriver (länk). – Från Japan har emojier spritt sig över världen, och det finns också introjier för introverta. – Den första kända humörfiguren i datatext, se på Carnegie Mellon‑universitetets webbsidor, användes den 19 september 1982 av Scott E Fahlman(länk) på Carnegie Mellon-universitetet. Liknande kombinationer av tecken användes dock redan 1967 i maskinskriven text, se Snopes(länk). 2009 hittade New York Times något som kan vara en humörfigur i utskriften av ett tal som Abraham Lincoln höll 1862, se här. – Läs också om assicon och reaction GIF.
åtkomst, tillgång, access, behörighet – möjlighet att hämta och läsa information eller att använda utrustning i dator, program eller nätverk; rätt att komma åt viss information (eller resurser) i ett datorsystem eller nätverk – accessa – komma åt, ha tillgång, ansluta till. – Se också Datatermgruppen(länk):
– den tekniska anslutningen, se till exempel accessnät;
– den process som hittar, läser och hämtar data, till exempel i termer som accesstid;
– behörighet att komma åt resurser (nätverk, databaser, filer, servrar, webbsidor). ”Har du access till databasen?” kan antingen betyda ”Har du behörighet att använda databasen?” eller (tekniskt) ”Kommer du åt databasen?”;
– tillgång till information eller andra resurser, som i open access, se öppen tillgång;
