Go – ett uppköpt amerikanskt företag som utvecklade operativsystemet PenPoint† för penndatorer. – Go Corporation grundades 1987 av Jerry Kaplan(jerrykaplan.com) och Robert Carr och gick 1993 upp i AT&T. – PenPoint användes i AT&T:s penndator Eo† och i några andra penndatorer. AT&T köpte Go 1993 och la ner tillverkningen av Eo 1994. – Tre månader senare la Microsoft ner sitt penndatorprojekt Windows for pen computing. Många anser att Microsoft lanserade Windows for pen computing enbart för att tränga ut Go. Jerry Kaplan beskrev Go:s historia i bokenStartup: A Silicon Valley adventure story. En före detta Microsoft‑anställd, Marvin Eller, gav 1998 tillsammans med Jennifer Edstrom ut boken Barbarians led by Bill Gates som stöder teorin om att Microsoft ville krossa Go. – 2005 stämde Jerry Kaplan Microsoft för att Microsoft skulle ha stulit teknik som Go hade visat Microsoft under tysthetslöfte. Domstolen avvisade stämningen med motiveringen att den borde ha lämnats in tio år tidigare. (Se här.)
Grace Murray Hopper(1906—1992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade, tillsammans med Howard Aiken†, en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert‑Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949programspråketB‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses†Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matematik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amiralstiteln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen från flottan. Hon blev 1980 hedersdoktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google(cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den togs i drift i september 2022. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.
ett uppköpt företag som utvecklade och sålde handdatorer med operativsystemet Palm OS†. – Handspring grundades 1998 av Palms† grundare Jeff Hawkins och dess chef Donna Dubinsky. De använde Palms operativsystem (som Hawkins hade utvecklat) med Palms välsignelse. Handspring utvecklade handdatorn Visor† och den smarta mobilenTreo†. Efter ekonomiska problem blev Handspring sommaren 2003 köpt av Palm, som då tog över produkten Treo.
International Business Machines – ledande it‑företag, grundat 1911, hemmahörande i Armonk i delstaten New York i USA. – Kallas ibland för Big blue. – IBM utvecklar och tillverkar numera servrar och datalagringssystem, processorer och program. IBM har också stor konsultverksamhet och avancerad forskning. – IBM, som under sina första decennier tillverkade och sålde hålkorts‑maskiner, var det första stora företaget som sålde datorer till företag för ekonomiska och administrativa ändamål. Tidigare hade datorer använts mest till tekniska beräkningar. IBM satte i flera decennier standarden för stordatorer, och etablerade i början av 1980‑talet den inofficiella standarden för persondatorer med sin Personal computer. IBM sålde 2004 persondatorverksamheten till Lenovo. 2014 sålde IBM också tillverkningen av servrar med Intelkompatibla processorer till Lenovo. På 2010‑talet har IBM börjat sälja tjänster baserade på sitt avancerade AI‑system Watson. – Se ibm.com. – I oktober 2020 meddelade IBM att bolaget under 2021 delas i två. IBM ska ägna sig åt molntjänster, medan ett nytt bolag med ett annat namn (se Kyndryl) ska ha hand om produkter och tjänster för teknisk infrastruktur. – Se tillkännagivande från IBM.
en kombinerad mobiltelefon och handdator (PDA) från 1994, utvecklad av IBM. – Simon brukar räknas som den första smarta mobilen. Simon kunde användas för mobiltelefoni och för fax, e‑post och SMS. Den hade också adressbok, kalender och anteckningsbok. Inmatning gjordes med elektronisk penna. Simon såldes under sex månader 1994—95 i 50 000 exemplar. – Se Wikipedia.
ofta bara: bärbar – en bärbar, min bärbara – komplett dator i bärbart format utan lösa delar. – Vanligtvis har den en platt bildskärm i ett fällbart lock som kan vikas ner över tangentbordet. I stället för mus har de numera oftast en styrplatta. Ett inbyggt laddbart batteri ingår. – De engelska orden portable computer, laptop, notebook och subnotebook syftar ursprungligen på olika utföranden med olika vikt och anslutningsmöjligheter, men de kan alla översättas alla med bärbar dator eller bara bärbar(”har du med din bärbara?”). – Bärbara datorer är gjorda för att kunna ersätta stationära datorer: de har samma operativsystem (Windows, Mac eller Linux), och kör samma program som sina stationära motsvarigheter. De är också gjorda för samma arbetsställning: man sitter, och skriver med båda händerna. (Jämför med handdator och minibärbar.) – Alan Kay ritade 1972 den första bärbara datorn, Dynabook. Den liknade mest en surfplatta. Före honom hade Ted Nelson skissat på bärbara datorer som liknade kroppsburna datorer. Andra historiska varianter var Osborne 1†, som ibland kallades för ”släpbar” i stället för bärbar, och den behändiga Tandy TRS‑80 model 100†. – Den första bärbara datorn av modern typ med bildskärmen i ett fällbart lock formgavs 1979 av Bill Moggridge†.
(1943—2012) – engelsk formgivare som 1979 formgav den första bärbara datorn av modern typ. Alltså en dator med ett lock som hade inbyggd bildskärm och som kunde fällas ner över tangentbordet när datorn inte användes. (Så kallad clamshell design.) Datorn hette GRiD Compass (mer på denna länk – arkiverad), och såldes från 1982 och några år därefter, huvudsakligen till amerikanska staten. Den var dyr och specialkonstruerad för att tåla svåra påfrestningar. Den användes bland annat i rymdskytteln. – Designen med bildskärmen i ett fällbart lock patenterades av tillverkaren GRiD Systems som i många år, liksom Tandy† som köpte GRiD 1988, tjänade pengar på att sälja licenser på konstruktionen till andra datortillverkare. Efter att ha formgett den bärbara datorn ägnade Bill Moggridge en stod del av sin tid åt frågan om interaktion mellan människa och dator. Han fick flera utmärkelser. – Moggridge skrev bland annat böckerna Designing interactions(länk) och Designing media(länk).
en dator som byggdes i Storbritannien under andra världskriget för att forcera Nazitysklands kryptering. – Eftersom Colossus var hemligstämplad i decennier efter kriget har den varit nästan okänd. Det var den första helt elektroniska datorn med radiorör. Den kunde inte lagra program i minnet (se von Neumann‑arkitektur), utan den programmerades med strömbrytare och sladdar med propp, som en gammal telefonväxel. – Colossus byggdes för ett enda ändamål, nämligen att räkna ut vilka inställningar som tyska armén, dag för dag, använde i krypteringsapparaten Lorenz SZ42, som britterna kallade ”Tunny”. (Lorenz SZ42 är en annan dekrypteringsapparat än både Enigma och G‑skrivaren.) – Colossus konstruerades 1943 på tio månader av teleingenjören Tom Flowers† i Bletchley Park. Colossus hade 1 000 radiorör och kunde behandla 5 000 tecken i sekunden. Tecknen lästes in från en pappersremsa. Under 1943—1945 byggdes tio exemplar av Colossus, men de flesta förstördes grundligt efter kriget på order av Winston Churchill. Två var i drift i största hemlighet till slutet av 1950‑talet, sedan förstördes också de. – En kopia av Colossus byggdes i början av 2000‑talet, efter att hemligstämplarna hade hävts (se här), och den forcerade meddelanden av tysk 1940‑talsmodell lika snabbt som en modern dator. Att programmera den för andra uppgifter var däremot svårt och omständligt. – Läs mer om Colossus här eller i Jack Copelands(länk)bokColossus från 2006(länk). – Läs också om WITCH†.
(differential engine) – en avancerad räknemaskin, konstruerad av Charles Babbage† i början av 1800‑talet, men aldrig färdigbyggd. (Jämför med analysmaskinen.) – Babbages idé var att maskinen skulle räkna ut matematiska tabeller och trycka dem automatiskt med ett inbyggt tryckverk, så att man slapp slarvfel och tryckfel. Idén kan ha varit inspirerad av tysken Johann Müllers† aldrig förverkligade planer. – Brittiska regeringen satsade stora pengar på projektet, som pågick 1823—1833, men maskinen blev bara delvis färdig. Orsakerna var troligen dels att Babbage var perfektionist, men inte ingenjör, dels konflikter, bland annat om pengar, med den skicklige finmekanikern Joseph Clement (se Wikipedia) som skulle bygga maskinen. – Svenskarna Georg och Edvard Scheutz†, som var inspirerade av Babbage, byggde senare tre versioner av en fungerande differensmaskin, men fick ingen kommersiell framgång. Svensken Martin Wiberg† tillverkade däremot på 1860‑talet en fungerande differensmaskin i behändigt format, och lyckades också sälja den. – En förklaring till att inte ens de fungerande differensmaskinerna blev särskilt framgångsrika var att det på 1800‑talet var billigare att låta människor göra beräkningarna och korrekturläsa de matematiska tabellerna. (Källa: Glory and Failure, 1987, av Michael Lindgren, se länk.) – Brittiska Science Museum byggde 1985—1991 en fungerade differensmaskin enligt Babbages ritningar (se länk). Den fungerar som den ska. (Se boken The Difference Engine av Doron Swade, länk, 2002.) En annan nybyggd fungerande differensmaskin finns på Computer history museum i Silicon Valley (se länk). – Namnet: Differensmaskinen har namn efter differensmetoden. – Boken The difference engine från 1990 av William Gibson och Bruce Sterling utspelar sig i ett fiktivt 1800‑tal där differensmaskiner är lika vanliga som datorer är nu.
en av USA:s största internetoperatörer, tidigare känd som America Online och AOL – Företaget AOL, som det skrevs då, köptes sommaren 2015 av Verizon, slogs 2017 samman med Yahoo under moderbolaget Verizon Media Group, som såldes 2021 och som nu heter Yahoo. Men tjänsten Aol finns kvar under det varumärket. – Det som i dag heter Aol grundades 1985 under namnet Quantum computer services, och drev då en BBS som man nådde med uppringd förbindelse och modem. Bytte 1989 namn till America Online. Lanserade internettjänst 1995. Köpte 1998Compuserve, ICQ och Netscape. – Under dotcombubblan var America Online kraftigt övervärderat, och kunde därför i början av år 2000 köpa mediekoncernen Time Warner (numera WarnerMedia), som då räknades som kvarleva från en gången tid. Den affären brukar räknas som början på dotcomkraschen. Det blev snart uppenbart att America Online var en belastning för dåvarande Time Warner i stället för omvänt. 2000—2003 hette företaget AOL Time Warner, från 2003 bara Time Warner igen, numera alltså WarnerMedia. – America Online / AOL var dotterbolag till Time Warner fram till 2009, då företaget avknoppades. – I maj 2015 blev det känt att Verizon köpte AOL, som namnet skrevs då, för 4,4 miljarder dollar (pressmeddelande). I maj 2021 köpte Apollo Management Group(apollo.com) Verizons internetverksamhet, däribland Aol. – Namnet:America Online bytte 2006 namn till AOL, som då alltså blev en pseudoförkortning. Sedan 2009 skriver företaget namnet som Aol. (med punkt), vanligtvis uttalat a,o,l. – Se aol.com.
